Snabbkurs i att identifiera flera leds konsekvenser med Framtidshjulet

Häromdagen skrev jag ett inlägg om hur ni skulle kunna arbeta med att möta djupa osäkerheter, som t ex Coronavirusets effekter. Det var en extremt komprimerad kurs i ämnet. Här kommer en ytterligare en lika komprimerad kurs om en annan metod – Framtidshjulet.

Uppdatering: jag publicerade nyss en engelskspråkig version av denna lilla snabbkurs på Futuramb Blog.

Framtidshjulet är ett flitigt använt verktyg från futuristens verktygslåda och är en metod för att i grupp diskutera, upptäcka och kartlägga konsekvenser av en förändring i flera led.

Bilden nedan illustrerar principen för metoden.

I mitten är förändringen eller trenden som skall analyseras. I de gröna ringarna direkt runt ämnet i mitten ser vi förändringens direkta konsekvenser. Utanför dessa, i de röda ringarna, kommer nästa leds konsekvenser. Och utanför dessa tredje ledets konsekvenser. Det finns förstås ingen annan begränsing i antal led än rent praktiska. Mellan ringarna dras linjer som markerar påverkan.

Jag skulle säga att detta är en metod som behövs just i kristider som denna. Därför började jag själv göra en första snabb variant runt Coronaviruset härom veckan. Avsikten är att både rätta och utveckla den ytterligare.

Under en handledd workshop utvecklar en arbetsgrupp alltså en karta med konsekvenser i tre eller flera led runt en viss förändring. Resultatet kan t ex användas för att identifiera områden som behöver hanteras direkt. Eller så kan resultatet användas som input till andra analyser som t ex de osäkerhetsanalyser jag skrev om häromdagen.

En praktisk workshop med Framtidshjulet

För att hålla en workshop utifrån Framtidshjulet behövs endast ett blädderblock eller en tavla att skriva på. I mitten på tavlan eller på blocket skriver den som håller i mötet helt enkelt ämnet som skall analyseras.

1. identifiera de direkta konsekvenserna

Låt var och en fundera i fem minuter och göra en lista på vilka konsekvenser de ser att förändringen kan få. Dela därefter listorna med gruppen, identifiera och notera vilka som är de direkta konsekvenserna i innersta cirkeln. Dra linjer från förändringen i mitten

Resultatet kan se ut ungefär så här.

2. Hitta andra ledets konsekvenser

Gå sedan igenom de direkta konsekvenserna var och en med gruppen. Brainstorma vilka två eller tre ytterligare följder de kan få. Notera och ringa in dessa konsekvenser och dra linjer till dem.

Notera: för varje gång gruppen byter fokus, försök ha just den konsekvensen i tanken

Bilden som då växer fram kan t ex då se ut så här.

3. Hitta ytterligare leds konsekvenser

I denna process dyker gärna också upp ytterligare minst ett leds konsekvenser – tredje eller kanske fjärden ledets konsekvenser. Fortsätt på samma sätt och placera ut dem i modellen och koppla ihop dem med streck. Det är viktigt att de olika ledens konsekvenser hamnar på rätt nivå.

Notera: Diskussionen i gruppen behöver en del disciplin för att framtidshjulet skall bli användbart. Alternativet är att den som håller i diskussion justerar den framväxande kartan under pauserna.

4. Markera de viktiga konsekvenserna och utveckla handlingsplaner

När hjulet är klart diskuterar gruppen resultatet och markerar de konsekvenser som behöver hanteras.

Dessa markerade konsekvenser blir sedan utgångspunkter för ett arbete runt handlingsplaner för vad som behöver göras för att hantera utmaningarna.

Om modellen och arbetssättet

Framtidshjulet bygger på systemtänkande men är inte till för att utveckla en detaljerad systemmodell. Istället är metoden framtagen för att hjälpa grupper att strukturera en diskussion som vidgar synen på framtida konsekvenser. Under arbetet uppmuntras gruppen till att hitta nya konsekvenser och utveckla en karta som skapar överblick.

För att vidga tänkandet eller på annat sätt styra analysen åt ett visst håll kan modellen också ritas med utpekade ämnessektorer som stagar upp diskussionen.

I och med att metoden är förhållandevis enkel kan den dessutom med fördel kunna användas över nätet i t ex telekonferenser.

Metoden utvecklades först på 1970-talet och använts flitigt sedan dess. Jerome C Glenn har dock nyligen skrivit en text om metoden.