AI – ett irrelevant begrepp

Efter att Frey och Osbourne publicerade sin artikel The Future of Employment: How Susceptible are Jobs to Computerisation i september 2013 blev Artificiell Intelligens – AI – central för diskussionen om hur automatisering påverkar arbete och samhällets välfärdssystem.

När sedan AlphaGoZero 2017 utan mänsklig hjälp lärde sig bli världsbäst i Go tog AI dessutom över efter atombomben och rymdprogrammen som det spjutspetsområde de stora världsmakterna tävlar om att bemästra.

Under de senaste åren har det dessutom publicerats mängder av inflytelserika böcker om AI och dess potentiella effekter på samhälle och människor. Och idag kan vi inte gå på en konferens eller delta i en diskussion om samhälle eller företag utan att hamna i ett samtal om AI.

Det har till och med gått så långt att vi i Sverige har dragit igång en allmän orienteringskurs om AI som heter Elements of AI.

Men vad är egentligen AI?

AI handlar om en handfull algoritmer som är baserade på insikter och modeller från studiet av mänsklig kognition. Tack vare detta och tillsammans men dagens allt snabbare processorer har de utvecklat egenskaper som mönsterigenkänning och lärande. Helt klart fascinerande egenskaper, men de är än så länge kraftigt begränsade till snäva domäner.

Men poängen här är att AI-algoritmerna trots det bara utgör en liten bråkdel av de algoritmer som används i dagens datorer.

Det som ger våra appar och system huvuddelen av sina förmågor och egenskaper är alltså ”vanliga” algoritmer, sensorer, global datakommunikation, stora datamängder och mycket annat.

I artikeln Diffusion by Infusion – Has AI Spread by Piggybacking on Mobile Apps? försöker författarna kartlägga hur AI sprider sig i samhället. Och de konstaterar att tillämpningar av AI-algoritmerna redan finns lite överallt. I en lång rad appar och system vi använder dagligen finns alltså redan AI-algoritmer.

Det här är ju självklart jobbigt om man som forskare bestämt sig för att

  1. AI är något unikt som kommer att revolutionera världen
  2. vi vill studera hur just AI sprids i samhället

I slutsatsen konstaterar författarna att

The presence of AI in society is ubiquitous and ambiguous at the same time. It is ubiquitous because so many of us are using AI on a daily basis, and it is ambiguous because its diffusion and functioning are hard to grasp to us users.

Och visst är det så. För i ingen av apparna eller systemen utgör AI den unika förmågan. AI-algoritmerna bidrar t ex bara med mer avancerade matchningsfunktioner eller bättre och snabbare inlärning.

Det jag tycker är konstigt är att författarna inte drar slutsatsen att grunden för hela analysen är skum; att de försöker göra en effektanalys utifrån en relativt ointressant delkomponent: AI-algoritmerna.

Revolutionen som håller på att transformera hela samhället har ju i grunden bara marginellt med AI att göra. Det är en revolution som snarare sker genom att miljarder allt billigare digitala komponenter och ett accelererande dataflöde gör det möjligt att med hjälp av algoritmer programmera om hela världen.

Den transformerande konsekvensen av t ex Youtube är ju inte att de personliga rekommendationerna sker med just en AI-algoritm. Det revolutionerande ligger i hur en plattform för global delning av egenproducerade filmer som i grunden transformerat bl a kunskapsöverföringen, underhållningen och de politiska och kulturella konversationerna för miljarder människor tvärs över nations- och kulturgränser.

Att det är just en AI-algoritm som ligger bakom de allt bättre rekommendationerna är faktiskt sekundärt.

Vad som är grunden revolutionerande är snarare att algoritmerna och den digitala logiken på ett djupt plan kopplar om våra liv, vårt samhälle och vår ekonomi. Utvecklingen inom en rad områden som t ex AI kommer förstås att bidra. Men det kommer den accelererande spridningen av nya personliga digitala prylar, sensorer, ökande processorkapacitet och förbättrade kommunikationsteknik också att göra.

Att försöka förstå digitaliseringens revolution utifrån AI är därför lite som att försöka förstå den industriella revolutionen utifrån spridningen av kullagret. Hur revolutionerande och viktigt kullagret än var, är det ett kategorimisstag som leder både blicken och slutsatserna fel om de stora skeendena.

Viktigaste muséet inför framtiden?

Muséer brukar med några få undantag handla om det förflutna. Och i den mån historien kan lära oss något väsentligt inför framtiden är de flesta muséer förstås jätteviktiga.

Under mitt helgbesök i Lund återbesökte jag ett unikt museum.

Inte ett museum som målar upp vår historia utifrån tidstypiska föremål eller lyfter fram eller ifrågasätter något om människan eller samhället genom att visa upp en samling konstverk. Utan det unika Skissernas Museum.

Och när jag gick där slog det mig plötsligt hur viktigt just detta museum kan komma att bli för mänskligheten.

Fortsätt läsa “Viktigaste muséet inför framtiden?”

Algoritmsamhället tar form – noteringar mars 2017

Strömmen av signaler om algoritmiseringen av samhället tilltar i styrka. Framtiden karvas ut kodrad för kodrad. Dock är det viktigt att påminna oss om att det inte är förutsägelser utan möjliga scenarier vi ser framför oss.

Denna gång handlar mina noteringar om signaler om fem områden:

  • Utvecklingen runt självkörande bilar tar ytterligare ett steg
  • Växande insikt: Blockchain och AI kan förändra affärsorganisationerna
  • Automatisering av juridiska processer
  • Den digitala tsunamin närmar sig sjukvården med stormsteg
  • Programvara som styr produkterna öppnar också upp för hacking

Fortsätt läsa “Algoritmsamhället tar form – noteringar mars 2017”

13 mönster som beskriver hur algoritmerna omvandlar samhället

Hur bra koll har du på hur digitalisering eller algoritmisering påverkar vårt samhälle och ekonomi?

I mina föredrag finns ofta inte utrymme för att prata om speciellt många olika förändringar. Denna lista är därför ett sätt att bryta ner algoritmiseringen i ett antal mönster. Mönstren är inte oberoende av varandra utan är snarare överlappande och sammankopplade.

Ett annat sätt att betrakta listan med de 13 mönstren är att de utgör en skiss till innehållsförteckning till en bok om algoritmsamhällets framväxt.

Fortsätt läsa “13 mönster som beskriver hur algoritmerna omvandlar samhället”

Algoritmsamhället formas – några noteringar januari 2017

För att försöka få lite struktur på händelserna som håller på att forma den framtid jag kallar för Algoritmsamhället så kanske det vore bra att månadsvis(?) göra en liten sammanställning över tankar och händelser som formar vårt algoritmsamhället? Speciellt viktigt nu eftersom det blir allt tydligare att vi nu är inne i den andra, och klart brantare, delen av digitaliseringens exponentiella utvecklingskurva. Det är ju nu algoritmerna på allvar börjar påverka samhället, allt ifrån social, ekonomisk, politisk och inte minst organisatorisk påverkan.

Fortsätt läsa “Algoritmsamhället formas – några noteringar januari 2017”

Algoritmiseringen – en megatrend

iphone-map

Hur fick du egentligen syn på just denna artikel av de miljontals artiklar som finns på Internet? Var det för att du själv valde vad du skulle läsa? Om du inte visste vad du letade efter är det troligtvis ett komplex av algoritmer som sållade bort alla andra och lyfte fram just denna till just dig. Samma sak är det när du söker en resa på nätet, letar efter var du kan köpa en produkt till bäst pris eller använder en app för att kolla vilken buss du skall ta för att hinna fram i tid.

Det blir allt mer tydligt att algoritmerna runt omkring oss ständigt blir mer kompetenta och påverkar våra liv i allt högre grad. Algoritmiseringen är den megatrend som innebär att allt mer av mänsklighetens värdeskapande aktiviteter hanteras och styrs i ökande grad av algoritmer i stället för människor.

Fortsätt läsa “Algoritmiseringen – en megatrend”

HUR vi automatiserar får konsekvenser för vår framtid

boeing_787-8_n787ba_cockpitAtt vi lever i automatiseringens tidevarv har väl inte undgått någon. Är det inte gräsklipparna som skall klippa gräset själva så är det bilarna som skall köra av sig själva. För att inte tala om hur mycket som redan är automatiserat i fabriker och flygplan. Men vad får egentligen automatiseringen för konsekvenser? Vad händer med våra mänskliga förmågor när maskinerna manövrerar sig själva?

Och vad som kanske blir ännu mer intressant: vad händer när maskinen hamnar i ett svårt läge och plötsligt bestämmer sig för att lämna tillbaka styrningen till en människa som knappt har någon erfarenhet utan bara har åkt med?

Fortsätt läsa “HUR vi automatiserar får konsekvenser för vår framtid”