Fler av er har väl noterat att tenderar att bli lite väl dystopisk i mina inlägg. Då är det bra att försöka vända på detta och kontrastera med en annan bild.
I tider av turbulens finns ju också en del goda perspektiv att plocka fram. Steven Pinker har ett klart positivt budskap i sin TED föreläsning: I ett större historiskt perspektiv är vi snällare mot varandra än vi någonsin har varit!
Han beskriver fyra faktorer/drivkrafter som var och en innehåller en del av sanningen bakom denna utveckling:
- Thomas Hobbes teori om att Leviathan dvs staten har monopol på våld och som tar rollen av den neutrale bestraffaren för olika orätter verkar på det stora hela fungerar
- Att livet har (åtminstone i väst) blivit behagligare och längre har gjort att vi själva är mindre utsatta för våld och död; detta har i sin tur gjort livet värt mer och därmed minskat vår benägenhet att åsamka andra lidande (James Payne)
- Nya tekniska möjligheter har lett till ett ökat ömsesidigt utbyte av varor och tjänster vilket ökar värdet för alla; andra människor blir därmed mer värda levande än döda (Robert Wright, Nonzero-sum games)
- Empaticirkeln, som från början bara omfattade familjen, har genom den ökande utbytet tvärs över jordklotet genom resor och spridningen av bilder och berättelser har genom historien hela tiden utökats; vi inser allt mer att vi inte är universums medelpunkt utan att andra också är individer med tankar och känslor (Peter Singer)
Jag tror dessutom att Axelrods resonemang om framtidsskuggan jag skrev om häromdagen finns som en delkomponent i mer än en av ovanstående idéer.
Kika gärna på föredraget nedan eller läs A History of Violence av Steven Pinker på Edge – Third Culture
