Algoritmsamhället tar form – noteringar mars 2017

Strömmen av signaler om algoritmiseringen av samhället tilltar i styrka. Framtiden karvas ut kodrad för kodrad. Dock är det viktigt att påminna oss om att det inte är förutsägelser utan möjliga scenarier vi ser framför oss.

Denna gång handlar mina noteringar om signaler om fem områden:

  • Utvecklingen runt självkörande bilar tar ytterligare ett steg
  • Växande insikt: Blockchain och AI kan förändra affärsorganisationerna
  • Automatisering av juridiska processer
  • Den digitala tsunamin närmar sig sjukvården med stormsteg
  • Programvara som styr produkterna öppnar också upp för hacking

Fortsätt läsa “Algoritmsamhället tar form – noteringar mars 2017”

13 mönster som beskriver hur algoritmerna omvandlar samhället

Hur bra koll har du på hur digitalisering eller algoritmisering påverkar vårt samhälle och ekonomi?

I mina föredrag finns ofta inte utrymme för att prata om speciellt många olika förändringar. Denna lista är därför ett sätt att bryta ner algoritmiseringen i ett antal mönster. Mönstren är inte oberoende av varandra utan är snarare överlappande och sammankopplade.

Ett annat sätt att betrakta listan med de 13 mönstren är att de utgör en skiss till innehållsförteckning till en bok om algoritmsamhällets framväxt.

Fortsätt läsa “13 mönster som beskriver hur algoritmerna omvandlar samhället”

Algoritmsamhället formas – några noteringar januari 2017

För att försöka få lite struktur på händelserna som håller på att forma den framtid jag kallar för Algoritmsamhället så kanske det vore bra att månadsvis(?) göra en liten sammanställning över tankar och händelser som formar vårt algoritmsamhället? Speciellt viktigt nu eftersom det blir allt tydligare att vi nu är inne i den andra, och klart brantare, delen av digitaliseringens exponentiella utvecklingskurva. Det är ju nu algoritmerna på allvar börjar påverka samhället, allt ifrån social, ekonomisk, politisk och inte minst organisatorisk påverkan.

Fortsätt läsa “Algoritmsamhället formas – några noteringar januari 2017”

Algoritmiseringen – en megatrend

iphone-map

Hur fick du egentligen syn på just denna artikel av de miljontals artiklar som finns på Internet? Var det för att du själv valde vad du skulle läsa? Om du inte visste vad du letade efter är det troligtvis ett komplex av algoritmer som sållade bort alla andra och lyfte fram just denna till just dig. Samma sak är det när du söker en resa på nätet, letar efter var du kan köpa en produkt till bäst pris eller använder en app för att kolla vilken buss du skall ta för att hinna fram i tid.

Det blir allt mer tydligt att algoritmerna runt omkring oss ständigt blir mer kompetenta och påverkar våra liv i allt högre grad. Algoritmiseringen är den megatrend som innebär att allt mer av mänsklighetens värdeskapande aktiviteter hanteras och styrs i ökande grad av algoritmer i stället för människor.

Fortsätt läsa “Algoritmiseringen – en megatrend”

7 utmaningar för framtidens olympiska spel

Efter att sensommarens stora aktivitet OS ebbat ut, hösten rullat in och lugnet har lagt sig kan man antingen glömma sporten ett tag. Eller så kan man fundera på hur framtiden ser ut för arrangemang som OS? Det finns ju en rad faktorer som kan komma att påverka de olympiska spelen i framtiden.

  1. Risksamhället – smittorisker och terrorismhot
  2. Klimatförändringarna – förändrade nederbördsmönster och en ökande medeltemperatur
  3. Den postnormala människans nya värderingar
  4. Nationalstaternas och medborgarskapet fluktuerande tidsålder
  5. Morgondagens genetiskt designade människor
  6. Krocken mellan traditionella mediaekonomin och den digitala kommunikationstekniken
  7. De ekonomiska obalanserna och den nationella politiska styrningens kris

Fortsätt läsa “7 utmaningar för framtidens olympiska spel”

Citifiering = urbanisering + den urbaniserade människan

Om urbanisering är det demografiska fenomen som handlar om inflyttningen av människor till städer är citifiering den förändringsprocess – det perspektivskifte – mänskligheten går igenom som en konsekvens av bl a urbaniseringen. En annan viktig faktor som påverkar citifieringen är hur vår medialogik gradvis centreras till städerna och enbart beskriver världen från ett urbant perspektiv.

Fortsätt läsa “Citifiering = urbanisering + den urbaniserade människan”

Staden – den första delandeplattformen

city-1057678_1280Vad är egentligen en stad? Går man tillbaka till hur städerna först växte fram får man en bild av högkulturellt nav mitt i ett bördigt men primitivt jordbrukslandskap. När jordbruket efter hand skapade överskott i tid och resurser öppnades efter hand nya möjligheter. Människan använde tiden och resurserna till att utveckla och förfina förmågor och kunskap som bara behövdes vid speciella tillfällen eller som värderades av de fåtal med mer tid eller större överskott. Denna specialiserade kunskap kunde inte finnas ute i jordbruksbyarna utan utvecklades centralt där de som behövde eller hade råd kunde söka upp kunskapen.

Fortsätt läsa “Staden – den första delandeplattformen”

Ny demografisk prognos – 11 miljarder människor på jorden år 2100 – med 80% säkerhet

Artikel: Ny demografisk prognos – 11 miljarder människor på jorden år 2100 – med 80% säkerhet!

Ny demografisk prognos - 11 miljarder människor på jorden år 2100 - med 80% säkerhet

 

And for the first time, through the use of a “probabilistic” statistical method, the Science paper establishes a range of uncertainty around its central estimate-9.6 billion Earthlings in 2050, 10.9 billion by 2100. There’s an 80 percent chance, the authors conclude, that the actual number of people in 2100 will be somewhere between 9.6 and 12.3 billion.

Fortsätt läsa “Ny demografisk prognos – 11 miljarder människor på jorden år 2100 – med 80% säkerhet”

Existentialism och strategi

Jay Ogilvy, en av grundarna av GBN – Global Business Network, är ursprungligen filosof och studerar gärna människor och samhälle snarare än företag. I artikeln What strategists can learn from Sartre börjar han sin berättelse med att berätta varför det är så svårt att förstå kunderna. Kunderna är i grunden oförutsägbara eftersom den stora massan inte längre är lika drivna av de grundläggande behoven utan av mer komplexa och individuella existentiella behov. Ogilvy säger att vi i dessa osäkra tider borde söka oss till existentialistiska filosofer som Sartre, Nietzsche, Kierkegaard och Heidegger.

De fem existentiella principer han fokuserar på är:

  1. Begränsning – Du kan inte vara allting för alla. Om du inte säger nej till vissa möjligheter beter du dig inte strategiskt.
  2. Varat-gentemot-döden – Ingen är för stor för för att misslyckas, dö eller gå i konkurs. Att följa strömmen kan leda till katastraf.
  3. Omsorg – Definiera dina syften mer noggrant än bara i uttryck av ROI eller avkastning för aktieägarna. Om du inte vet var du står kan vad som helst fälla dig.
  4. Kastadhet – Du har ett förflutet; du har erfarenheter och grundegenskaper. Använd dem och glöm dem inte.
  5. Autenticitet – Var inte bunden vid dit förflutna. Känn dig fri att återuppfinna dig själv och ditt företag inför en osäker framtid.