I en föränderlig och komplex värld är det svårt att leda, styra och peka ut riktningen. Dels är det för att allting rör sig och håller på att anta nya former. Men också för att de metoder och strukturer vi använder föra att leda och styra inte längre fungerar i den förändrade världen vi lever i.
Hur skall vi förstå detta?
Till en början behöver vi ha en bild av förändringarna som sker.
När Stewart Brand och Brian Eno tänkte på hur vårt samhälle, eller vår civilisation, förändras ritade de en bild med flera lager. De olika lagren har relationer till varandra. När lagren med olika hastighet, kraft rör sig mot varandra sker både en dämpning, korrigering men också ett lärande.
Längst upp i modellen kan vi se lagret fashion som beskriver snabba moderörelser inom design och konst t ex. Längst ner har vi naturen som rör sig trögast men med störst kraft. Däremellan hittar vi lagren kommersiell verksamhet, infrastruktur, governance och kultur.
Relationerna mellan de olika lagren är vad som gör modellen intressant. Generellt kan man säga att lagren högre upp i modellen rör sig fortare och mer dynamiskt medan de mer kraftfulla men långsammare lagren längre ner absorberar rörelsen och energin vilket både bromsar och stabiliserar.
Förändringar i de trögare lagren påverkar i stort sett alltid de mer lättrörliga. Då och då sker även saker i de mer lättrörliga lagren som får konsekvenser i de trögare, även om det är betydligt mer sällsynt.
Jag skulle kunna säga oerhört mycket om denna modell och jag använder den gärna i min undervisning för att beskriva förändringars logik. I Stewart Brands artikel Pace Layering: How Complex Systems Learn and Keep Learning kan ni som är intresserade läsa mer.
Flera av lagren håller på att förändras idag
Om vi frågar oss vad som förändras och inte förändras skulle vi faktiskt kunna använda modellen för att beskriva det.
Att lagret fashion ändrar sig konstant är självklart så det kan vi bara konstatera utan någon förklaring.
Vad som är mer intressant är att det kommersiella lagret håller på att ta nya former. Här är det bl a plattformsföretagens allt mer dominerande position och e-handeln som driver på förändringarna. Men även den växande finanshandeln, bankernas förändrade roll och förflyttningen av världens ekonomiska centrum från Väst till Öst driver på förändringen .
När det gäller infrastrukturen så sker också relativt stora förändringar. Även om utveckling inom de fysiska transportteknologierna inte varit så dramatiskt de senaste decennierna håller kommunikationsteknologierna på att förändra vårt samhälles infrastruktur desto mer. Och just ni är vi antagligen i början på en omvandling av våra energi-infrastrukturer.
En allt mer urban och globalt uppkopplad värld förändrar även kulturen på ett sätt och med en hastighet vi inte sett tidigare. Global och omedelbar spridning av musik och film samt sociala medier som kopplar ihop miljarder individer tvärs över jordklotet påverkar individers kommunikationsmönster. Snabbt växande megastäder blandar människor från olika delar av världen som plötsligt behöver interagera. Vi blandar nu ständigt de kulturella mönster som tidigare varit lokala och avgränsade i städer och i cyberspace där alla plötsligt blivit grannar. Ett fenomen vi t ex kan se är hur det postmoderna ifrågasättandet med enorm kraft utmanar och skjuter ner det moderna samhällets fundament som förnuft, sekularism och liberal demokrati och verkar lämna fältet öppet för både gamla och nya idéer på ett oväntat sätt.
Under slutet av 1900-talet blev det allt tydligare för oss att även naturen är under förändring. Idag är miljöeffekterna, klimathotet och t ex den sjätte massutrotningen begrepp som nästan alla känner till.
Men vad händer med governance-lagret?
Försöker Governance-strukturerna stå emot?
Det enda lager som inte verkar följa med i förändringstakten är governance-lagret dvs hur vi tillsammans styr och formar vårt samhälle. Istället verkar vi vara engagerade i en diskussion om hur viktigt det är att vi reparerar de styrstrukturer vi har. Vi kanske behöver komma ihåg att de i tog form i slutet på 1700-talet eller möjligen i början på 1900-talet.
Men gårdagens governance-strukturer kanske inte alls fungerar i den omgivning som håller på att växa fram? Om förändringen omfattar naturen, kulturen, infrastrukturen och kommersiella strukturer kommer även det governance-lagret följa med.
Och beroende på vilket håll de olika lagren rör sig kanske det inte heller är speciellt enkelt att förstå hur den förändringen behöver se ut?
Runt om i världen sker dock en del innovation inom governance-området. Dock sker den mest intressanta runt styrningen av städer. På regional och nationell nivå händer nästan ingenting. Där försöker man i bästa fall bara lappa och laga. Och vad gäller övernationell nivå verkar strukturerna rasa ganska snabbt.
Jag tror vi absolut behöver kavla upp armarna och fundera på hur morgondagens governance-strukturer behöver se ut. För de behöver dels forma och dämpa de negativa konsekvenserna från de andra lagren och dels behöver governance-strukturerna lära sig från vad som händer i de närliggande lagren.
Det finns helt enkelt en del att fundera på!
