Numera är nästan alla medvetna om de stora hållbarhetsutmaningar vi har framför oss. De flesta vet också att dessa utmaningar inte är enkla utan kommer att behöva hanteras av oss alla – enskilda medborgare, företag likväl som samhällsinstitutioner. Tack vare idogt arbete och en ökad medvetenhet har vi alltså numera en hyfsad överblick och samsyn runt de problem vi står inför, även om vi fortfarande har svårt att hitta och etablera effektiva lösningar.
Vad vi tyvärr har sämre koll på är hur omgivningen runt dessa utmaningar förändras. Världen stannar ju inte upp för att vi skall kunna arbeta med hållbarhetsutmaningarna i lugn och ro. Vi ser genomgripande förändringar i form av t ex demografiska trender och accelererande teknik- och kunskapsutveckling som garanterat kommer att påverka situationen framöver. Vi kan också se osäkra faktorer vi anar kommer att ha effekter som t ex ett gradvis förändrat konsumentbeteende. Och kikar vi ännu djupare så har vi osäkerheter av större och mer strukturell art och som beroende på utfallet dramatiskt kommer att förändra förutsättningarna för hur vi kommer att behöva agera:
- Hur kommer den ekonomiska geografin att se ut?
Kommer osäkerheterna i omvärlden göra att nationalstaten riktar sig mer inåt för att skydda sig och allt mer stänga till gränserna för handel? Eller kommer den pågående ekonomiska globaliseringen att fortsätta att öppna upp för ökad kommunikation, global ekonomi och handel? - Varifrån kommer hållbarhetsagendan att drivas?
Kommer politiker och myndigheter att lyckas prioritera hållbarhetsfrågorna när de behöver trängas bland de många andra och kanske mer akuta utmaningar vårt samhälle står inför? Eller kommer hållbarhetsagendan att lämnas att drivas av marknaden, dvs företag, kunder och medborgare.
Beroende på utfallet av dessa osäkerheter kommer regelverk, transportmönster, handelsrelationer och produktions- eller marknadslogik att utvecklas i olika riktningar. Förutsättningarna för företagande och samhällsutveckling kommer därför med stor sannolikhet utvecklas på helt olika sätt i de olika scenarierna.
Med detta lite större perspektiv blir det tydligt att det inte räcker att fokusera på hållbarhetsutmaningarna i sig. Att ta hänsyn till framtidens osäkerheter och dynamik är helt avgörande för om hållbarhetslösningarna skall lyckas annat än som kortsiktiga försök. Diskussionen om hur vi skall hantera hållbarhetsutmaningarna behöver därför höjas till en strategisk och mer långsiktig nivå där även aspekterna från den föränderliga omgivningen ingår.
Projektet Framtidens Hållbara Affärsmodeller
Att höja blicken till den nivån innebär förstås en utmaning – åtminstone om man ser sig som enskild aktör. Om man istället ser sig som en aktör som samverkar inom en region framträder fler möjligheter. Genom att dela på resurserna och samarbeta kring ett regionalt perspektiv kan fler bidra till den gemensamma kunskapsutvecklingen samtidigt som varje deltagare utvecklar sin egen förståelse och efter processen väljer sin egen väg framåt.
I projektet Framtidens Hållbara Affärsmodeller som finansieras av VGR och Tillväxtverket har Johanneberg Science Park, Connect Väst, CSR Västsverige och Swerea IVF tillsammans med Knowit Business Growth under 2015 arbetat vi med att utveckla kunskap och metoder för hur man tillsammans med företagen i regionen lyfter upp hållbarhetsutmaningarna till ett strategiskt och strukturellt plan. Under våren 2016 bjuder projektet in SME-företag i regionen för att dels ta del av resultaten och dels själva delta i en workshopserie där deltagarna själva analyserar och vidareutvecklar sina affärsmodeller inför framtiden.
Är ni intresserade av att delta och utveckla unik kunskap om hur ni strategiskt kan möta och kan dra nytta av hållbarhetsutmaningarna så startar en processomgång med plats för 10 företag redan den 26 februari.
För mer information kontakta Björn Westling, Johanneberg Science Park på mail: bjorn.westling@johannebergsciencepark.com eller telefon: 0708-75 48 63 eller klicka på länken och anmäl intresse i formuläret.
