Hållbara Affärsmodeller – en BM Canvas med tillägg

Låt mig börja med att par frågor:

– Hur lönsamt är hållbarhetsarbetet i ert företag?

– På vilket sätt bidrar hållbarhetsarbetet till företagets affärsutveckling?

Det är ju inte så vi brukar prata om hållbarhet. Hållbarhet innebär ju nästan alltid att minska de negativa bieffekterna. Eller?

När vi nu allt mer diskuterar hållbarhet på allvar tänkte jag plocka upp den tråd vi började jobba med för några år sedan på Johanneberg Science Park i projektet Framtidens Hållbara Affärsmodeller.

Poängen med vårt projekt var:

För att företagens hållbarhetsarbete skall ta fart behöver vi utveckla affärsmodeller som både är direkt lönsamma för företaget och bidrar till det omgivande samhällets hållbarhet.

Desto mer jag funderade på utmaningen med företagens hållbarhet och deras relation till det omgivande samhället insåg jag att diskussionen hade två kärnproblem:

  1. Hållbarhetsarbetet fastnar oftast i att minska de negativa effekterna genom att justera företagets inre processer eller yttre aspekter genom företagets produkter och tjänster – dvs ingen tanke på vilka utmaningar företagets affärsmodell eller struktur bidrar med utan bara detaljer
  2. Om diskussionerna inte fastnade där hamnade resonemangen runt cirkulära affärsmodeller som nästan alltid är för abstrakta och stora för varje enskilt företag då de beskriver ett idealt sluttillstånd när företag underordnat sig en större och hållbar branschlogik – eller kanske en meta-affärsmodell

I båda av dessa nivåer saknas företagens egna lönsamhetsincitament. Både nivåerna bidrar i och för sig till ett bättre och hållbart samhälle – om än marginellt i fall 1. Men för varje enskilt företag innebär båda spåren för svaga kommersiella incitament för att utvecklingen verkligen skall ske.

Hur hållbarhetsarbetet skall få fart

Hur skall man då göra för att hållbarhetsarbetet både skall ge positiva effekt på samhällets hållbarhet och bidra till de enskilda företagens positiva affärsutveckling?

Svaret ligger i att företagen jobbar på att transformera sina affärsmodeller så att de utnyttjar de affärsmöjligheter som nu blir allt tydligare i marknadens drivkrafter för ett hållbart samhälle.

Tänk dig en affärsmodell som är knuten till det omgivande samhälles hållbarhet. För varje Euro affären växer med blir också samhället också mer hållbart. Och desto mer hållbart samhället blir, desto större blir marknaden för affärsmodellen – och lönsamheten för företaget. Det är denna positiva feedback-loop vi behöver försöka åstadkomma.

En Business Model Canvas – med hållbarhetstillägg

För att närma oss en positiv feedback-loop mellan verksamheten och omgivande samhälle behöver vi utgå från affärsmodellen. Utanför denna behöver hållbarhetsaspekterna läggas till – eller snarare integreras. För detta syfte utvecklade jag verktyget Sustainable Business Model Canvas.

Alexander Osterwalders Business Model Canvas är en populär och kraftfull modell för att arbeta med sin affärsmodell.

När vi jobbar med företagets transformering behöver vi ta in ett antal aspekter som höjer diskussionen till att även om fatta hållbarhetsaspekterna. Genom att lägga till ett antal fält till BM Canvas får vi ett lite bättre verktyg för detta.

Överordnat syfte – för att vidga perspektivet från ett rent lönsamhetsperspektiv beskriver det översta fältet verksamhetens överordnade syfte. Hur vill företaget förändra världen? Här kan vi uttrycka de ofta outtalade syften vi sällan skriver ner men som grundarna eller flera av anställda redan har i huvudet.

Hållbarhetskostnader/risker – detta fält använder vi för att lyfta fram de negativa hållbarhetseffekter affärsmodellen har eller riskerar att få.

Hållbarhetsnytta – fältet används för att beskriva de positiva hållbarhetseffekter företagets affärsmodell har på det omgivande samhället. Alltså inte bara frånvaron av negativa effekter.

Värde för samhället – i detta fält beskriver vi de positiva samhällseffekterna som tillkommer som ett sekundärt värde utanför företagets huvuderbjudande.

Andra stakeholders  – här beskrivs de som får del av det hållbarhetsvärde företaget bidrar med, förutom de kunder som får del av det direkta värderbjudandet.

Samhällspartners – i detta fält listar vi de samhällspartners som behövs för att leverera det utökade hållbarhetsvärdet för samhället och/eller andra stakeholders.

Att utveckla en affärsmodell som bidrar till samhället hållbarhet

Den utökade affärsmodellen jag beskriver ovan är förstås bara kärnan i den transformativa process som ett företag behöver gå igenom. Dock en mycket viktig kärna eftersom den plockar in företags hållbarhetseffekter på det omgivande samhället.

Efter att den första analysen är gjord kan modellen användas för att generera nya idéer och tankar som i sin tur kan leda till en affärsmodell som drivs av företagets lönsamhet, samtidigt som det bidrar till ett mer hållbart samhälle.

Jag använder modellen i olika varianter av workshops. Är du intresserad, hör gärna av dig!

Vikten av att vidga den temporala bandbredden

I algoritmsamhället går allt fortare. Och när allt ökar med datorernas hastighet tvingas vi vara alerta och reagera snabbt för att vara relevanta. Då hinner vi inte tänka så mycket – ibland kanske inte alls.

Donald Trump är förstås ytterligheten som blivit känd för att reagera instinktivt och twittra direkt – helt utan att tänka. Något som belönas av den nuvarande sociala media-logiken.

Med algoritmer och datorisering verkar vårt Nu bli kortare och kortare.

Men vilka konsekvenser får det? Och kan vi motverka utvecklingen på något sätt??

Fortsätt läsa “Vikten av att vidga den temporala bandbredden”

Finns det en fastighetsmarknad på Mars år 2050?

När jag i höstas körde en utbildningsmodul i scenarioplanering i åk 3 på Systemvetarprogrammet på Göteborgs Universitet kom en av studentgrupperna med frågan: Finns det en fastighetsmarknad på Mars år 2050? Studentgruppen såg direkt att scenarioplanering handlade om att vidga tankehorisonterna och ville därför utforska ett område utanför de ramar byggbranschens företag tänker inom idag.

Fortsätt läsa “Finns det en fastighetsmarknad på Mars år 2050?”

Greta Thunberg och vår skenande framtidsångest

I fredags strejkade elever över hela världen för att få vuxenvärlden att agera mot klimathotet, mänsklighetens största utmaning i vår tid. Och det är svårt att inte hålla med.

Jag är dock kluven. Inte till att klimathotet är reellt och väldigt allvarligt. Snarare för att klimathotet inte är den enda stora omvärldsutmaningen som hotar att förändra allt. Den exponentiella tekniska utvecklingen inom bl a artificiell intelligens och bioteknologi är en annan. De demokratiska utmaningarna och den nya geopolitiska (o)ordningen ytterligare ett par andra. Och sedan har vi den instabila globala ekonomin och dess förestående kollaps. För att inte tala om de demografiska utmaningarna, ökande socioekonomiska klyftor och fragmentering av värderingar som splittrar våra samhällen. O s v…

Fortsätt läsa “Greta Thunberg och vår skenande framtidsångest”

Vad är hemligheten bakom att möta de digitala utmaningarna?

En av de vanligaste frågorna jag får efter mina föredrag om algoritmsamhället är: Hur kan vi som företag arbeta med digitalisering och förbli konkurrenskraftiga i framtiden?

Det korta svaret för de allra flesta är: genomgå en digital transformation!

Men vad är digital transformation? Handlar det inte om digitalisering?

Fortsätt läsa “Vad är hemligheten bakom att möta de digitala utmaningarna?”

En systemisk verksamhetsidé – som del i en strategiprocess (del 2)

Syftet med en strategisk process är att ledning eller styrelse skall få utrymme tänka på hur verksamheten behöver utvecklas inför framtiden. Då behövs minst två saker. Dels en gemensam bild av den egna verksamheten och dels en eller flera bilder av hur verksamhetens omgivning kan komma att förändras framöver. Genom att placera bilden av den egna verksamheten mot olika omvärldsfaktorer eller framtidsscenarier kan ledningen utveckla en tanke runt hur verksamheten behöver utvecklas.

Fortsätt läsa “En systemisk verksamhetsidé – som del i en strategiprocess (del 2)”

En systemisk verksamhetsidé – vad är det?

När omvärlden förändras är det lätt att glömma bort det viktigaste: att upprätthålla en gemensam och övergripande bild av den egna verksamheten – av sig själv som organisation. Det är lika viktigt som att man själv har god självkännedom om man tvingas möta utmanande och kanske livshotande situationer. Men hur skulle en sådan bild kunna se ut?

Fortsätt läsa “En systemisk verksamhetsidé – vad är det?”

Gott nytt insiktsfullt 2019…

OK, 2018 har varit ett rörigt år. Till och med rörigare än 2017:

  • Trump har bl a haft diplomatiska diskussioner med Nordkorea, startat ett handelskrig med Kina och försöker nu med alla medel undvika Mueller-utredningens eventuella slutsatser genom att flytta allt fokus till Mexikanska gränsen
  • Cambridge Analytica gjorde tydligt rollen data och sociala medier kan ha i politiken
  • Cyberattacker och det som kallas hybridkrigföring har ökar och påverkar allt tydligare länders inre politik via avbrottsattacker och sociala medier – senast attacken mot en mängd dagstidningar i USA de senaste dagarna
  • Brexit-diskussionen skapar mer kaos och oro desto närmare vi kommer
  • Brasilien väljer den högerextreme Bolsonaro till president
  • Erdogan har fått två gratisbiljetter till större inflytande och ökad nationalism via mordet på Khashoggi på Saudiarabiens konsulat i Istanbul och Trumps tillbakadragande av trupperna från Syrien
  • #metoo rörelsens effekter och Svenska Akademiens kris är inte utagerad än men resulterade så här långt i att det inte blev något Nobelpris i litteratur i år
  • De främlingsfientliga Sverigedemokraterna frammarsch har satt käppar i hjulet för en svensk regeringsbildning och sänkt förtroendet för politiker ytterligare – är det extraval som väntar efter nyår?
  • Demokratiernas kris i det större perspektivet understryks av de gula västarnas protester i Frankrike
  • Vi i mellan- och sydsverige har just upplevt den varmaste uppmätta sommaren någonsin vilket resulterade i en vattenbrist som påverkat jordbruket på ett brutalt sätt
  • Klimatkrisens allvar skruvades upp ytterligare med rapporten från FN:s klimatpanel som nu till och med förespråkade en kraftig satsning på kärnkraft för att den globala uppvärmningen skall kunna hållas inom rimliga gränser
  • Och mitt i det besvärliga läget runt regeringsbildningen uppkommer en lucka där M och KD lyckas få igenom en budget som innebär bl a sänkt flygskatt och sänkt skatt på bensin och diesel vilket fick miljö- och klimatmänniskor runt hela Europa att blekna

Fortsätt läsa “Gott nytt insiktsfullt 2019…”