Vi i Västvärlden lider av en patologisk kortsiktighet – en kortsiktighet som nu snabbt växer till en existentiell risk för hela mänskligheten. Vad vi behöver är att tänka betydligt mer långsiktigt – och bli goda förfäder för nästkommande generationer.
Både individer och organisationer känner av kortsiktighetens gissel. Och den verkar dessutom ha oss i ett så fast grepp att många till och med argumenterar för att skall sluta tänka på framtiden. Att släppa tankarna på framtiden och vara här och nu är lösningen enligt flera av självhjälpskulterna som vill att vi skall konsumera just deras budskap och metoder.
Jag skulle nog säga att det är ett extremt dåligt råd. Och jag anar att det inte är vad de egentligen menar heller. Men de verkar heller inte ha ett språk för att uttrycka vad de är ute efter. Eller så har de inte tänkt speciellt långt alls.
Vad som behövs är långsiktigare tänkande.
Om man kopplar bort sig från både det förflutna historia och sin framtid tappar man faktiskt förmågan att navigera helt och hållet. Man blir som rö för vinden – en karaktärslös varelse som reagerar instinktivt på varje impuls. Läs gärna lite mer här där jag skrivit om begreppet Temporal Bandbredd.
Den mänskliga samlade lärdomen om hur man hanterar kaos och komplexitet pekar snarare på att man behöver agera tvärt om. Det handlar om att ha med sig sitt förflutna och fästa blicken så långt fram man kan. Och det gäller både för enskilda människor och kulturer.
I själva verket har vi människor förstått vikten av långsiktighet i hela mänsklighetens historia. Långsiktigt tänkande är nämligen det som skiljer oss från alla andra djur. Det är bara vi här och Väst som de senaste århundradena tappat det och fått för oss att kortsiktighet är en dygd.
Nu har kortsiktigheten växt till ett akut och påtagligt problem till och med dagens människor lider av. Individer blir allt mer stressade och saknar förankring i något alls. Samhälle och företags premierande av kortsiktiga effekter förstör förutsättningarna för kommande generationer.
Den akuta frågan är nu hur människor och västvärldens samhälle skall återta förmågan att tänka och agera mer långsiktigt?
Filosofen Roman Krzanaric’s tankar om långsiktigt tänkande
Filosofen Roman Krznaric kommer i den nyligen publicerade boken The Good Ancestor: How to Think Long Term in a Short-Term World med ett förslag. Under arbetet med boken insåg han att ingen han intervjuade egentligen visste vad det innebar att tänka långsiktigt. Han samlade in olika perspektiv vilket resulterade i sex tankelinjer utifrån vilka vi skulle kunna tänka mer långsiktigt.
- Vi behöver förstå mänsklighetens existens i ett kosmiskt tidsperspektiv – och att vi är en länk i en mycket större händelsekedja
- Vi behöver förstå att det vi gör idag resulterar i ett arv till de som kommer efter oss
- Vi behöver inse att de människor som kommer att leva efter oss är otroligt mycket fler än vad som hittills har levt
- Vi behöver återupptäcka katedraltänkandet – och förstå att det vi bygger inte kommer att bli färdigt under vår livstid
- Vi behöver förstå att det finns ett antal möjliga vägar framåt – vi behöver blicka framåt för att se dessa, förstå vart de leder och navigera runt kriser vi ser komma
- Vi behöver hålla oss med ett långsiktigt, övergripande och ”heligt” mål där vi först lär oss vara i balans med vår omgivning här för sedan ta nästa steg ut i universum
För mig blir det så otroligt tydligt att vi behöver ett nytt långsiktigt kulturformande narrativ. Ett som inte är baserat på att få marknadshjulen att snurra snabbar och att få så snabb behovstillfredsställelse som möjligt.
The Long Now Foundation – en organisation för långsiktighet
Roman Krznaric är numera kopplad till The Long Now Foundation. En stiftelse som verkar för ett långsiktigt tänkande och har flera intressanta projekt. Jag kan bl a rekommendera deras föreläsningsserie varmt.
Long Now Foundations första projekt var att bygga en klocka som skall ticka i 10 000 år. Lika länge som vår civilisation är gammal. Och målet är just att klockan skall fungera som en mytskapande symbol för långsiktighet. Just nu bygger de upp klockan i ett bergrum i västra Texas, i ett berg som geologisk analys skall hålla sig stabilt under tidsperioden.
Själv började jag följa Long Now Foundations aktiviteter efter att jag träffat Stewart Brand hos Global Business Network i Emeryville 1997. Full av inspiration kom jag hem och började jobba med scenarioplanering för att vidga tidshorisonten inom Volvo.
Men trots att jag ofta pratat om bl a den 10 000-åriga klockan på mina föreläsningar har det varit svårt för långsiktigt tänkande att få fäste i en allt mer kortsiktig omgivning. Även om tankarna har attraherat enstaka insiktsfulla människor har det inte tagit fart. De personer i ledande ställning med möjligheter att skapa förutsättningarna för en större långsiktighet har varit svåra att nå.
Kanske läget nu börjar bli lite bättre för att på allvar börja försöka odla dessa tankar? Kan den ökade osäkerheten och nu COVID-19 få den effekten? Kanske kan situationen skapa det brott vi behöver pusha vårt kollektiva sätt att tänka och förbättra vår kapacitet att agera mer långsiktigt?
