Framtidstänkaren Alvin Toffler är död

Alvin_Toffler_02 - fyrkantig

Den 27 juni 2016 dog framtidstänkaren Alvin Toffler, 87 år gammal. Han var av många ansedd som en av 1900-talets mest inflytelserika framtidstänkare och för mig är han, bredvid Peter Drucker, troligen den som påverkat mitt tänkande mest. Toffler har skrivit en lång rad böcker men är troligen mest känd för “Future Shock”, eller på svenska “Framtidschocken” som kom ut 1970. Boken handlar, med Tofflers egna inledande ord, om vad som händer människorna när de överväldigas av förändring. Den handlar om värt sätt att anpassa oss – eller misslyckas med att anpassa oss – till framtiden.

Även om han inte var först med de olika enskilda insikterna var boken en effektiv sammanställning och en otroligt skarp framtidsanalys där han i område efter område målar upp en bild av de dramatiska mänskliga konsekvenser förändringen och framför allt förändringshastigheten kommer att få. Till skillnad från de flesta tidigare framtidstänkare var Tofflers intresse inte den tekniska utvecklingen utan hur människan och samhället skulle komma att påverkas av den accelererande förändring den tekniska utvecklingen åstadkommer.

FullSizeRender

 

För att understryka den pågående förändringens kraft använder han citat från några av dåtidens inflytelserika tänkare som t ex CP Snow som elegant och effektfullt beskriver förändringshastigheten som

Fram till det här århundradet var den sociala förändringen så långsam att den skulle passera obemärkt under en människas livstid. Så är det inte längre. Förändringshastigheten har ökat i så hög grad att vår fantasi inte kan hänga med.

och psykologen Warren Bennis som beskriver förändringen:

…gaspedalen har tryckts ned så hårt under de senaste åren att ingen överdrift, ingen hyperbol, ingen omåttlighet realistiskt kan beskriva förändringens utsträckning och hastighet… Endast överdrifterna tycks faktiskt vara sanna.

Senare i samma kapitel plockar han fram siffror som beskriver den ökande BNP-utvecklingen i en rad länder. Därefter försöker han göra det troligt med matematik att den ökande förändringstakten leder till en framtidschock:

Vad sådana siffror innebär är inget mindre revolutionerande än en fördubbling av den totala produktionen av varor och tjänster i de utvecklade samhällens ungefär vart femtonde år – och fördubblingstiden minskar. Det betyder på det hela taget att när ett barn når 10 års ålder i något av dessa samhällen, är det bokstavligen talat omgivet av dubbelt så mycket nyskapat som dess föräldrar var när de var barn. Det betyder att när dagens tonåring når trettio års ålder, kanske tidigare, kommer ännu en fördubbling ha skett. Under en sjuttioårig livstid kommer kanske fem sådana fördubblingar att äga rum – vilket innebär, eftersom ökningarna hopas på varandra, att när individen blir gammal kommer samhället omkring honom att producera trettiotvå gånger så mycket som när han föddes.

Sådana förändringar i förhållandet mellan gammalt och nytt medför, som vi ska visa, ett slags elektrisk stöt mot miljontals människors vanor, övertygelser och uppfattningar av det egna jaget. Aldrig i tidigare historia har detta förhållande förvandlats så radikalt under så kort tid.

I sin efterföljande bok The Third Wave tar Toffler ytterligare ett steg och utvecklar en samhällsutvecklingsteori som bygger på vågor . Bokens namn refererar till den tredje våg som följer på den första agrara vågen och den andra industriella vågen. Han kallade bland annat denna tredje våg för Informationsåldern. Den tredje vågens förändring beskrev han som  

A new civilization is emerging in our lives, and blind men everywhere are trying to suppress it. This new civilization brings with it new family styles; changed ways of working, loving, and living; a new economy; new political conflicts; and beyond all this an altered consciousness as well…The dawn of this new civilization is the single most explosive fact of our lifetimes.

I de efterföljande böckerna framgick det allt mer tydligt att alla böcker och tankar utvecklades tillsammans med frun Heidi Toffler som han träffade redan på universitetet. I själva verket är det snarare paret Toffler som är duon bakom tankarna, även om det är Alvin som oftast har synts utåt.

Genom sitt långa arbete har paret Toffler upplyst både regeringar och stora företag, men också inspirerat många tänkare och forskare inom ett framväxande framtidsfält. Även om paret aldrig kallade sig själva för futurister har de inspirerat många av dagens futurister runt om i världen till att ta det större perspektivet, men framför allt våga dra ut linjerna i sina beskrivningar.

Vilken av paret Tofflers böcker om framtiden man än tar upp är det får man sig en liten insikt om vilken värld som håller på att ta form. Alltid intressanta tankar, som i detalj inte alltid är rätt men som i sin riktning hela tiden pekat ut den utveckling vi ser börjar piska upp allt större vågor.

FullSizeRender 2

Det är i alla fall ingen tvekan om att Alvin och Heidi Toffler var helt rätt ute med sina framtidstankar de satte på pränt 1970. Och det är klart värt att läsa Framtidschocken om ni inte har gjort det. Kanske som årets sommarläsning?

Denna artikel i NY Times (Alvin Toffler, Author of ‘Future Shock,’ Dies at 87) slutar med ett citat från den engelska versionen av Future Shock som är både vackert och insiktsfullt och som jag stjäl direkt här:

We who explore the future are like those ancient mapmakers, and it is in this spirit that the concept of future shock and the theory of the adaptive range are presented here — not as final word, but as a first approximation of the new realities, filled with danger and promise, created by the accelerative thrust.