Feminina strategier inför framtiden?

I dessa dagar är det svårt att undvika kontrasten eller krockarna mellan manligt och kvinnligt perspektiv. Handlar det inte om kampanjer mot sexuella trakasserier och våld (som t ex #metoo-kampanjen) så hör vi inom politiken begrepp som feministisk utrikespolitik. På ytterligare andra ställen försöker insiktsfulla människor förstå relationerna mellan det feminina och det maskulina på ett djupare plan. Det senaste exemplet är det nya avsnittet av den briljanta podcasten Myter & Mysterier som handlar om manligt och kvinnligt ur ett kosmiskt perspektiv.

Den uppenbara analysen är att kvinnor har tröttnat på sin marginaliserade roll och återtar steg för steg den position som rätteligen är deras. Men det kanske finns en underberättelse som förklarar varför detta sker just nu. Kanske det traditionellt manliga angreppssättet inte längre ens fungerar med våld? Världen har kanske blivit för komplex och det behövs ett nytt sätt möta utmaningarna?

Fortsätt läsa “Feminina strategier inför framtiden?”

Den viktigaste faktorn inför framtiden

Det är lätt att tro att framtiden är en konsekvens av ett antal yttre förändringsfaktorer. För överblickens skull kan vi samla dem under rubrikerna sociala faktorer (soc), tekniska faktorer (tek), ekonomiska faktorer (ekon), ekologiska faktorer (ekol) och politiska faktorer (pol).

Om vi beskriver dem i en matematisk funktion för hur morgondagens samhälle (m) blir så kan det se ut så här

m = f(soc, tek, ekon, ekol, pol)

Tyvärr är detta helt missvisande och till och med fel. Den viktigaste faktorn saknas: vårt förhållningssätt till vad som händer. Vårt förhållningssätt är det som styr hur vi ser på utvecklingen, hur vi reagerar, gör våra val och därmed formar vår framtid.

Om förhållningssättet är F så blir den matematiska funktionen:

m = F * f(soc, tek, ekon, ekol, pol)

Och häri ligger den stora utmaningen. Vi behöver samtala mer om vad vi vill med vårt samhälle och våra organisationer. För speciellt i en komplex och föränderlig tid är det vårt eget förhållningssätt och våra egna val som formar vår morgondag mest. 1

  1. PS. Tack till Ulf Johansson på SPEED  som använder detta matematiska uttryck för att beskriva kulturens centrala faktorer i organisationer

Vad ledare behöver lära av futurister

De tankemodeller vi använder för att hantera framtiden bygger på en viss stabilitet. Vi har ju trots allt växt upp i en värld där stabilitet är normen och osäkerhet är undantaget. Prognoser om framtiden bygger på hur vi presterade igår. Analyser baseras på hur dagens konkurrenter agerar. Målen vi sätter upp förutsätter ofta att vi känner till de påverkande faktorerna.

Men världen förändras i en accelererande takt och mycket av det vi vet nu kommer inte att vara relevant i morgon. Gårdagens prestation kan visa sig vara helt irrelevant för den effekt vi vill uppnå. De konkurrenter vi behöver förstå kanske inte ens finns idag. Och de faktorer vi behöver hantera för att nå våra mål kanske är helt okända idag.

Fortsätt läsa “Vad ledare behöver lära av futurister”

Tre-horisont-ramverket – en nyckel till förändring och innovation

Vi lever i en turbulent tid. Nästan alla verksamheter jag kommer till känner av ett tydligt förändringstryck. Chefer och ledare i stort sett alla verksamheter ser de förändringsmönster jag lyfter fram i mina föreläsningar. De förstår också behovet av att flytta blicken från effektivitet och produktivitet till anpassning i en föränderlig värld. Samtidigt är det tydligt att samma chefer har svårt att släppa de modeller och metoder som bevarar det nuvarande. De har också svårt att bryta ner de förändringar vi pratar om till konkreta förändringsstrategier. Utmaningen verkar ligga i att se förändring och anpassning som en naturlig del av våra verksamheter.

Hur skulle vi då kunna göra för att förändra tänkandet och se förändring som något naturligt? Och för att konkretisera diskussionen runt strategier och förändringsmål för dagens verksamhet?

Fortsätt läsa “Tre-horisont-ramverket – en nyckel till förändring och innovation”

Förre framtidsministerns sågning av regeringens förändringsförmåga

Det hände mycket i somras. Så mycket att jag faktiskt inte noterade att vi sedan regeringsombildningen i maj 2016 inte har en framtidsminister längre. Under hösten 2015 och våren 2016 hade jag till mitt intresse läst flera artiklar i internationella tidskrifter om den svenska framtidsministern Kristina Persson och hennes internationellt unika uppgift att arbeta på tvärsen i en regering med de långsiktiga frågorna.

kristina-perssonSå varför tyckte Löfvén att Kristina Persson inte längre behövdes efter bara 1,5 års arbete? Kristina Perssons debattartikel i DN den 7 september kan kanske vara en ledtråd. I artikeln pekar hon på regeringskansliets obefintliga förmåga att agera och åstadkomma långsiktig förändring. En oförmåga som iofs inte är ny utan som Kristina spårar 50 år tillbaka i tiden.

(bild: News Öresund @flickr)

Fortsätt läsa “Förre framtidsministerns sågning av regeringens förändringsförmåga”

Framtidens hållbara affärsmodeller – ett västsvenskt projekt för SME:er

Projekt framtidens hållbara affärsmodeller from futuramb

Uppdatering 2016-01-28: läs gärna också på min LinkedIn postning om ämnet

Hur arbetar egentligen svenska företag med att bli hållbara inför framtiden? Eller ännu viktigare: hur jobbar företag med att utnyttja hållbarhetsutmaningarna för att identifiera och ta vara på nya affärsmöjligheter? Min bild efter att under många år pratat med företag på en strategisk nivå är att arbetet nästan alltid

  • sker enskilt i företagsinterna projekt som gör analyser av existerande produkter och processer – de som arbetar med frågorna ser ofta sina verksamheter fragmenterat och utifrån en operativ nivå
  • är beroende av ett fåtal interna eldsjälar driver projekten eller att de arbetar reaktivt på omvärldshändelser som t ex mediehändelser, nya lagar och regler
  • utgår från hållbarhetsutmaningarna en och en, dvs utan att se hur de olika utmaningarna tillsammans med andra drivkrafter formar morgondagens omvärld för företagen
  • utgår från att utmaningarna i huvudsak är hot vilket gör det svårt att lyfta analysen för att få syn på de framväxande affärsmöjligheterna

Fortsätt läsa “Framtidens hållbara affärsmodeller – ett västsvenskt projekt för SME:er”

Hur kan ett samhälle hantera den teknologiska arbetslösheten?

Under de senaste månaderna har insikten och diskussionen om den teknologiska arbetslöshetens hot tagit fart. Trots detta har diskussionen inte kommit till den nivån att vi börjat diskutera lösningarna, dvs hur vi skulle kunna organisera vårt framtida samhälle för en situation där den tekniska automationen ställer den industriella samhällslogiken på ända. Detta är en video som kommer med två förslag på strukturella lösningar: samhällelig jobbgaranti eller garanterad grundinkomst.

TRANSITIONS FOR SOCIETY: JOB GUARANTEE AND BASIC INCOME – YouTube.

Är någon tveksam till om vad hotet om den teknologiska arbetslösheten betyder kan man titta på denna lilla film också:

Slutet för världens äldsta familjeföretag

Efter att ha varit ett familjeföretag i byggbranschen i 1400 år köptes det svårt skuldsatta företaget japanska Kongo Gumi upp av ett större byggföretag. En av hemligheterna bakom ett så långt kommersiellt liv är valet av bransch. Kongo Gumi var nämligen specialiserade på att bygga buddisttempel. År 2004 kom fortfarande 80% av omsättningen från tempelverksamheten.

Hur kom det sig att Kongo Gumi gick under nu? Enligt artikeln i Business Week fanns det två orsaker. Dels investerade man lånade pengar och förlorade stort på fastighetsbubblan som spräcktes 1992-93. Man drogs alltså med i yran runt lättförtjänta pengar. Dels har förändringarna i de sociala strukturerna i Japan gjort att efterfrågan på tempelbyggare minskat drastiskt sedan 1998.

Får man gissa att Kongo Gumi inte sysslade med scenarioplanering?

Om man hade sysslat med scenarioplanering hade riskerna med en fastighetsbubbla kanske funnits med i tankarna. Framför allt skulle det då funnits en viss chans att man i ett tidigare skede skulle kunnat se den sjunkande marknaden för tempelbyggande.

BusinessWeek: The End of a 1,400-Year-Old Business
Wikipedia: Kongo Gumi

(Bilden kommer från flickr och är tagen av Paul Davidson)

Technorati Tags: