Framväxande mönster som kan ge ledtrådar om framtiden
Ordet komplexitet har börjat poppa upp lite överallt på senaste tiden. Jag tror det beror på att fler har börjat lida av den ökande komplexiteten både i vardagen och i sina professionella liv. De får helt enkelt inte ihop pusslet längre.
Vi har helt enkelt börjat förstå att vi lever i en VUCA-värld (där akronymen står för Volatile, Uncertain, Complex och Ambiguous).
Men vi kanske inte har förstått de djupare konsekvenserna av den ökande komplexiteten?
(mer …)
I fredags strejkade elever över hela världen för att få vuxenvärlden att agera mot klimathotet, mänsklighetens största utmaning i vår tid. Och det är svårt att inte hålla med.
Jag är dock kluven. Inte till att klimathotet är reellt och väldigt allvarligt. Snarare för att klimathotet inte är den enda stora omvärldsutmaningen som hotar att förändra allt. Den exponentiella tekniska utvecklingen inom bl a artificiell intelligens och bioteknologi är en annan. De demokratiska utmaningarna och den nya geopolitiska (o)ordningen ytterligare ett par andra. Och sedan har vi den instabila globala ekonomin och dess förestående kollaps. För att inte tala om de demografiska utmaningarna, ökande socioekonomiska klyftor och fragmentering av värderingar som splittrar våra samhällen. O s v…
Strömmen av signaler om algoritmiseringen av samhället tilltar i styrka. Framtiden karvas ut kodrad för kodrad. Dock är det viktigt att påminna oss om att det inte är förutsägelser utan möjliga scenarier vi ser framför oss.
Denna gång handlar mina noteringar om signaler om fem områden:
Hur bra koll har du på hur digitalisering eller algoritmisering påverkar vårt samhälle och ekonomi?
I mina föredrag finns ofta inte utrymme för att prata om speciellt många olika förändringar. Denna lista är därför ett sätt att bryta ner algoritmiseringen i ett antal mönster. Mönstren är inte oberoende av varandra utan är snarare överlappande och sammankopplade.
Ett annat sätt att betrakta listan med de 13 mönstren är att de utgör en skiss till innehållsförteckning till en bok om algoritmsamhällets framväxt.
För att försöka få lite struktur på händelserna som håller på att forma den framtid jag kallar för Algoritmsamhället så kanske det vore bra att månadsvis(?) göra en liten sammanställning över tankar och händelser som formar vårt algoritmsamhället? Speciellt viktigt nu eftersom det blir allt tydligare att vi nu är inne i den andra, och klart brantare, delen av digitaliseringens exponentiella utvecklingskurva. Det är ju nu algoritmerna på allvar börjar påverka samhället, allt ifrån social, ekonomisk, politisk och inte minst organisatorisk påverkan.
Hur fick du egentligen syn på just denna artikel av de miljontals artiklar som finns på Internet? Var det för att du själv valde vad du skulle läsa? Om du inte visste vad du letade efter är det troligtvis ett komplex av algoritmer som sållade bort alla andra och lyfte fram just denna till just dig. Samma sak är det när du söker en resa på nätet, letar efter var du kan köpa en produkt till bäst pris eller använder en app för att kolla vilken buss du skall ta för att hinna fram i tid.
Det blir allt mer tydligt att algoritmerna runt omkring oss ständigt blir mer kompetenta och påverkar våra liv i allt högre grad. Algoritmiseringen är den megatrend som innebär att allt mer av mänsklighetens värdeskapande aktiviteter hanteras och styrs i ökande grad av algoritmer i stället för människor.
Efter att sensommarens stora aktivitet OS ebbat ut, hösten rullat in och lugnet har lagt sig kan man antingen glömma sporten ett tag. Eller så kan man fundera på hur framtiden ser ut för arrangemang som OS? Det finns ju en rad faktorer som kan komma att påverka de olympiska spelen i framtiden.
Om urbanisering är det demografiska fenomen som handlar om inflyttningen av människor till städer är citifiering den förändringsprocess – det perspektivskifte – mänskligheten går igenom som en konsekvens av bl a urbaniseringen. En annan viktig faktor som påverkar citifieringen är hur vår medialogik gradvis centreras till städerna och enbart beskriver världen från ett urbant perspektiv.
Vad är egentligen en stad? Går man tillbaka till hur städerna först växte fram får man en bild av högkulturellt nav mitt i ett bördigt men primitivt jordbrukslandskap. När jordbruket efter hand skapade överskott i tid och resurser öppnades efter hand nya möjligheter. Människan använde tiden och resurserna till att utveckla och förfina förmågor och kunskap som bara behövdes vid speciella tillfällen eller som värderades av de fåtal med mer tid eller större överskott. Denna specialiserade kunskap kunde inte finnas ute i jordbruksbyarna utan utvecklades centralt där de som behövde eller hade råd kunde söka upp kunskapen.
Artikel: Ny demografisk prognos – 11 miljarder människor på jorden år 2100 – med 80% säkerhet!
And for the first time, through the use of a “probabilistic” statistical method, the Science paper establishes a range of uncertainty around its central estimate-9.6 billion Earthlings in 2050, 10.9 billion by 2100. There’s an 80 percent chance, the authors conclude, that the actual number of people in 2100 will be somewhere between 9.6 and 12.3 billion.