Självkörande bilar är bara EN tillämpning

När det gäller AI och självkörande bilar känns det som om vi redan hamnat i framtiden. För 10 år sedan användes bilkörning som ett exempel på något datorer aldrig skulle kunna klara själva. Idag diskuteras självkörande bilar som en självklarhet. Trots att de faktiskt inte slagit igenom än. Dessutom finns en lång rad problem som behöver lösas innan de kan släppas fritt bland människor på vägarna.

Men vår framtidsbild verkar klar. Därför har det nu börjat diskuteras konsekvenser på olika plan. Allt ifrån etiska och juridiska konsekvenser till affärsstrategiska effekter för försäkrings-, energi-, bil- och transportbranscherna och till hur städerna måste planeras om .

Det är nu jag tror vi behöver ta nästa steg i tanken: vad händer när allt annat också får möjligheten att bli självkörande?

Nästan alla diskussioner handlar om att ett traditionellt fordon kan navigera utan förare. Och nästan alltid missas den djupare poängen: självkörande har blivit till en funktion som kan användas i många fler sammanhang.

En orsak är funktionen självkörande är relativt dyr. Den höga kostnaden får till konsekvens att utvecklingen görs där de största vinsterna finns. Och området med störst potential är kommersiella lastbilstransporter. Orsaken är att föraren (enligt Trafikanalys) står för ca 40% av kostnaden för en lastbilstransport. Dessutom sätter lagar och regler gränser för hur mycket en förare får köra utan vila. Ovanpå det finns faktorn att människor gör misstag och blir sjuka… Slutsatsen blir att vinsten skulle vara enorm om man kunde ersätta en förare med en robot .

Men det är här teknikutvecklingen kommer in. I morgon kommer kostnaden för att göra något självkörande vara mycket lägre än idag. Och vad kommer att bli självkörande då?

För att få en ledtråd behöver vi förstå vad funktionen självkörande kommer att kosta i framtiden.

Framtidens kostnad att göra något självkörande

Säg att det idag kostar 300 000 SEK att göra en bil självkörande. Beroende vem vi frågar så varierar denna siffra, men det har faktiskt inte så stor betydelse.

Självkörande är en funktion som bygger på algoritmer, sensorer, processorer, datalagringsenheter, datakommunikation och tillgången av relevant data.

Om vi antar att funktionen självkörande skulle kunna jämföras med någon annan komplex uppgift skulle kanske detta kunna ge en lådtråd. Ett område där vi har en analys av kostnadsutvecklingen över tid är gensekvensiering av en mänsklig gen.

Kostnadsutvecklingen för gensekvensiering

Denna graf visar hur kostnaden för gensekvensieringen har utvecklats från år 2001 till 2017.

Hastighet och kostnad för en sådan process är också en följd av en rad faktorer.

  • Processorernas kostnad
  • Sensorerna kostnad
  • Kostnad för hantering, lagring och tillgänglighet av relevant data
  • Algoritmernas effektivitet och smarthet att använda de tillgängliga resurserna för att göra den nödvändiga analysen

I övrigt är förstås dessa applikationer helt olika men likt många andra applikation bygger de på samma beståndsdelar.

Om vi tittar på kurvan finner vi att en gensekvensiering som kostat 100 000 000 USD år 2001 efter 15 år är nere runt 1000 USD. En kostnadsreduktion med faktor 1 000 000.

Hade utvecklingen ”bara” följt Moore’s lag så skulle kostnaden efter 15 år vara ca 1 000 000 USD. Ni har utvecklingen gått mycket fortare och ytterligare 3 nollor(!) har skrapats bort.

Orsaken att det gått så fort är att, förutom beräkningshastigheten, har det utvecklats nya tekniker, metoder och annan kunskap runt gensekvensiering och biokemi. Utvecklingen flera datorrelaterade områden som sensorteknik, beräkningsalgoritmer, datalagring har också bidragit.

Slutsatsen är att att Moore’s lag inte varit tillräckligt riktmärke för att förutsäga kostnadsutvecklingen för gensekvensiering. Eftersom de olika faktorernas effekter multiplicerades med varandra fick vi en mycket snabbare utveckling.

Om vi jämför gensekvensiering och självkörande?

Skulle denna utveckling kunna ske för automatisk styrning också? Ja, samma kunskaps- och teknikområden är i alla fall inblandade även om det inte jämförbart på alla sätt. Och tittar man på teknik- och kostnadsutvecklingen för LIDAR (laser radar) så går det just nu väldigt fort.

Enkelt räknat så tog det alltså 10 år för gensekvensiering att bli billigare med faktor 10 000. Om samma utveckling sker runt självnavigerande fordon så kommer dagens kostnad på ca 300 000 SEK om 10 år vara nere på 30 kronor. Och ytterligare 5 år senare bara kosta 30 öre…

Och eftersom algoritmer bara är programkod så skulle kostnaden för processorer, sensorer, datakommunikation och lagring dessutom kunna delas med andra tillämpningar.

Nu har jag bara fokuserat på kostnaden. Förmågan kommer också att öka eftersom tekniken ständigt utvecklas och alla system numera är lärande.

Vad mer skulle kunna vara självkörande?

Bara för att resurserna för att förflytta gods och människor idag är en smal resurs så samordnar vi transporterna i fordon och via specialiserade system när vi vill förflytta något. Med en kostnad på några kronor och tillgänglighet för alla kanske vi kan börja fundera annorlunda runt hur funktionen självkörande kan användas?

Vi kan börja med att tänka på vad vi människor jobbar med att flytta omkring på idag? Mat, varor, verktyg och avfall av olika slag t ex. Och om nästan vilket föremål som helst kan få förmågan att själva förflytta sig runt i geografin för bara några kronor vad mer skulle bli självkörande?

Idag har fantasin sträckt sig till gräsklippare, dammsugare, olika varianter av flygfoto-, leverans- och sjukvårdsdrönare. Robotar som levererar matvaror av olika slag. Och flera projekt håller t ex redan på att jobba med att låta drönare plantera skog eller samla sopor i hamnen så de inte driver till havs. Och självklart håller militären på att göra alla sorters vapen autonoma.

Men om vi fantiserar vidare om att saker kan flytta runt sig själva? Vad ser vi då?

Leverensrobot från Starship Technologies
Man väntar vid rödljus bredvid en leveransrobot från Starship Technologies (från Wikimedia – bilden är licensierad under Creative Commons Attribution 4.0 International license)

Kanske vi kommer att tänka på självnavigerande reklamskyltar? Träd, dekorationer eller städrobotar som kör runt i städerna till platser de behövs? Självflyttande automatiska caféer i parkerna? Båtar som själva åker till kranen och drar upp sig själva på land inför vintern? Trädgårdsmöbler som ställer in sig själva? Bajamajor som flyttar sig till platser där det är mycket människor? Containrar som själva flyttar sig från lastfartyget till en omlastningsplats eller kanske direkt till butiken?

Det finns ett utvecklings-/forskningsområde med namnet Autonomous Things eller Internet of Autonomous Things (IoAT) som antyder att utvecklingen på det här området bara har börjat.

Hur skulle autonoma prylar påverka människornas rörelsemönster?

För att tänka lite bredare om en autonom framtid tror jag det är relevant att börja fundera på vilka andra saker vi kommer att göra självkörande under nästa 10-15 år.

För om vi tänker efter vet vi ju att allt hänger ihop. Så om saker börjar kunna förflytta sig själv, kommer troligen logiken runt hur och varför vi människor förflyttar oss också att ändra sig.

En sak är i alla fall säker. Med en dramatiskt ökad tillgänglighet och sänkt kostnad för autonomi och självnavigering kommer vår värld att se ganska annorlunda ut.

Jag kan se framför mig hur vi om 10 år går ut på gatan på morgonen och precis när vi öppnar dörren så rasslar det till. I ögonvrån ser vi hur tusentals små robotar liksom kackerlackor flyttar sig ur vår väg så att vi kan komma ut på gatan…

(Bilden i headern är en beskuren version av bild av Jaguar MENA och har Attribution 2.0 Generic (CC BY 2.0) – länk till ursprungsbilden)

 

Kommentera