Vilken framtid väljer du?

the-railroad-goes-into-the-distance

När man läser framtidsprognoser får man lätt uppfattningen att framtiden är ett dolt landskap man upptäcker bara man tolkar tecknen rätt. Men kan framtiden upptäckas? Det skulle förutsätta att den finns någonstans redan nu… Framtiden har ju definitionsmässigt inte inträffat än – det är därför vi kallar den för framtiden. Om den inte finns och inte kan upptäckas, vad menar vi då egentligen när vi pratar om eller försöker förutspå framtiden? Kan det vara så att ordet “framtid” refererar till något annat än vad vi tror?

Svaret är egentligen ganska enkelt, även om det är jobbigt att ta till sig: framtiden finns inte i världen utan endast i vårt medvetande i form av förväntan.

Denna insikt kom Augustinus fram till redan i slutet av 300-talet e Kr och drog därmed samma slutsats om att den förflutna tiden enbart finns i form av minnen.

Här skall man nog inte dra den drastiska slutsatsen att den av oss oberoende världen inte finns. Snarare bör man nog tolka det som att människors resonemang om framtiden refererar till vår inre bild av framtiden snarare än till någon framtid som kommer att finnas.

Det här har vi alltså vetat i 1700 år så det är ju inte insikten i sig som är svår. Det svåra verkar vara att hela tiden påminna sig om det och sedan inse vilka praktiska konsekvenser det får på hur vi uppfattar och borde uppfatta framtiden.

Om framtiden inte finns i världen utan är en förväntan som finns i våra medvetanden förändrar det faktiskt ganska mycket. Den kan t ex inte vara rätt eller fel, sann eller falsk kan bättre beskrivas som ett tillstånd eller en stämning.

Om framtiden är ett tillstånd kan vi inte heller vara helt omedvetna om den. Stannar vi upp och observerar vilket tillstånd vi är i kan vi ofta förstå varför vi ser på framtiden på olika sätt. Är vi glada och positiva ser vi framtiden på ett visst sätt, är vi negativa och nere blir framtiden mycket dystrare.

Framtiden verkar snarare vara ett begrepp vi använder för att förklara varför något finns till – dvs vad vilken roll det kan har – i  framtiden. Om vi inte ser att något har en plats i framtiden är det utan värde. Att något är relevans för vår framtid är till och med det som definierar värde.

Framtiden fungerar alltså som ett sorts raster som filtrerar ut och tolkar vad vi ser. Det vi uppfattar som viktigt för vår framtid sticker ut medan det andra hamnar i bakgrunden eller kanske försvinner helt. Den numera legendariske norske freds- och konfliktforskaren Johan Galtung beskriver denna aspekt som att framtiden koloniserar våra tankar och hur vi uppfattar världen omkring oss. Galtung är en av flera framtidstänkare som kraftfullt argumenterar för att nyckeln till vår framtid är att förstå att framtiden inte är ett dolt landskap utan en del av vår varseblivning – en del vi behöver utforska för att inte bli offer för omständigheterna utan istället ta maken över vår framtid.

Inget av ovanstående innebär dock att vi för den skull ser framtiden klart eller förstår vilka antaganden den bygger på. Den inflytelserike futuristen Sohail Inayatullah, som bl a skrivit en bok med Johan Galtung, har försökt diskutera vårt framtidsbegrepp och göra det synligt för oss genom att belysa det från några olika håll. Han pratar om flera olika aspekter av framtiden som t ex

  • Den “självklara” – eller officiella – framtiden
  • Den begagnade – eller lånade – framtiden
  • Den förskjutna framtiden
  • De alternativa framtiderna
  • Framtiden som ett verktyg

Den “självklara” framtiden

Vi skulle t ex kunna prata om den “självklara” – eller officiella – framtiden. Om vi inte någon gång reflekterat runt vår framtid har vi troligen en framtid vi skulle kunna beskriva som en “självklar” framtid. Orsaken till att den är så självklar är att den växt fram ur omständigheterna och vi har aldrig tänkt på att vi kan frågasätta den. Det är ofta denna “självklara” framtid företags strategidokument bygger på. Om vi lyfter upp och skärskådar vår framtid, eller de antaganden den baseras på, är den lika självklar då?

Den begagnade – eller lånade – framtiden

Eftersom vi är sociala varelser smittas vi ofta av känslor och tankar från människor i vår omgivning. Kan det vara så med framtiden också? Hur vet vi i så fall att det är vår egen framtid vi har? Det kanske är en begagnad eller lånad framtid som består av idéer eller bilder som omedvetet tagits över eller lånats från någon annan? Kanske är den ärvd av våra föräldrar eller av någon vars livsresa vi tagit del av i en roman eller film. Vi kan ju ana att företag ibland lånar sin framtid från berättelser om andra framgångsrika företag i andra bransch eller i en annan del av världen. Om vår framtid är lånad är den då egentligen vår egen framtid? Vet vi vilka antaganden denna lånade framtid bygger på??

Den förskjutna framtiden

En framtid vi är medvetna om men inte tror på kan vi kalla för den förskjutna framtiden. Det är en framtid vi förskjutit eftersom den känns främmande för oss. Den kan t ex finnas hos grupper utanför vår egen sfär, grupper vi uppfattar som idealistiska, pessimistiska eller kanske bara udda. Det är i dessa förskjutna framtider vi ofta hittar förklaringar till varför saker i vår omgivning till synes oförklarligt förändrats eller slutar att fungera.

De alternativa framtiderna

Om vi kan prata både om en “självklar” framtid, en lånad framtid och en förskjuten framtid verkar det finnas fog att prata om flera alternativa framtider. Dessa alternativa framtider får vi syn på när vi går utanför vår egen “självklara” framtid. Oftast hittar vi dem hos grupper med andra perspektiv som t ex våra kunder, våra politiker eller de ungdomar vi försöker lära det vi tycker är viktigt i skolan. De kan också framträda när vi uppmärksammar och drar ut konsekvenserna av osäkerheterna i våra egna antaganden om framtiden.

Framtiden – ett verktyg

Om framtiden finns i våra medvetanden och vi dessutom har förmågan att hålla oss med flera alternativa framtider är det inte långt till att inse att framtiden också kan vara ett verktyg vi kan använda för att förändra våra förutsättningar inför morgondagen.

Genom att se bortom vår “självklara” framtid och nyfiket studera de framtider vi förskjuter samt aktivt söka upp och tänka igenom de alternativa framtiderna öppnar vi upp ett större perspektiv och ett bredare framtidsrum. De alternativa framtiderna hjälper oss att vidga vårt synfält så att vi kan börja se gränserna för vilken framtid som egentligen är möjlig. I detta större framtidsrum kan vi även få syn på vår önskvärda framtid, den framtid vi vill ha men som förut varit dold bortom gränsen för vår “självklara” framtid. Om vi sett och mentalt besökt de alternativa framtiderna har vi troligen också fått se hindren som behöver hanteras på vägen mot vår önskvärda framtid

Det är vi som väljer och därmed formar framtiden

Om ni håller med om att framtiden inte finns i världen utan bara i våra medvetanden kan vi reflektera över de framtidsförutsägelser vi läser i stort sett varje dag. Vad säger de egentligen om framtiden i själva verket är en förväntan hos oss själva? Vems framtid beskriver de? Hur förhåller de sig till de alternativa framtider vi kan se? Hur förhåller de sig till vår egen önskvärda framtid? Hur kan vi använda dem som verktyg för att forma vår egen framtid?

Vi kanske inte har direkt makt över vår omgivning och de yttre drivkrafter som formar den, men vi har makt över våra antaganden och våra egna berättelser. Och det är via dessa vi tolkar världen och formar vår framtid.

Om framtiden inte finns i världen utan i våra medvetanden blir det centralt att först tar reda på vad vi vill – dvs identifiera vår önskvärda framtid. Med hjälp av den önskvärda framtiden kan vi kalibrera våra tankar och vår perception och börja staka ut riktningen. Och när vi tagit ut riktningen, då förstår vi också vad framtidsförutsägelserna betyder för vår uppgift att forma vår egen framtid.