Efter att ha varit ett familjeföretag i byggbranschen i 1400 år köptes det svårt skuldsatta företaget japanska Kongo Gumi upp av ett större byggföretag. En av hemligheterna bakom ett så långt kommersiellt liv är valet av bransch. Kongo Gumi var nämligen specialiserade på att bygga buddisttempel. År 2004 kom fortfarande 80% av omsättningen från tempelverksamheten.
Hur kom det sig att Kongo Gumi gick under just nu? Enligt artikeln i Business Week fanns det två orsaker. Dels investerade man lånade pengar och förlorade stort på fastighetsbubblan som spräcktes 1992-93. Man drogs alltså med i yran runt lättförtjänta pengar. Dels har förändringarna i de sociala strukturerna i Japan gjort att efterfrågan på tempelbyggare minskat drastiskt sedan 1998.
Får man gissa att Kongo Gumi inte sysslade med scenarioplanering?
Om man hade sysslat med scenarioplanering hade riskerna med en fastighetsbubbla kanske funnits med i tankarna. Framför allt skulle det då funnits en viss chans att man i ett tidigare skede skulle kunnat se den sjunkande marknaden för tempelbyggande.
BusinessWeek: The End of a 1,400-Year-Old Business
Wikipedia: Kongo Gumi
(Bilden kommer från flickr och är tagen av Paul Davidson)
Technorati Tags: scenarioplanering
