Det strategiska perspektivet
För att möta sjukvårdens problem behöver vi anamma från komplexiteten i världen – inte försöka strukturera bort den
Hemligheten bakom att utvecklas in i en digital värld är inte digitalisering utan digital transformation.
I dessa dagar är det svårt att undvika kontrasten eller krockarna mellan manligt och kvinnligt perspektiv. Handlar det inte om kampanjer mot sexuella trakasserier och våld (som t ex #metoo-kampanjen) så hör vi inom politiken begrepp som feministisk utrikespolitik. På ytterligare andra ställen försöker insiktsfulla människor förstå relationerna mellan det feminina och det maskulina på ett djupare plan. Det senaste exemplet är det nya avsnittet av den briljanta podcasten Myter & Mysterier som handlar om manligt och kvinnligt ur ett kosmiskt perspektiv.
Den uppenbara analysen är att kvinnor har tröttnat på sin marginaliserade roll och återtar steg för steg den position som rätteligen är deras. Men det kanske finns en underberättelse som förklarar varför detta sker just nu. Kanske det traditionellt manliga angreppssättet inte längre ens fungerar med våld? Världen har kanske blivit för komplex och det behövs ett nytt sätt möta utmaningarna?
Det är lätt att tro att framtiden är en konsekvens av ett antal yttre förändringsfaktorer. För överblickens skull kan vi samla dem under rubrikerna sociala faktorer (soc), tekniska faktorer (tek), ekonomiska faktorer (ekon), ekologiska faktorer (ekol) och politiska faktorer (pol). Om vi beskriver dem i en matematisk funktion för hur Läs mer…
De tankemodeller vi använder för att hantera framtiden bygger på en viss stabilitet. Vi har ju trots allt växt upp i en värld där stabilitet är normen och osäkerhet är undantaget. Prognoser om framtiden bygger på hur vi presterade igår. Analyser baseras på hur dagens konkurrenter agerar. Målen vi sätter upp förutsätter ofta att vi känner till de påverkande faktorerna.
Men världen förändras i en accelererande takt och mycket av det vi vet nu kommer inte att vara relevant i morgon. Gårdagens prestation kan visa sig vara helt irrelevant för den effekt vi vill uppnå. De konkurrenter vi behöver förstå kanske inte ens finns idag. Och de faktorer vi behöver hantera för att nå våra mål kanske är helt okända idag.
Ett problem med att leva igenom en förändring är att vi förr eller senare inser att vi också behöver förändra hur vi ser på världen. Hur vi ser på världen är nämligen format utifrån hur världen “brukade vara”. För att ändra oss behöver vi också ändra – reframa – hur vi ser på världen. (mer …)
Vi lever i en turbulent tid. Nästan alla känner av förändringstrycket. Chefer och ledare har nästan alltid sett de förändringsmönster jag lyfter fram i mina föreläsningar. Instinktivt förstår de också ofta nödvändigheten av att flytta blicken från effektivitet och produktivitet till anpassning i en föränderlig värld. En svårighet ligger i att släppa dagens konserverande modeller och metoder. En annan i att bryta ner förändringsbehovet och utveckla konkreta förändringsstrategier. Det är helt enkelt svårt att driva förändring och anpassning som en naturlig del av våra verksamheter.
Hur skulle vi då kunna göra för att förändra tänkandet och se förändring som något naturligt? Och för att konkretisera diskussionen runt strategier och förändringsmål för dagens verksamhet?
(mer …)
Det hände mycket i somras. Så mycket att jag faktiskt inte noterade att vi sedan regeringsombildningen i maj 2016 inte har en framtidsminister längre. Under hösten 2015 och våren 2016 hade jag till mitt intresse läst flera artiklar i internationella tidskrifter om den svenska framtidsministern Kristina Persson och hennes internationellt unika uppgift att arbeta på tvärsen i en regering med de långsiktiga frågorna.
Så varför tyckte Löfvén att Kristina Persson inte längre behövdes efter bara 1,5 års arbete? Kristina Perssons debattartikel i DN den 7 september kan kanske vara en ledtråd. I artikeln pekar hon på regeringskansliets obefintliga förmåga att agera och åstadkomma långsiktig förändring. En oförmåga som iofs inte är ny utan som Kristina spårar 50 år tillbaka i tiden.
(bild: News Öresund @flickr)
Projekt framtidens hållbara affärsmodeller from futuramb
Uppdatering 2016-01-28: läs gärna också på min LinkedIn postning om ämnet
Hur arbetar egentligen svenska företag med att bli hållbara inför framtiden? Eller ännu viktigare: hur jobbar företag med att utnyttja hållbarhetsutmaningarna för att identifiera och ta vara på nya affärsmöjligheter? Min bild efter att under många år pratat med företag på en strategisk nivå är att arbetet nästan alltid
Under de senaste månaderna har insikten och diskussionen om den teknologiska arbetslöshetens hot tagit fart. Trots detta har diskussionen inte kommit till den nivån att vi börjat diskutera lösningarna, dvs hur vi skulle kunna organisera vårt framtida samhälle för en situation där den tekniska automationen ställer den industriella samhällslogiken på ända.