De tankemodeller vi använder för att hantera framtiden bygger på en viss stabilitet. Vi har ju trots allt växt upp i en värld där stabilitet är normen och osäkerhet är undantaget. Prognoser om framtiden bygger på hur vi presterade igår. Analyser baseras på hur dagens konkurrenter agerar. Målen vi sätter upp förutsätter ofta att vi känner till de påverkande faktorerna.
Men världen förändras i en accelererande takt och mycket av det vi vet nu kommer inte att vara relevant i morgon. Gårdagens prestation kan visa sig vara helt irrelevant för den effekt vi vill uppnå. De konkurrenter vi behöver förstå kanske inte ens finns idag. Och de faktorer vi behöver hantera för att nå våra mål kanske är helt okända idag.
Vi behöver förstå att i en exponentiell värld gäller en annan logik. Den största risken löper man inte längre genom att ta fel beslut och äventyra tidigare investeringar – den största risken är att inte se och utnyttja förändringarna .
Eftersom vi under generationer levt i en relativt stabil tid saknar ledare oftast metoder för att hantera osäkerhet. Det blir allt mer uppenbart att de behöver börja tänka mer som futurister.
Hur tänker futurister?
Futurister har förstås inga magiska förmågor. De kikar under ytan och får på så sätt syn på trender, drivkrafter och osäkerheter. Genom dessa glasögon framträder ett större perspektiv och förändringar som alla egentligen vet pågår framträder mycket tydligare. Sedan sticker de ut hakan och berättar vad de ser – innan förändringen blivit möjlig att belägga med siffror eller uppenbar för alla.
Men hur gör de?
Tänker i scenarier
En futurist utgår alltid från att världen ständigt förändras och att framtiden varken är bestämd eller förutsägbar. Därför utvecklar hen aldrig bara en framtid utan målar alltid upp flera möjliga framtider. Scenarioplanering är en metod som hjälper till att vidga framtidsperspektivet.
I en exponentiell värld behöver ledare ständigt arbeta med scenarier. En omedveten låsning vid en enda framtid resulterar i en blindhet inför de verkliga osäkerheterna. Att se framtiden genom flera scenarier vidgar perspektivet och frilägger vägval man annars inte skulle sett.
Söker drivkrafter tvärs över kunskapsområden
En futurist håller sig aldrig inom ett kunskapsområde eller en branschlogik. De stora och genomgripande drivkrafter som förändrar samhället kan komma från alla håll. Det kan handla om
- teknik- och kunskapsutveckling
- förändring i sociala faktorer
- ekonomiska effekter
- politiska- eller regulatoriska händelser
- faktorer som är relaterade till miljö, klimat och resursfrågor
Oftast är det dessutom en kombination av flera av dessa. Futuristen strävar därför alltid att se omvärlden i ett 360° perspektiv. Därefter lägger hen pussel med upptäckterna, sätter upp hypoteser och kopplar ihop mönster och trender för att se samband och systemrelationer.
För ledare i föränderliga tider är djupdykande omvärldsscanning med t ex STEEP-modellen nödvändig för att se de faktorer och samband som kommer att forma framtiden. Framtiden kommer sällan rakt framifrån, den kommer nästan alltid från den döda vinkeln.
Förstår vikten av att identifiera den önskvärda framtiden
En futurist vet att vi väldigt sällan drabbas av framtiden – det finns nästan alltid en möjlighet att ta en aktiv roll och vara med och forma sin framtid. För att vi skall förstå hur vi bör agera räcker det inte bara att vara beredd på allt. Vi behöver ha gjort vår framtidsanalys och identifierat vår önskvärda framtid. Först då förstår vi hur vi skall navigera – och inte bara parera.
i en turbulent tid behöver ledare först formulera den önskvärda framtiden. För att göra det behöver de söka sig bortom branschlogik och vardagens begränsande skygglappar. Först därefter kan metoder som t ex backcasting tillsammans med ledningsgruppen användas för att utveckla en strategi för att nå dit.
Så här långt har resonemanget handlat om hur futuristens insikter kan stödja ledarens strategiska arbete. På ett mer konkret plan finns också arbete att göra.
Ledarens operativa uppgifter – att designa organisationen
För en futurist är det naturligt med en värld som är komplex och motsägelsefull. Mönster dyker upp och försvinner och ingen modell fångar situationen fullständigt. För en traditionell ledare är detta frustrerande, men i en accelererande värld helt nödvändigt att kunna hantera.
Dock är utmaningen inte slut där. Hela organisationen måste också kunna fungera i en motsägelsefull och föränderlig värld. En central uppgift för ledaren är därför att stöpa om hela organisationen för de nya förutsättningarna.
En kultur av nyfikenhet och ständigt lärande
En möjlig väg är att utveckla en lärandekultur så att organisationen själv kan driva på sin förändring. Detta görs bl a genom att uppmuntra experiment och ständig insamling av feedback. Rädslor, ångest och andra starka negativa känslor kanaliseras till energi framåt. En kultur som kräver hårda fakta och verifierad data inför alla beslut kommer ingen vart när förutsättningarna ständigt förändras. En verksamhet med en lärandekultur vågar utnyttja möjligheterna, experimentera med nya idéer och utifrån detta ständigt omvandla sig och ständigt bli bättre.
Mål- och styrstrukturer som stödjer lärande och förändring
För att lärandekulturen skall få fäste behöver den dessutom kompletteras med en styrstrukturer som stödjer resan i genom en motsägelsefull och föränderlig värld. I en föränderlig tid är det t ex helt kontraproduktivt att mäta inre effektivitet och delaktiviteter. Istället är det lärande och verkliga resultat som behöver mätas.
En exponentiell tid kräver ett framtidsorienterat ledarskap
En duktig ledare har många förmågor som futurister inte kan bidra till att utveckla. Men när de grundläggande förutsättningarna förändras behöver ledarskapets metoder anpassas. I dagens okända och ständigt föränderliga terräng behöver ledarens verktygslåda därför kompletteras med futuristens insikter och metoder; metoder som gör att ledaren kan agera i osäkerhet, då det inte finns någon stabil kunskap att utgå ifrån. Metoder som utvecklar ledarskapet så det kan fungera i en exponentiell och turbulent era.
