Hur samhällen kollapsar

Hur kan hela samhällen bara försvinna? Vad var det t ex som hände med maya-kulturen eller befolkningen på Påskön? Jared Diamond, författare till boken Gun, Germs and Steel har nu kommit med en ny fascinerande bok som heter Collapse – How Societies Choose to Fail or Succeed. Som titeln antyder så handlar boken om hur samhällen går under på grund av sin oförmåga att anpassa sitt beteende till de förutsättningar som verkligen gäller. Exemplen som gås igenom är både historiska och moderna. Det handlar om allt från maya-kulturens fall, hur en norsk vikingakoloni på Grönland försvinner och hur Påsköns tidigare invånare till slut tvingades lämna ön till exempel som hur delstaten Montana (inte) hanterar sin jorderosion och andra liknande fall.

Diamond har identifierat fem huvudsakliga orsaker till att samhällen går under. Dessa formulerades i en review av Stewart Brand i Wired som

  • miljöförstöring
  • klimatförändring
  • fientliga grannar
  • brutna handelsförbindelser
  • dumhet

där en eller två av dessa plus dumhet är tillräckligt för att få en civilisation på fall.

I boken finns även exempel på hur samarbete, anpassning och aktiv minskning av intressekonflikter ibland kan uppstå:

A good example of a society minimizing such clashes of interest is the Netherlands, whose citizens have perhaps the world’s highest level of environmental awareness and of membership in environmental organizations. I never understood why, until on a recent trip to the Netherlands I posed the question to three of my Dutch friends while driving through their countryside. Their answer was one I shall never forget:

“Just look around you here. All of this farmland that you see lies below sea level. One-fifth of the total area of the Netherlands is below sea level–as much as 22 feet below–because it used to be shallow bays, and we reclaimed it from the sea by surrounding the bays with dikes and then gradually pumping out the water. We have a saying, ‘God created the Earth, but we Dutch created the Netherlands.’ These reclaimed lands are called ‘polders.’ We began draining them nearly a thousand years ago. Today, we still have to keep pumping out the water that gradually seeps in. That’s what our windmills used to be for, to drive the pumps to pump out the polders. Now we use steam, diesel, and electric pumps instead. In each polder there are lines of pumps, starting with those farthest from the sea, pumping the water in sequence until the last pump finally pumps it out into a river or the ocean. In the Netherlands, we have another expression: ‘You have to be able to get along with your enemy, because he may be the person operating the neighboring pump in your polder.’ And we’re all down in the polders together. It’s not the case that rich people live safely up on the tops of the dikes while poor people live down in the polder bottoms below sea level. If the dikes and pumps fail, we’ll all drown together. When a big storm and high tides swept inland over Zeeland Province on February 1, 1953, nearly 2,000 Dutch people, both rich and poor, drowned. We swore that we would never let that happen again, and the whole country paid for an extremely expensive set of tide barriers. If global warming causes polar ice melting and a world rise in sea level, the consequences will be more severe for the Netherlands than for any other country in the world, because so much of our land is already below sea level. That’s why we Dutch are so aware of our environment. We’ve learned through our history that we’re all living in the same polder and that our survival depends on each other’s survival.”

Detta är en bok för beslutsfattare och andra som uppehåller det beteende och de konflikter vårt samhälle är fyllt av idag. Även om den enligt flera recensenter inte har samma höjd som sin föregångare Guns, Germs and Steel innehåller dem många tänkvärda exempel och resonemang.

Det är lätt att själv dra tanken ett steg till och fundera på om resonemanget även gäller t ex företag. Likheterna är faktiskt slående när det gäller organisationers ofömåga att reagera på och anpassa sig till omvärldens förändringar.

Klicka på boken för att köpa eller kika mer.cover

Ny demografisk trendrapport från FN

Nytt och intressant att notera:

  • Världens befolkning kommer enligt de justerade trenderna att plana ut runt 9 miljarder år 2050
  • Urbaniseringen ökar kraftigt och dagens antal stadsbor (3,2 miljarder) kommer att öka till runt 5 miljarder (60% av jordens befolkning) år 2030
  • Andelen personer över 60 år kommer att dubblas från 10% i år till över 20% år 2050
  • Antalet migranter har fördubblats mellan år 1960 och år 2000 och 60% av dessa finns i den “utvecklade välden”

Ladda ner rapporten

Spegel, spegel på väggen där…

I sagorna och myterns värld har speglar gärna speciella magiska förmågor. De är ofta allseende och kan t ex ge svar på svåra frågor om vem som t ex skönast i landet är. Nu när Internet har kommit så får väl den typen av frågor lätt svar med hjälp av Google ;-). Framtiden är dock fortfarande svår att se in i. Tänk om man hade en spegel som kunde berätta vilka konsekvenser en viss handling kommer att få om ett, tio eller femtio år. Accenture Technology labs i Sophia Antipolis håller på att utveckla en sådan spegel. Deras variant är dock lite mer avgränsad och handlar om att ge en person en framtida bild av sig själv baserat på det levnadsmönster personen har idag. Om man dricker mycket alkohol och inte motionerar mer än att lunka fram och tillbaka mellan TV-soffan och kylskåpet kommer detta att ge utslag på bilden av sitt framtida själv. Kanske kommer man då att se en mer rödnäst och plufsig nuna än man hade sett annars. Genom att ha ett antal kameror och sensorer på olika ställen i huset bygger programmet bakom spegeln upp en profil som ligger till grund för bilden.

Även om systemet av uppenbara skäl kanske aldrig kommer att bli en kommersiell succé ställer idén onekligen intressanta frågor om vårt handlande och våra beslut. Hur kommer vi att agera om vi vet mer om framtida konsekvenser? Kunskapen om möjliga framtida effekter av ett visst beteende eller ett visst beslut verkar tvinga oss att ta en av två vägar. Den ena vägen innebär att vi kommer att ta sträver efter att ta hänsyn till den information vi får tillbaka och ta nästa beslut baserat på summan av all information vi fått. Problemet med detta angreppssätt är att komplexiteten ökar kraftigt destom fler beslut vi tar och ju mer återkopplingsinformation vi får. Den andra vägen innebär att vi baserat på insikt eller ignorans stänger av det mesta av återkopplingsinformationen och försöka hitta oss själva dvs vårt inre jag och förlita oss på vår intuition. Troligen kommer den första vägen dessutom att svänga in på den sistnämnda när komplexiteten i beslutssituationen blivit så hög att inte ens den mest intelligente och energiska personen längre klarar av att ta något beslut. Om detta resonemang är rätt kommer dagens trend mot ökad kunskap om olika samband, fler återkopplingar och feedback-loopar resultera i att vi en efter en kommer att bestämma oss för att följa vår intuition och ignorera den feedback vi faktiskt får.

Ser vi inte det mönstret redan idag när allt fler omkring oss inte agerar i enlighet med tidigare mönster utan strävar efter att gå sin egen väg, att hitta sig själva.

New Scientist Breaking News – Mirror that reflects your future self

Nyvaknat intresse för framtiden – en ny trend?

Trender och framtid verkar komma allt mer i ropet igen och jag är inte den ende som konstaterar detta. Framtidsanalytikerna på The Herman Group noterade samma sak i en alert för ett par dagar sedan. Jag har själv noterat ett ökat intresse de senaste månaderna då jag fått en ökad andel mail från min website om scenarioplanering http://www.well.com/~mb/scenario/.

Fortsätt läsa “Nyvaknat intresse för framtiden – en ny trend?”

Skrivbordsfabriken

För lite mer än 30 år sedan var Desktop Publishing något som fanns som forskningsprojekt på ställen som Xerox Parc och kanske i någon källare på IBM. Sättning och tryckning var något som sköttes av komplicerade maskiner och kunniga hantverkare. Idag finns kapaciteten och programmen på var mans skrivbord. Det är fortfarande lite besvärligt och dyrt att maskinellt skära papper i olika format och sedan binda ihop dem till en bok. För de flesta av oss löses detta genom att skicka det tryckfärdiga originalet elektroniskt till en tryckare som utför arbetet och något dygn senare har man några hundra exemplar i sin hand. Eller kanske direkt hos mottagaren.

På Center for Bits and Atoms på MIT har man utvecklat en prototyp på en skrivbordsfabrik som kan “skriva ut” ett 3-dimensionellt föremål. Nästa mål för forskningen är att se hur man kan ge de producerade föremålen en inre funktionalitet med elektronik eller datorer. Idag kan man köpa en maskin som är stor som en kopieringsmaskin och som kan skära ut 3-dimensionella föremål ur t ex plastblock för c:a $25000.

Bruce Sterling har i en artikel i Wired extrapolerat tanken en bit framåt och visionerar om hur man på atomär nivå i framtiden kan bygga ihop i praktiken vad som helst i en enda maskin. Det är inte svårt att se framför sig hur fabrikerna, likt datorer och tryckpressar, successivt krymper ihop för att till slut hamna på var mans skrivbord eller kanske mer troligt i var mans garage.

Egentligen vill Bruce inte visionera om det svåraste en sådan maskin kan producera. Istället vill han vända på tanken och istället titta på den stora volymen enkla prylar som saknas på många fattiga ställen på jorden. Då blir en skrivbordsfabrik än mer intressant. Föreställ er en sådan maskin som kan kopiera ett enkelt föremål genom att scanna av det i 3 dimensioner och sedan skriva ut ett likadant. Eller man kanske har hittat ritningar eller 3D-foton på Internet som man helt enkelt kan skriva ut. Precis som man gör med dokument idag. Råmaterialet till maskinen skulle kunna vara nästan vad som helst och kanske till och med överskottsmaterial från västvärldens konsumtionssamhälle.

Det kan vara värt att fundera på vad en skrivbordsfabrik för några tusenlappar skulle kunna göra för världen… och när den skulle kunna finnas i färdigt bruk.

Wired 12.12 – The Dream Factory

Center for Bits and Atoms, MIT

Den spelande generationens frammarsch

I boken Managing the Gamer Generation beskriver författarna hur den generation som är uppväxta med datorspel ser världen. Hur har deras värderingar och syn på världen utvecklats och vilka konsekvenser kommer detta att få i framtiden? Författarna noterar att t ex att komplexitet och lärande hanteras genom att försöka om och om igen, lite annorlunda varje gång. I en spelsituation har man har ju flera liv och tränas i att gång på gång försöka tills man lyckas. Manliga spelare, vilka i dagsläget utgör majoriteten, tenderar att världen mer i svart och vitt. Med spel som Sims har även tjejerna börjat spela och det återstår att se om liknande förändring i synsätt kan spåras där. Som kontrast till en mer digital syn på världen har de en betydligt bredare allmänkunskap. En sak är uppenbar, är något tråkigt går dom därifrån – antingen fysiskt eller mentalt – för något dom har krav på är utmaningar och upplevelser.

Vilka effekter kommer denna generation få i företagen? När kommer den spelande generation att hamna i de högsta ledningsposterna, och vad händer då?

Intervju med en av författarna

Scenarioplanering – att hitta säkerheter eller osäkerheter?

Scenarioplanering handlar om att skilja på de osäkerheter man har framför sig och de säkra utvecklingslinjer man har. Utgående från de osäkra dimensionerna spänner man sedan ut scenarier som då blir skisser av flera framtida utvecklingslinjer. Kärnan i scenarioarbetet brukar sägas vara att man identifierar de kritiska osäkerheterna. Shell som är pionjärer i scenarioarbete har på senare tid tagit tänkandet ett steg till. Istället för osäkerheter har man börjat fokusera på den säkra utveckling i omvärlden företaget faktiskt måste agera utifrån. Det är inte säkert att denna säkra utveckling uppfattas så av alla vilket gör det hela än viktigare. Man har givit dessa säkerheter det korta namnet TINA som står för There Is No Alternative to… vilket understryker vikten av att förstå dem i både sin lång och kortsiktiga verksamhet.

Fast Company | There Is No Alternative to …

CRM – Citizen Relationship Management

Det finns få metoder som är så inkluderande som scenarioplanering. Poängen är att involvera en större mängd människor vars stora bidrag är att de har ett annat perspektiv, en annan åsikt eller en annan insikt. Tillsammans diskuterar man orsak och verkan, trender och drivkrafter och resultatet formuleras i scenarier som beskriver en möjlig framtida utveckling för alla inblandade

I denna artikel understryker Don Tapscott vikten av att använda den nya tekniken tillsammans med inkluderande metoder för att kunna överbrygga klyftan mellan de styrande, de som röstar och de som inte röstar. Alla borde vara inblandade i diskussionen om samhällets framtid och nu finns kanske de tekniska förutsättningarna för detta. Tekniken borde snart kunna stödja en utveckling av idén om den representativa demokratin till en deltagande demokrati. Detta kräver förstås att man anammar inkluderande synsätt och metoder som t ex scenarioplanering. Tekniken i sig lär inte bidra med något alldeles själv.

Dogging – Publik sex koordinerad via digital teknik

Vad får man om man korsar trenderna:

  • allmänt spridd digital kommunikation
  • ökat fokus på upplevelser
  • allt mer pragmatiskt förhållningssätt till regler
  • ökat överflöd av prylar gör andra människor allt mer intressanta

Svaret är tydligen: digitalt koordinerad publik sex där de utövande använder internet för att komma överens om vad, var och när de skall utöva sin akt. Poängen är att det skall komma en grupp människor och titta och kanske till och med delta.

Fenomenet verkar skapats i England och har snabbt växt till att bli ett problem. Enligt en undersökning är 60% av parkerna redan platser för dogging. En konsekvens är att mängden partners per tidsenhet ökar vilket också ökar spridningen av sexuellt överförda sjukdomar.

När grupper koordinerar sig med hjälp av kommunikationshjälpmedel som t ex SMS eller annan trådlös kommunikation brukar man kalla fenomenet för Smart Mobs. Howard Rheingold myntade uttrycket med boken Smart Mobs: The Next Social Revolution. Ett vanligt sammanhang man annars använder uttrycket i är när demonstranter koorderinerar sina aktiviteter med hjälp av mobiltelefoner.

Wired: Doggin Craze Has Brits in Heat

Smart Mobs – website

Existentialism och strategi

Jay Ogilvy, en av grundarna av GBN – Global Business Network, är ursprungligen filosof och studerar gärna människor och samhälle snarare än företag. I artikeln What strategists can learn from Sartre börjar han sin berättelse med att berätta varför det är så svårt att förstå kunderna. Kunderna är i grunden oförutsägbara eftersom den stora massan inte längre är lika drivna av de grundläggande behoven utan av mer komplexa och individuella existentiella behov. Ogilvy säger att vi i dessa osäkra tider borde söka oss till existentialistiska filosofer som Sartre, Nietzsche, Kierkegaard och Heidegger.

De fem existentiella principer han fokuserar på är:

  1. Begränsning – Du kan inte vara allting för alla. Om du inte säger nej till vissa möjligheter beter du dig inte strategiskt.
  2. Varat-gentemot-döden – Ingen är för stor för för att misslyckas, dö eller gå i konkurs. Att följa strömmen kan leda till katastraf.
  3. Omsorg – Definiera dina syften mer noggrant än bara i uttryck av ROI eller avkastning för aktieägarna. Om du inte vet var du står kan vad som helst fälla dig.
  4. Kastadhet – Du har ett förflutet; du har erfarenheter och grundegenskaper. Använd dem och glöm dem inte.
  5. Autenticitet – Var inte bunden vid dit förflutna. Känn dig fri att återuppfinna dig själv och ditt företag inför en osäker framtid.