När kommer algoritmer att utföra den största andelen av sjukvårdsdiagnoserna i ett land som Sverige?
Är det när ett AI-system blivit bättre på diagnos än den bäste specialisten?
En populär åsikt, framför allt bland läkare, är att algoritmerna aldrig kommer att kunna ersätta en duktig specialistläkare. Det är dock alltid tveksamt om den egna yrkeskåren kan bedöma sin egen förmåga och relevans över tid. Teknikhistoriskt sett brukar ofta dylika uttalande vara säkra tecken på yrkesgruppens snara irrelevans.
Men just frågan om algoritmen eller människan håller toppositionen vid en jämförelse är kanske den minst intressanta.
Att välja den bästa läkaren i världen är nämligen väldigt sällan ett val vi har i vardagen.
Algoritmerna kommer in mellan oss och läkarna
Vi behöver bara kika på de val vi har i praktiken när vi behöver söka medicinsk rådgivning:
- googla
- ringa sjukvårdsupplysningen
- boka en tid på en vårdcentral
- om möjligt boka tid hos läkare via sitt privata sjukförsäkringsbolag .
- använda en app- eller telefondoktortjänst
- att kommunicera med den smarta telefonens hälso-app smartklockan är ansluten till
- att prata med chatbot som svarar på medicinska frågor
Här är det värt att notera att inget av dessa val är en direktkanal till den specialistläkare vi anser oss behöva träffa. Alla sjukvårdssystem har nämligen en eller flera grindväktare som har till uppgift slussa oss vidare till rätt läkare. För trots att vi har mer än 40 000 läkare i Sverige betraktar vi dem som en begränsad resurs.
Det som håller på att hända är att grindväktarna byts ut mot algoritmer. Hittills har det mest handlat om automatiska telefonsvarare med knappval men utvecklingen går snabbt.
Och vilka effekter får det?
När Babylon Healths verksamhet i London vände på steken och lät den smarta AI-tjänsten Babylon vara första linjen mot patienterna så hände något intressant. Hälften av de som hade haft kontakt med Babylon gick inte vidare och bokade en tid hos läkaren. De tyckte tydligen inte att de behövde besöka en läkare längre.
Även om vissa välutbildade läkare kanske har speciella kunskaper så kommer algoritmerna in mellan dem och oss. Och vid de tillfällen vi upplever att algoritmerna “löser” ett problem tillräckligt bra så verkar det som om många av oss är nöjda.
Här är det flera samverkande faktorer
- Läkare är en begränsad resurs
- Människor är dåliga på att organisera sjukvård
- Det upplevda behovet av sjukvård ökar
- Patienter har ökande krav på att få ett förtroendeingivande och entydigt svar snabbt och effektivt
Kan det vara så att patientens val av en algoritmdriven diagnos allt oftare anses mer förtroendegivande/resurseffektivt i jämförelse med den traditionella sjukvården?
Kikar man mot horisonten finns flera faktorer som i så fall kan förstärka denna upplevelse ytterligare.
Medicinskt relevant data finns allt oftare i patienternas prylar
Med fler sensorer i klockor och telefoner tillsammans med utvecklade plattformstjänster kommer patienten, och inte sjukvården, att vara den som har tillgång till den överlägset största mängden relevant data. Läkaren behöver då be om att få tillgång till patientens data. Dessutom behöver läkaren få tid på sig att bedöma tillförlitligheten och sätta sig in i den data som finns för att kunna göra en kvalificerad bedömning. En sådan analys kommer att öka både kostnaderna och resursåtgången för varje läkarbesök.
En AI-baserad chatbot skulle därför, både billigare och snabbare, kunna analysera all data om patienten som del av diagnosarbetet. Eller kanske det var AI-chatboten som ringde upp patienten baserat på vad den upptäckte i dataströmmen den ständigt analyserade och jämförde med andra patienter.
För ett tag sedan skrev jag om diagnos- och datainsamlingen hos Apple Watch vilket är ett tecken på just detta skifte.
Dagens vårdkvalitet
En annan faktor som kan komma att leda patienterna från dagens sjukvårdsinstitutioner till algoritmerna är sjukvårdens dåliga track-record. Ett talande exempel är att antalet vårdskador under 2017 uppgick till 110 000 st dvs ca 8% av alla vårdtillfällen resulterade i en vårdskada. Diskussionen om detta är idag ganska lågmäld även om frågan då och då tas upp i debattartiklar och böcker som t ex Den sjuka vården 2.0 – från nollvision till patientrevolution. Även om just den boken inte orsakade en dramatisk patientflykt skulle en framtida #hashtag-rörelse likt #metoo och #prataomdet mycket väl kunna ändra allmänhetens syn på sjukvården över en natt. Kanske #vagravardcentral skulle vara den nya hashtagen?
Vi missförstår hur samhället algoritmiseras
Hittills har detta inlägg handlat det om hur algoritmerna kan komma att spridas inom sjukvården. Men resonemanget gäller också en lång rad andra områden.
Vad vi behöver förstå är att det bara till en mindre del handlar om hur bra algoritmerna är jämfört med det bästa mänskliga specialisterna. Övergången till algoritmerna sker eftersom vi människor i våra vardagsliv verkar välja algoritmerna framför människorna.
Och det är kanske inte så konstigt.
Vi människor är ju inte så bra på att organisera oss eller agera felfritt som vi tror. Och även om specialutbildade människor har speciella kunskaper, så kommer algoritmerna in som betjänter mellan oss och dem.
Och det viktigaste: när vi upplever att algoritmerna “löser” ett problem tillräckligt bra så nöjer vi oss med det. Vi har till och med en tendens att tro mer på algoritmerna än människorna.
För att göra det tydligt: Om ditt val står mellan att sitta en okänt antal minuter eller timmar i ett väntrum på en vårdcentral, få träffa en slumpmässigt vald allmänläkare i 10 minuter som ignorerar de mätvärden du själv har med dig och ändå löpa en 8% chans att få en vårdskada efter ingreppet ELLER att prata med en AI-chatbot och få ett tillräckligt förtroendeingivande svar så kommer en relativt stor grupp av er att välja det sistnämnda.
Vad vi i grunden behöver förstå är att framtiden bara till en viss del formas av ny och fantastisk teknik, och till en mycket större del av vår egen psykologi.
Läs vidare
