Med fokus på framtiden och den pågående transformationen av samhället
Då närmar sig äntligen slutet på det märkliga pandemiåret 2020. Nu kan vi äntligen pusta ut, för vi har väl koll på läget inför nästa år?
Sorry, skojade bara!
Kontroll är det nog ingen som har just nu. Och den som tror det bedrar sig. Just nu tror jag all känsla av kontroll helt enkelt är en illusion.
Fortsätt läsa “Då är 2020 äntligen slut”
Vi i Västvärlden lider av en patologisk kortsiktighet – en kortsiktighet som nu snabbt växer till en existentiell risk för hela mänskligheten.
Både individer och organisationer känner av kortsiktighetens gissel. Och den verkar dessutom ha oss i ett så fast grepp att många till och med argumenterar för att skall sluta tänka på framtiden. Att släppa tankarna på framtiden och vara här och nu är lösningen enligt flera av självhjälpskulterna som vill att vi skall konsumera just deras budskap och metoder.
Fortsätt läsa “Hur kan vi i Väst börja tänka mer långsiktigt?”
Fortsätt läsa “Konkreta planeringsscenarier för Sveriges skolor”
Coronakrisen är inte en svart svan. En svart svan är ju något som dyker upp från ingenstans och som ingen kunde förutse. Därför har Michelle Wuckers grå noshörning varit på förslag som en bättre metafor för vad som händer. En grå noshörning symboliserar ett stort och svårhanterligt fenomen som vi känt till sedan länge och som rört sig mot oss men som vi ändå inte lyckats hantera.
Men är det så? Kände vi verkligen till de destabiliserande systemeffekterna vi nu ser sprider sig över världen? Att vi kände till viruset är ju en bara en aspekt av problemet.
Fortsätt läsa “COVID-19 är inte en grå noshörning utan snarare en svart manet”
Alla känner vi av Corona-pandemins extrema osäkerhet. I krisens obarmhärtiga strålkastarljus ser vi plötsligt tydligt hur vi levt i en stabil värld men nu förflyttats därifrån. d
Läget kräver nu massor av kortsiktigt nödvändiga beslut. Men osäkerheten innebär en helt ny situation. Med en chock inser vi att de modeller och verktyg vi har inte fungerar. Vi saknar både tankemodeller och verktyg för att hantera en sådan situation.
Scenarioplanering är ett av de få verktygen för att navigera i en osäker omgivning. När budgetprocesserna och de strategiska planerna inte längre kan ge oss någon vägledning behöver vi allihop lära oss grunderna i hur man utvecklar framtidsscenarier. Vi behöver helt enkelt utveckla förmågan att ta oss framåt trots osäkerheterna.
Fortsätt läsa “Scenarioplanering – ett nödvändigt verktyg för att navigera i Corona-krisen”
Då var det dags igen. Här kommer ytterligare en liten snabbkurs i ett verktyg för er som behöver navigera i Coronavirusets kaos – påverkan/osäkerhets-matrisen.
Fortsätt läsa “Snabbkurs i att sortera och prioritera osäkerheter”Häromdagen skrev jag ett inlägg om hur ni skulle kunna arbeta med att möta djupa osäkerheter, som t ex Coronavirusets effekter. Det var en extremt komprimerad kurs i ämnet. Här kommer en ytterligare en lika komprimerad kurs om en annan metod – Framtidshjulet.
Uppdatering: jag publicerade nyss en engelskspråkig version av denna lilla snabbkurs på Futuramb Blog.
Fortsätt läsa “Snabbkurs i att identifiera flera leds konsekvenser med Framtidshjulet”
Eftersom framtiden alltid är osäker ingår förstås metoder för hantering av osäkerheter i varje futurists verktygslåda. Och när nu Coronaviruset satt oss i ett akut och i grunden osäkert läge kommer här en liten snabbkurs i hantering av djupare och komplexa osäkerheter.
Fortsätt läsa “Snabbkurs i hantering av “djupa” osäkerheter”
Jag har, liksom många andra, otroligt svårt att låta bli att läsa och försöka göra analyser om Coronaviruset. Men för mig handlar mycket av tankarna om systemeffekterna snarare än de personliga riskerna. Och framför allt vilka är de andra och tredje ordningens systemeffekter vi behöver förstå redan nu?
Fortsätt läsa “Coronavirusets systemeffekter”
År 1969 myntade freds- och konfliktforskaren Johan Galtung begreppet strukturellt våld. Det är en beskrivning av hur sociala strukturer och institutionell logik skadar människor genom att hindra dem från att få sina grundläggande behov uppfyllda. Även om fenomenet är relativt osynligt dödas det fler människor varje år av strukturellt våld än av krigshandlingar.
Fortsätt läsa “Algoritmiskt våld”