En artikel i Wall Street Journal om Sverige som ett fildelarland kan få politiker Beatrice Ask att gå igång. När jag häromdagen skrev om framtidsskuggan försvinnande som en förklaringsfaktor till ökningen av asocial beteende skulle man kunna tro att detta även gäller fenomenet fildelning. Jag tror inte det. Fildelning är klart mer komplext även om det i argumentation kan finnas spår av asocialt beteende. Det är i själva verket så att fildelningen istället representerar den nya sociala ordningen mer än mycket annat.
För att förstå drivkrafterna bakom fildelning behöver man gå till drivkrafterna bakom Open Source rörelsen. Skälet till att man gratis bidrar med programkod eller annat innehåll till sin omgivning ligger där i att valutan istället ligger i den sociala ställning man får om man både är duktig och delar med sig. Man kan jämföra med vad antropologerna kallar en gåvokultur.
Fenomenet med att ge bort saker för att utbyte få social status och självkänsla är alltså inte nytt. Vad som är nytt är de tekniska möjligheterna att kunna ge bort till fler samtidigt och till en extremt låg kostnad. Att distributionskostnaderna har blivit i stort sett obefintliga har gjort att värdeekvationen inom vissa områden har vippat över till förmån för en “gåvo-ekonomi”.
Om man tvivlar på kraften bakom detta är det bara att gå tillbaka till etablissemangets argumentation mot Internet som fenomen runt 1994-95 (se Kellys artikel nedan). Skälet till att Internet inte skulle fungera var att det inte skulle finnas några kommersiella incitament för företag att bidra med innehåll. Finns det inget innehåll så kommer det inte att attrahera några besökare.
Detta visade sig vara en felbedömning och felet man gjorde var att tro att det inte fanns tillräckligt många som skulle dela med sig utan att få ekonomisk ersättning. Istället ökade antalet webb-platser explosionsartat, helt utan inblandning av kommersiella aktörer. Hemligheten var att Internet-kulturen byggde vidare på den gåvokultur inom programmeringsvärlden som hade börjat ta fart under 1980-talet i takt med spridningen av telefonbaserade datanätverk med allt lägre kommunikationskostnader.
Om man lägger ihop fenomen som social computing, (Facebook, Flickr, MySpace m m), fildelning som socialt fenomen, Open Source modellen och andra projekt med mass-samarbete som t ex Wikipedia och Digg så är trenden tydlig. I framtiden kommer nya sociala strukturer som bygger på individernas samarbete att utmana de traditionella strukturerna i än större utsträckning än idag och fildelningsdebatten är bara en krusning på ytan!
En parantes: förändringen i teknik och därefter social logik sätter fingret på de problem med idéerna om upphovsrätt och rådande ekonomiska modeller som egentligen är vad man i datorvärlden kallar för “hack” – en modell som är hopfixad för att man inte förmådde/orkade tänka längre. För om man tänker efter säljer man rättigheter att ta del av ett intellektuellt innehåll (t ex se en film) som en paketerad produkt (DVD-skiva). När sedan kunderna verkligen betraktar produkten som en produkt, reagerar upphovsrättsinnehavaren och hävdar att det egentligen inte alls var en produkt… En i dagens läge ohållbar modell.
Jag skrev faktiskt lite om orimligheten i dagens modell för hantering av virtuellt innehåll baserat på Karl Poppers tre världar för ett tag sedan.
Kevin Kelly har skrivit en läsvärd artikel i Wired 2005 om utvecklingen av Internet från 1995-2005 och skisserar vidare till 2015.
Larry Lessig är en person som har tänkt en del på det orimliga i dagens modell och här kan man ta del av hans tänkvärda föreläsning på TED i våras. Den är bara 18 minuter vilket faktiskt gör Lessig krispigare och tydligare än någonsin.
Se och andra bloggar om: fildelning, Larry Lessig, samhälle, skivindustrin, upphovsrätt
