Ett kortare tidsfönster för globalt klimatsamarbete än vi trott?

Vi tror gärna att när klimatkrisen verkligen är här ökar de politiska incitamenten till globala samarbeten. Nu uppmärksammar forskare, som utgått från historien och modeller för klimateffekterna, att det stället kan förhålla sig precis tvärt om.

Systembild från artikeln som beskriver de samband de studerat

Det är ju inte så konstigt att inre konflikter minskar den politiska förmågan att forma internationella allianser. Men även utan inre konflikter kommer de direkta klimateffekterna, eller effekterna av klimatanpassningar, att få ekonomiska och sociala negativa konsekvenser vilka sänker den politiska förmågan att agera utåt. En krympande ekonomi och påföljande sociala utmaningar minskar de politiska försutättningana att utveckla globala allianser.

Fönstret för ett forma globalt samarbete för att hantera klimatkrisen kan därför vara mycket kortare än vi trott.

Effekten är tyvärr inte helt olik den i andra organisationer. När ekonomin är bra och hoten har förutspåtts men inte materialiserats är det svårt att mobilisera för att möta framväxande utmaningarna. När hoten blir konkreta och börjar få effekt på t ex försäljningssiffrorna lyser alla lampor röda. Där är det lika svårt att mobilisera för konstruktiva lösningar. Då går all energi går åt till att släcka bränder.

Detta är endast ett par av många samband

I ett land finns dock många fler samband som kommer att påverka situationen. Denna studie har bara fördjupat sig i ett par av dessa samband.

De gula västarnas protester är t ex ett fenomen som visar sambandet mellan socioekonomiska förhållanden och klimatfrågan. När dylika rörelser dessutom underblåses av politiska krafter som vill destabilisera de liberala demokratierna via sociala medier skönjer vi fortfarande bara ytan på den komplexitet vi har att förhålla oss till.

Vad jag tror vi behöver göra är systematiskt börja ta fram fler sambandskartor. De behövs för att för att lyfta blicken titta på utmaningarna som en helhet. Kartorna kan förstås inte förklara den komplexa världen men de gör det möjligt för oss att se mönster – och de feedback-loopar vi behöver förhålla oss till. Förhoppningsvis kan det hjälpa oss att identifiera några fasta punkter vi behöver för att gå framåt.

Image by PublicDomainPictures from Pixabay

Feminina strategier inför framtiden?

I dessa dagar är det svårt att undvika kontrasten eller krockarna mellan manligt och kvinnligt perspektiv. Handlar det inte om kampanjer mot sexuella trakasserier och våld (som t ex #metoo-kampanjen) så hör vi inom politiken begrepp som feministisk utrikespolitik. På ytterligare andra ställen försöker insiktsfulla människor förstå relationerna mellan det feminina och det maskulina på ett djupare plan. Det senaste exemplet är det nya avsnittet av den briljanta podcasten Myter & Mysterier som handlar om manligt och kvinnligt ur ett kosmiskt perspektiv.

Den uppenbara analysen är att kvinnor har tröttnat på sin marginaliserade roll och återtar steg för steg den position som rätteligen är deras. Men det kanske finns en underberättelse som förklarar varför detta sker just nu. Kanske det traditionellt manliga angreppssättet inte längre ens fungerar med våld? Världen har kanske blivit för komplex och det behövs ett nytt sätt möta utmaningarna?

Fortsätt läsa “Feminina strategier inför framtiden?”

Vad är en stad? En socioekonomisk organism!

Om man skall förstå något om människans framtid blir det allt mer uppenbart att man behöver förstå mer om människans framtida naturliga habitat: staden.

Det blir allt mer uppenbart att nationalstaten bara är en idé, ja kanske inte ens en så bra idé. Staden däremot är någonting mycket mer, den är en resilient socioekonomisk organism med helt andra egenskaper.

Video: What Is a City?