Gartners hype-kurva 2011 – om teknologiers spridning

Vart tog egentligen Second Life vägen? Eller vad hände med idén om att datorerna skulle förstå när vi pratade med dem? Svaret är att dessa nya fenomen blev offer för hype-effekten, dvs de blev helt enkelt överexponerade i media och alltför många hade alldeles för stora förväntningar som inte inte kunde infrias, och därmed dog intresset.

För mer än 15 år sedan gjorde analysföretaget Gartner en analys av detta fenomen som utgjorde vardagen under IT-bubblan under 1990-talet. Var och varannan vecka kunde man läsa om de nya teknologier eller system som skulle revolutionera världen. Någon månad senare sjönk del allra flesta bort i glömska. Det Gartner noterade var att många av dessa teknologier inte alls försvann utan vände snarare tillbaka till utvecklingsstadiet för att hitta en ny form i kanske ett lite annorlunda sammanhang. För att beskriva detta fenomen och därmed utveckla en modell för hur man skulle kunna förutsäga en teknologis väg från innovation till praktisk tillämpning utvecklade man Hype-kurvan. Det är en modell i vilken man kan prata om vilket stadie en teknologi befinner sig i och vad man kan förvänta sig av den i framtiden.

Man kan säga mycket om denna hype-kurva, och vara rätt kritisk till analysen, men vad den har inneburit är en nyktrare syn på hur vi förhåller oss till ny teknik, dvs hur vi lurar oss själva och hur lång tid och vilken väg ny teknik egentligen idag tar innan den får en praktisk effekt.

Teknologier väg att överexponeras

I denna senaste versionen av hype-kurvan som Gartner publicerade i juli 2011 finns ett antal saker som Gartner bedömer håller på att nå upp till “toppen av uppblåsta förväntningar”. Där kan vi hitta ett antal fenomen som pratas om i media t ex :

• Gamification – att använda spelmekanismer för att på ett mer lustfyllt sätt underlätta för och locka människor till beteendeförändringar, utveckla gemenskaper och marknadsföra sina varor
• Internet of Things – när alla maskiner, datorer och även andra saker i vår värld är uppkopplade till Internet och kan samverka och kommunicera för att bli mer anpassningsbara till sin situation
• Internet TV – när Internet blivit etablerat som en självklar distributionskanal för vilket innebär att man både kan titta på sitt TV-program när man vill och att TV som fenomen kommer att transformeras i sina beståndsdelar och att mer sociala och interaktiva dimensioner knyts ihop till en rad nya medieformat
• Augmented Reality – förhöjd verklighet där man med hjälp av datorer ger mer information om världen genom t ex sina glasögon, dator eller smart a telefoner som antingen lägger ett visuellt lager ovanpå det man ser eller lägger till ljud eller beröringsinformation på andra sätt

Tänker man efter är det inte särskilt förvånande att dessa teknologier riskerar att laddas med så enorma förväntningar att de kommer att misslyckas uppfylla dessa. Därmed skall man inte glömma dem utan snarare notera att de är fenomen man skall ha koll på och fundera på vilka aspekter av dem man själv skulle kunna använda.

Teknologier som börjar dyka upp i vardagen

Vad jag ofta tycker är betydligt mer intressant än de områden som drabbas av överexponering är de teknologier som börjar komma tillbaka från glömskan i form av verkligen användbara tillämpningar med verkliga effekter.

I den senaste analysen kan man notera områden och tillämpningar som håller på att hända i full skala och potentiellt kan få stora konsekvenser när de är fullt utspridda

• Location-aware applications – positionsmedvetna tillämpningar som beroende på var man befinner sig kan använda den kunskapen till att öka värdet på en lång rad andra tjänster – framför allt sker explosionen i de appar till Android eller iPhone som alltid har platsinformation tillgängligt
• Speech recognition – taligenkänning som så sakta nu börjar få praktiska tillämpningar i form av ordbehandlare och nya gränssnitt som faktiskt fungerar
• Predictive analysis – förutspående dataanalys där både den stora mängden tillgänglig data, allt billigare sensorer och datakraft gör det möjligt att göra de komplexa analyser som behövs för att se mönster och åtminstone på makronivå kunna bevaka och tidigare varna för händelser som t ex brottsvågor, utbrott av virussjukdomar, kravaller, trafikstockningar och andra systemeffekter
• Mobile application stores – mobila tjänster för att enkelt köpa tillämpningar till sin smarta mobiltelefon eller dator

Teknologier som snart kommer att få allmän spridning

Vad som är ännu mer spännande är de områden som precis har kommit genom fasen av desillusion och som steg för steg börjar få effekter:

• Consumerization – slutkonsumentfokus där individer och inte organisationer är i centrum för de tillämpningar och teknisk utrustning som t ex mobiltelefoner och datorer som utvecklas och säljs, vilket organisationerna runt omkring har mycket svårt att hantera eftersom de allt mer förlorar sin kontrollerande och spridande funktion och därmed vissa fall även sitt existensberättigande
• E-book readers –  e-boksläsare som fortfarande  inte fått riktigt fart grund av att de populära titlarna inte finns i elektroniskt format och att de minskade produktionskostnader för en bok inte än speglas i e-böckernas pris, men som har en uppåtgående kraftigt uppåtgående trend
• Virtual worlds – virtuella världar som steg för mer och mer börjar användas i praktiskt tillämpningar inom arkitektur, e-handel och utbildning
• Cloud/web platforms – moln/web baserade tjänster och funktioner som inte bygger på köpta och installerade programvaror på den egna datorn utan som används som en tjänst på nätet där Google Apps är det mest spridda exemplet som sprids snabbt eftersom ständig och snabb uppkoppling blir tillgängligt för allt fler

En modell som ger struktur

I denna analysmodell gör Gartner också en bedömning hur lång tid det är till ett allmänt genombrott för tekniken vilket också är en viktig bedömning om man inom sin organisation skall fatta ett beslut som berör någon av dessa teknologier och tillämpningar.

Även om man kanske inte alltid tycker att Gartner har rätt innebär denna hype-kurvan att man kan notera och diskutera omvärldens pågående och kommande teknikeffekter på ett gemensamt sätt.