Knarkkriget håller, trots enorma investeringar, på att förloras. Suget efter berusningsmedel ökar i takt med ökad välfärd. Den tekniska utvecklingen bidrar till att våra värderingar ändras, men förändrar framför allt förutsättningarna för hur droger produceras och distribueras. Dessutom bidrar forskningen till att floden av droger breddas med nya varianter som inte längre används i syfte att berusa sig utan för att förstärka individuella förmågor, eliminera upplevda tillkortakommanden och förbättra det psykiska välbefinnandet. Hur ser egentligen framtiden för samhällets relation till droger ut? Är vi på väg mot en punkt då samhällets förhållningssätt till droger av nödvändighet måste ändras?
Samhällets kamp mot droger – en kamp mot vinden?
Sedan 1878 har man kämpat mot bruk av berusande droger i västvärlden, en kamp som bara intensifierats i takt med de ekonomiska utveckling som inneburit att vi fått förändrade värderingar och behov i kombination med ökad köpkraft. I takt med att välfärden sprider sig ökar de existentiella problemen i hela samhället och därmed också viljan att berusa sig. Dessutom ökar både komplexiteten och det fenomen vi brukar kalla för globalisering, vilket innebär att marknader blir globala och det blir allt svårare att förstå och påverka vad som händer. Trots enorma satsningar på kriget mot knark verkar det som om tillgängligheten på droger bara ökar och korståget mot knarket således misslyckats, vilket historikern Carl-Johan Gardell konstaterar i sin understreckare i SvD den 7 maj, 2010:
Författarna till de läsvärda böckerna ”Opium” och ”Kokain” tycks vara överens. Det USA-ledda knarkkriget har misslyckats – precis som kampen mot alkoholen under 20-talet. De flesta av världens bönder avstår uppenbarligen gärna från koka- och vallmoodlingar om realistiska alternativ står till buds. Men det löser självfallet inte problemet med syntetiska droger som amfetamin. Til syvende og sidst drivs ju all illegal drogproduktion av den enorma efterfrågan på olika berusningsmedel som ständigt reproduceras i den köpstarka industrialiserade världen
Det är ingen rolig läsning, och frågan som inställer sig är om framtidens knarkkrig har bättre förutsättningar att lyckas. Dock finns en del nya problem man ser påverkar problematiken.
- Nytt kunskapslandskap
- Förändrade värderingsmönster
- Nya tekniska möjligheter och sjunkande kostnader inom kommunikations- och produktionsteknik
Informationstransparens och förändrade värderingar
En aspekt av problemet är att skrämseltaktiken som använts av samhällets institutioner håller på att urholkas. Detta hotar att drastiskt försämra förtroendet för de institutioner som sprider vad allt fler uppfattar som uppenbara lögner, vilket också kan resultera i en rekyl eftersom accepterade droger som t ex alkohol idag anses som både skadligare och mer beroendeframkallande än de flesta andra droger. I denna lista från Medical News Today över mest skadliga droger hamnar t ex alkohol femte (!) plats. Det är i och för sig mindre farligt än heroin och kokain, men farligare än amfetamin, cannabis och ecstasy.
I framtiden kan vi alltså att mötas av den allmänna uppfattningen bland ungdomar att man bör tänka på sin hälsa och använda mindre farliga droger istället för alkohol. Det är bara det mossiga samhället som inte hänger med…
Kan detta redan ha hänt? Efter den riktade insats som polisen i Västra Frölunda i Göteborg gjorde i september 2009 fick man indikation på att alkohol kan ha ersatts med andra droger bland ungdomar i större utsträckning än man tidigare trott.
Spanaren Peter Fagerkrantz konstaterar torrt:
– Vi hann knappt utanför kontoret förrän vi sprang rakt på de första påtända grabbarna. Däremot är det konstigt nog mer sällan som vi hittar killar och tjejer som är berusade på alkohol.
Det finns en lång rad tecken på att individernas uppfattningar, sanningar och fakta inte längre korresponderar med samhällets normer och värderingar. Modern kommunikationsteknik i allmänhet och sociala medier i synnerhet driver på en utveckling mot socialt konstruerade sanningar där grupperingar vi kallar tribes eller klaner definieras runt och själva definierar sanningar och trosföreställningar. Detta gör
Det juridiska systemet långsammare än teknik- och samhällsutvecklingen
Under våren 2009 upptäcktes att det såldes designade och ännu inte olagliga droger i en konfektyrbutik på Avenyn i Göteborg. Och även om butiken direkt efter att saken uppmärksammats slutade sälja produkten illustrerar händelsen det dilemma i vad demokratiseringen och spridningen av kunskap innebär. Genom att kunskapen ökar och tekniska utvecklingstakten är snabbt ökande kan drogproducenter ständigt ligga ett steg före lagstiftningen och förändra substanserna så att just den aktuella substans man säljer är laglig.
Redan idag är problemet stort och förra året (2009) tvingades Göteborgspolisen släppa tre personer som själva trott att de innehaft 1 kg amfetamin, men som i själva verket innhaft en ny laglig variant. Dvs den nya lagliga varianten hade ännu inte hunnit bli olaglig.
Kunskapsspridningen och den tekniska utvecklingens hastighet gör det praktiskt omöjligt för i stort sett alla regelsystem att hänga med. Vi ser gång på gång att i samma takt som någon formulerar en lag har någon kommit på en teknisk möjlighet att kringgå den, framför allt inom områden där drivkrafterna är starka och engagerar många människor.
Nya sorters droger – drogproblemet förändras
På den senaste tiden har drogproblematiken förändrats dramatiskt på ett annat plan då det inte längre bara handlar om berusningsmedel utan om illegal spridning av vanliga läkemedel och prestationspåverkande droger som t ex Viagra och humörspåverkande droger som t ex Prozac.
Nu håller nästa generation av förmågeförändrande droger på att dyka upp. Det handlar om piller som bl a höjer intelligensen, förbättrar minnet, förbättrar kroppstillväxten, minskar sömnbehoven, ökar uthålligheten eller till och med förlänger livet. I takt med att det utvecklas droger med effekter som allt mer uppfattas som positiva kommer problematiken och argumentationen i samhället att förändras. Gränsen mellan det som är knark dvs fult och det som är läkemedel eller har andra effekter kommer att fortsätta att suddas ut. Det kanske till och med är så att arbetsgivare i vissa fall ser positivt på att man använder droger eftersom detta kan förhöja både prestation och kreativitet, två åtråvärda egenskaper i dagens produktivitetsorienterade samhälle.
Framtiden – open source knarkproduktion
När bokbranschen, skiv- och filmindustrin påverkats av Internet har det främst handlat om effekterna av nya effektiva och extremt billiga sätt att distribuera texter, musik och filmer. En utveckling som håller på att transformera i stort sett alla mediabranscher. Detta har även påverkat handeln med knark och läkemedel och skapat helt nya kanaler för försäljning och distribution vilket skapat ytterligare problem för de myndigheter som arbetar med att bekämpa droger.
Vad som nu håller på att hända är att man tar nästa steg i utvecklingen. Istället för att smuggla in narkotika utifrån kommer kunskapen om hur man tillverkar droger att sprida sig. Med hjälp av modern teknisk utrustning man köpt billigt på eBay kan sedan kunniga entusiaster själva producera de droger man vill enligt nedladdade recept på Internet. (På sajten spana.nu jämförde jag förra året utvecklingen inom drogområdet med fildelningsdiskussionen – Knarkindustrin – nästa PirateBay?
I nästa naturliga steg, dvs när kunskapen blivit tillräckligt hög, kommer miljontals drogentusiaster över hela jordklotet att delta i en open source process där man utmanar varandra genom att hitta på nya bättre droger eller modifiera gamla. En process som fungerat för operativsystem som Linux, och som nu håller på att sprida sig till många andra områden.
När innovation och produktion av droger finns runt omkring oss har problemet dramatiskt ändrat karaktär. Knark i olika former kommer att finnas tillgängligt i stort sett överallt. Detta innebär att produktion och distribution av droger inte längre kommer att utgöra en lukrativ grund för hela ligor och det som vi tidigare kallat knarkkriget kommer att ha lagts ner. Den organiserade brottsligheten kommer dock inte att ha försvunnit, utan istället flyttat sin verksamhet till lönsamma områden som människosmuggling och kanske snart också smuggling av bränsle och mat.
Det innebär också att vi inte kan ha ett totalitärt förhållningssätt till droger utan måste sträva efter ett mer pragmatiskt förhållningssätt. Eftersom allmänna förbud mot droger kommer att bli allt mer verkningslösa måste vi ständigt diskutera olika former av drogeffekter i mer specifika situationer som t ex på arbetsplatser, i skolor och bilar.
Drogdiskussionen kommer troligen därför att flyttas till ett rent etiskt och moraliskt plan där det handlar om vad som är naturligt och vad som är artificiellt och om det är rätt att påverka kroppen med droger eller om man bör låta bli.
I framtiden kommer vi kanske att läsa om kriget mot knarket som en historisk parantes inte helt olik historien om ludditerna som protesterade mot den tekniska utvecklingen – något vi idag kanske tycker är lite gullig åt när vi sitter vid vår laptop och läser detta.
Bakomliggande drivkrafter
- Snabbt växande medelklass med förändrade existentiella problem och behov av berusningsmedel – och nu inte längre bara i västvärlden
- Radikalt förbättrad kommunikationsteknik som stödjer individer snarare än traditionella organisationer
- Allt mer global världsbild och förändrade värderingar
- Snabbare och effektivare gränslös kunskapsutveckling och tillgänglighet
- Nya organisationsformer som bygger på bottom-up tänkande
- Global marknad för teknisk utrustning
- Ständigt sjunkande kunskapsbehov, kostnader och tidsåtgång för produktutveckling och produktion
- Stor ökning av andra typer av droger som inte bara handlar om berusning utan om att förbättra kroppens och hjärnans förmågor och egenskaper
2 kommentarer
Kommentarer är stängda.