Förra året anade jag att 2022 skulle bli värre än 2021 – och tyvärr hade jag rätt. Både på ett globalt och nationellt plan. (BANI beskriver nog situationen och känslan ganska bra).

Under året fick vi det storkrig i Europa vi befarade, men hoppades inte skulle hända. Detta gör nu att den globala ekonomin löper stor risk att dras ner i en djup och lång depression. En annan effekt är att globaliseringen backar och det råder ett geopolitiskt vacuum där vi ser hur den gamla ordningen monteras ner. I ett sådant läge ser flera aktörer chansen att positionera sig och ännu kan vi inte skönja någon ny riktning eller struktur växa fram i dess ställe.

I kölvattnet av pandemins humanitära och ekonomiska kris har de geopolitiska händelserna alltså bara förvärrat den redan instabila globala ekonomiska situationen. Brist på energi, råvaror och mat, en galopperande inflation, panikhöjningar av räntor och en ökande risk för exploderande bubblor är ett ganska jobbigt läge för allt fler. Och det ser inte bättre ut inför 2023.

Och i Sverige, precis som i en rad andra länder, har förmågan att agera politiskt försämrats av allt mer affektiv polarisering. Det politiska samtalet präglas av rädsla, ilska, lögner, fingerpekande och oresonlighet gentemot de andra som ofta beskrivs med ord som inkompetenta, blinda eller landsförrädare. Istället för att samlas och prata med varandra för att tillsammans kunna navigera i denna komplexa och instabila värld slits vi isär och sluter oss i arga, rädda och exkluderande grupperingar.

Läget för att möta dessa utmaningar är alltså inte så bra heller!Dock har vi gjort en del viktiga insikter under året som utgör förutsättningarna för hur vi behöver gå vidare.

Gjorda insikter under året

Under året har vi allt fler av oss börjat inse att “vi inte är i Kansas längre”. Världen vi växt upp i är helt enkelt borta:

Den monopolära geopolitiska ordning som formade världen efter 2:a världskriget har i och med Ukraina-invasionen helt kollapsat och i det vacuum som uppstått försöker olika länder navigera sig fram till nya positioner vilket aldrig är en ofarlig situation.

Bilden av Kina som en framtida dominerande stormakt håller på att ändras. Masken har glidit åt sidan och blottat ett betydligt mer sårbart och problemtyngt land som alltmer lider av sin höga svansföring. En kollapsande enorm fastighetsbubbla, en snabbt fallande demografi samt en extremt allvarlig utveckling av COVID sätter det ofelbara kommunistpartiet i och framför allt Xi Jinping i ett nytt ljus. Kina håller nu snabbt på att omvandlas till ytterligare ett land med en auktoritär regim som måste hantera svåra problem som alla andra. Problemet är bara att utgången påverkar hela världen.

Den globala ekonomin står inför en brutal normalisering – och möjligen en djup och lång depression – efter att sedan 1980 ha dopats av tanklöst tryckande av pengar, en expanderande globalisering samt en globalt ökande tillgång på både arbetskraft och marknader som kan konsumera det som produceras har nu läget ändrats. En hel del pekar på att vi nu passerat peak-tillväxt för åtminstone ett antal decennier framöver.

Globaliseringen har nu vänt och alla länder och företag har nu börjat förändra sina försörjningsstrukturer och tänka om sina globala beroenden – nu är det lokala försörjningskedjor och bilaterala avtal som gäller.

Insikten om att sociala mediers destruktiva påverkan, inte bara på individer, utan på hela samhällets sammanhållning och politiska klimat blir allt tydligare – i takt att längre statistiska serier växer fram blir det tydligt hur individer påverkas men också hur hela samhällen blir allt affektivt polariserade på ett sätt som ökar konflikter gör samarbeten tvärs över politiska gränser svårare och öppnar upp för totalitära och samhällsförstörande krafter.

I dagens instabila och komplexa värld slår kraftfulla politiska grepp tillbaka – om vi kan lära något av Putins invasion av Ukraina, Liz Truss minibudget, Xi Jinping hårdföra COVID-restriktioner och troligen snart av riksbankerna beslutsamma räntehöjningar är att hårdföra linjer exploderar i ansiktet på oss.

Omställningen till ett klimatneutralt samhälle är komplex och kräver att det gamla systemet lever under tiden och att gamla normer och regler ändras i grunden – när diskussionen om elektrifiering av allt och elsystemet tillstånd krockade väcktes insikten om att idén om ett eldrivet samhället kanske inte är så enkel och framför att snabb genomföra som vi trott.

Men det finns också en rad insikter som finns lite fläckvis, men som inte spritt sig till större grupper än.

Insikter som vi (förhoppningsvis) är på väg att få

Vi har murat in oss i storskaliga och svårföränderliga regelverk, normer, system och infrastrukturer som var anpassade till en stabil efterkrigsordning – vilket hämmar oss när vi försöker ställa om. Systemen kan inte justeras eller bara ges justerade mål, det är relationerna som formar själva systemen som behöver ändras. Detta gäller både våra energisystem, socialförsäkringssystem samt samhällets hierarkiska och institutionella logik.

Klimatutmaningarna handlar inte om ett problem som behöver lösas utan om helt nya yttre randvillkor och nytt överordnat syfte för i stort sett allt vi håller på med och när vi ändrar syftet med en verksamhet ändras hela verksamheten – och som en konsekvens relationer mellan verksamheter och därmed hela samhället.

Affektiv polarisering förstör vår handlingsförmåga vilket kommer att straffa sig – det polariserade politiska samtalet drivs idag bara av några få dominerande och högljudda röster på ytterkanterna med den stora gruppen mer balanserade människor farligt tysta. I en komplex och återkopplad värld kommer även de extrema krafterna i politiken att passera en gräns och väcka både vrede och talförmågan hos den breda mitten.

Utmaningarna vi står inför kan inte hanteras med enkla lösningar som t ex att skylla på någon eller att kasta pengar i en låda det står INNOVATION på – vi behöver se igenom de gamla mönstren och leta efter nya former för samarbete och konstruktiva samtal om vart vi vill och hur vi skall göra för att förändra samhället på djupet.

Vägen framåt

Det blir alltså allt tydligare att det som tog oss hit kommer inte att hjälpa oss framåt!
Istället behöver vi utveckla en ny uppsättning stöd och verktyg – en ny handbok med tumregler.

En grundinsikt vi behöver ha framöver är att i en komplex, instabil och transformativ värld handlar vägen framåt varken om storslagna handlingsplaner eller smarta drag. Världen är just nu helt enkelt för komplex, återkopplad och instabil för att något sådant skulle kunna fungera.

Tidigare när vi planerat för framtiden har vi antingen fokuserat på handlingsförmåga eller att hantera osäkerhet. När världen nu är instabil och komplex behöver vi en tredje väg – en väg där vi både förlita oss på vår förmåga att handla men också kontinuerligt jobba med att föreställa oss olika framtider.

Istället för att käbbla om vilken lösning som är bäst – för det finns ingen bästa lösning i en komplex, sammankopplad och instabil värld – behöver vi tillsammans använda våra gemensamma förmågor för att utforska, observera, reflektera och känna – och framför allt reagera så insiktsfullt, klokt och långsiktigt vi bara kan på de utmaningar vi ställs inför.

Det viktigaste av allt är därför arenan där det öppna konstruktiva och utforskande samtalet mellan individer kan försiggå – det är i detta samtal om verkligheten, framtiden och dess utmaningar som vår framtid kommer att ta form.

För ett bättre mänskligt samtal 2023

Vårt jobb som människor är inte enbart att hantera kriser. Den stora och viktiga uppgiften handlar om att utforska de nya möjligheterna och utforma den framtid vi vill ha. Mitt i det kaos eller det vacuum som omger oss just nu handlar det om att bygga broar in i dimman.

Och det finns en central insikt och ett första viktigt val vi har att göra: Att välja den enkla vägen där vi pekar ut skyldiga och offrar allt som är värt något för att uppnå ordning och reda leder inte framåt. Vi behöver välja en väg som öppnar upp samtalet och lockar fram nya former för mänsklig samarbeten! Och det börjar bli ganska bråttom att komma dit!

Så, trots all skit som väntar oss, är det utifrån detta perspektiv jag önskar er alla ett Gott Nytt, och framför allt ett samtalande och konstruktivt år, 2023!

Kategorier: Framtiden

P A Martin Börjesson

P A Martin Börjesson arbetar med framtidsfrågor och hjälper företag och institutioner att förstå och navigera i en allt mer komplex och föränderlig värld. Kontakt via mail.

0 kommentarer

Lämna ett svar