Den viktigaste faktorn inför framtiden

Det är lätt att tro att framtiden är en konsekvens av ett antal yttre förändringsfaktorer. För överblickens skull kan vi samla dem under rubrikerna sociala faktorer (soc), tekniska faktorer (tek), ekonomiska faktorer (ekon), ekologiska faktorer (ekol) och politiska faktorer (pol).

Om vi beskriver dem i en matematisk funktion för hur morgondagens samhälle (m) blir så kan det se ut så här

m = f(soc, tek, ekon, ekol, pol)

Tyvärr är detta helt missvisande och till och med fel. Den viktigaste faktorn saknas: vårt förhållningssätt till vad som händer. Vårt förhållningssätt är det som styr hur vi ser på utvecklingen, hur vi reagerar, gör våra val och därmed formar vår framtid.

Om förhållningssättet är F så blir den matematiska funktionen:

m = F * f(soc, tek, ekon, ekol, pol)

Och häri ligger den stora utmaningen. Vi behöver samtala mer om vad vi vill med vårt samhälle och våra organisationer. För speciellt i en komplex och föränderlig tid är det vårt eget förhållningssätt och våra egna val som formar vår morgondag mest. 1

  1. PS. Tack till Ulf Johansson på SPEED  som använder detta matematiska uttryck för att beskriva kulturens centrala faktorer i organisationer

Vad ledare behöver lära av futurister

De tankemodeller vi använder för att hantera framtiden bygger på en viss stabilitet. Vi har ju trots allt växt upp i en värld där stabilitet är normen och osäkerhet är undantaget. Prognoser om framtiden bygger på hur vi presterade igår. Analyser baseras på hur dagens konkurrenter agerar. Målen vi sätter upp förutsätter ofta att vi känner till de påverkande faktorerna.

Men världen förändras i en accelererande takt och mycket av det vi vet nu kommer inte att vara relevant i morgon. Gårdagens prestation kan visa sig vara helt irrelevant för den effekt vi vill uppnå. De konkurrenter vi behöver förstå kanske inte ens finns idag. Och de faktorer vi behöver hantera för att nå våra mål kanske är helt okända idag.

Fortsätt läsa “Vad ledare behöver lära av futurister”

Vilken framtid väljer du?

the-railroad-goes-into-the-distance

När man läser framtidsprognoser får man lätt uppfattningen att framtiden är ett dolt landskap man upptäcker bara man tolkar tecknen rätt. Men kan framtiden upptäckas? Det skulle förutsätta att den finns någonstans redan nu… Framtiden har ju definitionsmässigt inte inträffat än – det är därför vi kallar den för framtiden. Om den inte finns och inte kan upptäckas, vad menar vi då egentligen när vi pratar om eller försöker förutspå framtiden? Kan det vara så att ordet “framtid” refererar till något annat än vad vi tror?

Fortsätt läsa “Vilken framtid väljer du?”

Kan vi tänka oss en värld utan klockor och tidmätning?

Ett av de mest centrala mönstren som formar vår uppfattning är tidsmönstret. För att göra det tydligt att det inte alltid varit så och kanske inte heller alltid behöver vara så kan man titta på denna korta film.

En intressant fråga inför framtiden är vilken roll tiden och tidmätningen kommer att spela i våra liv om 50 år. Vad tror ni? Kommer tidspressen att bli värre eller kommer vi att hitta på sätta att återta balansen??

Framtiden finns i huvudsak i vårt medvetande

När man som filosof närmar sig frågor runt tid i allmänhet och framtid i synnerhet hamnar man snabbt hos St Augustinus eller Augustinus av Hippo, en av de få filosofer som sagt något intressant om tid. Ett vanligt tidsrelaterat citat (senast av Peter Gärdenfors i Filosofiska Rummet i P1 den 11 januari) är Augustinus formulering från bok XI i Bekännelser som skrevs någon gång mellan 397 och 400 e Kr. Efter ha konstaterat att man kan prata om tre tider, förfluten tid, nutid och framtid kommer Augustinus efter en stund fram till:

St Augustinus - Augustinus av Hippo[…] att varken det framtida eller det förflutna existerar, och att man inte egentligen kan säga att det finns tre tider, förfluten tid, nutid och framtid. Om man är noga bör man kanske hellre säga: “det finns tre tider, närvaron av förfluten tid, närvaron av nutid och närvaron av framtid”. Dessa tre finns i själen, och någon annanstans finner jag dem ej. Närvaron av det förflutna är minnet, närvaron av nutiden är iakttagelsen, närvaron av framtiden är förväntan.

Augustinus mer än 1600 år gamla slutsats belyser en viktig aspekt av framtiden som vi, eftersom vi ibland är väldigt lika katter, ofta missar: Vårt prat om framtiden refererar inte till hur världen kommer att se ut framöver utan till en inre framtidsbild av en möjlig framtid.

Fortsätt läsa “Framtiden finns i huvudsak i vårt medvetande”

Vad katter kan lära oss om framtiden

En av de svåraste utmaningarna med att prata eller skriva om framtiden är att göra det tydligt att det egentligen inte är framtiden man pekar på utan nutiden.

Va? Vad menar han nu??

Jag kanske måste ta hjälp av en filosof för att göra det tydligare. När filosofen Paul Ziff skrev om pekandets utmaningar använde han ett kattexempel för att förklara den svårighet vi kanske inte tänker på i vardagen:

I throw a cat a piece of meat. It does not see where the meat fell. I point to the meat: the cat smells my finger.

Fortsätt läsa “Vad katter kan lära oss om framtiden”

Att bota framtidsåksjuka

trees-358418_640

Tycker du att tanken på framtiden inte längre ger dig positiva känslor utan snarare en känsla av olust och illamående?

Det finns faktiskt en orsak, och den har mer att göra med våra hjärnor än  hur framtiden egentligen är beskaffad.

Ju mer oförutsägbar framtiden ter sig, desto kortare tidshorisont håller vi oss med, men ju mer vi förkortar tidshorisonten desto mer komplex och oförutsägbar uppträder framtiden. Denna cirkulära relation är den desorienterande loop som får oss att parera varje liten våg och enbart orsakar framtidsåksjuka snarare än framtidstro.

Hur gör vi då för att komma ur denna negativa spiral?

Tricket är att inse att det inte är meningsfullt att notera alla små fenomen. Istället måste vi identifiera de stora drivkrafterna som formar vår omgivningen och utifrån dessa ta ut den generella färdriktningen.

Strategi i oförutsägbara tider handlar alltså inte om att ha en så korrekt karta av omvärlden som möjligt. Inte heller om att förstå de egna kärnförmågorna. Grunden för strategi i osäkra tider handlar i huvudsak om att se de stora linjerna, ignorera de små förändringen och hålla kursen stadig.

Om vi inte lyckas bortse från förvirrande detaljerna kommer vi att desorientera oss själva och inte att komma någon vart alls.

Och framtidsåksjukan kommer bara innebära att vi vill checka ut.

Framtidsdagen den 1 mars – kanske en dag att notera?

Future-Day-samples-6_transOm du är trött på alla “speciella” dagar på året som t ex kanelbullens dag eller musarmens dag så kanske en dag som tillägnas något viktigt kan attrahera? Den 1 mars är det nämligen Framtidsdagen.

Framtidsdagen har bara funnits sedan 2012 och även om den (ännu) har inte uppmärksammats speciellt mycket det finns del arrangemang runt om i världen. I Stockholm kan man i t ex ta sig till ett Future Day Sweden arrangemang på Tekniska Muséet som håller på mellan 11 – 15.

Fortsätt läsa “Framtidsdagen den 1 mars – kanske en dag att notera?”