Hur tänker vi på framtiden? Vad är framtiden?? Vad betyder framtiden för oss?
Det är många som tycker det här med framtiden är svårt. En orsak kan vara att vi i vårt tänkande hela tiden, och utan att inse det, verkar förhålla oss med två olika framtidskategorier: i morgon och i övermorgon.
(mer…)
Då var det dags igen. Här kommer ytterligare en liten snabbkurs i ett verktyg för er som behöver navigera i Coronavirusets kaos – påverkan/osäkerhets-matrisen.
(mer…)
Det är lätt skämta om att vi i Sverige har ett statligt verk för innovation. Och tyvärr har det i många år inte bidragit med så mycket…
Det kanske håller på att förändras med den nya GD:n Darja Isaksson?
(mer…)
I algoritmsamhället går allt fortare. Och när allt ökar med datorernas hastighet tvingas vi vara alerta och reagera snabbt för att vara relevanta. Då hinner vi inte tänka så mycket – ibland kanske inte alls.
Donald Trump är förstås ytterligheten som blivit känd för att reagera instinktivt och twittra direkt – helt utan att tänka. Något som belönas av den nuvarande sociala media-logiken.
Med algoritmer och datorisering verkar vårt Nu bli kortare och kortare.
Men vilka konsekvenser får det? Och kan vi motverka utvecklingen på något sätt??
Idag, den 1 mars är det framtidsdagen. Avsikten är att vi åtminstone skall ägna 1 dag om året åt att samtala om framtiden.
Jag skulle vilja vidga detta till att vi pratade om hur vi vill ha framtiden.
– Förlåt, vad sa du?
– Är du framtidslitterat?
– Vad betyder det?
– Att vara litterat betyder ju att vara beläst, d v s ha läst en del och därmed uppnått en viss nivå av bildning, men också färdigheten att kunna läsa och skriva på en viss nivå.
– Ja, jo… det har jag ju hört någon gång. Tror du jag är helt okunnig? Men framtidslitterat? Det har jag aldrig hört talas om.
De tankemodeller vi använder för att hantera framtiden bygger på en viss stabilitet. Vi har ju trots allt växt upp i en värld där stabilitet är normen och osäkerhet är undantaget. Prognoser om framtiden bygger på hur vi presterade igår. Analyser baseras på hur dagens konkurrenter agerar. Målen vi sätter upp förutsätter ofta att vi känner till de påverkande faktorerna.
Men världen förändras i en accelererande takt och mycket av det vi vet nu kommer inte att vara relevant i morgon. Gårdagens prestation kan visa sig vara helt irrelevant för den effekt vi vill uppnå. De konkurrenter vi behöver förstå kanske inte ens finns idag. Och de faktorer vi behöver hantera för att nå våra mål kanske är helt okända idag.
Idag den 1 mars är det den internationella framtidsdagen. Jag har tidigare noterat den i denna blog för ett par år sedan här. Poängen med framtidsdagen är att alla åtminstone en dag på året skall få en anledning att lyfta blicken från nutidsfåran och tillsammans blicka framåt.
Och även om världen just nu känns extremt osäker, kanske det är precis vad vi behöver göra? Tillsammans fundera på vart framtiden är på väg och framför allt vilken framtid vi vill ha!
Men hur gör man?
Idag är det den tredje torsdagen i november, den dag UNESCO har utropat till Internationella filosofidagen. Syftet är att uppmärksamma filosofi och filosofins betydelse för samhället.
Eftersom 2016 har överträffat våra värsta farhågor och mänskligheten återigen verkar präglas av skrämmande och primitiva flockbeteenden kan vi behöva påminnas om en av de mest grundläggande idéerna och värderingarna som filosofin står för. Jag skulle vilja uttrycka den så här:
Meningsmotsättningar och argumentation är bara på ett primitivt plan ett nollsummespel med vinnare och förlorare. På ett högre plan är delade meningar och argumentation vägen till ökad kunskap, insikt och visdom för oss alla.
Vi lever i en turbulent tid. Nästan alla känner av förändringstrycket. Chefer och ledare har nästan alltid sett de förändringsmönster jag lyfter fram i mina föreläsningar. Instinktivt förstår de också ofta nödvändigheten av att flytta blicken från effektivitet och produktivitet till anpassning i en föränderlig värld. En svårighet ligger i att släppa dagens konserverande modeller och metoder. En annan i att bryta ner förändringsbehovet och utveckla konkreta förändringsstrategier. Det är helt enkelt svårt att driva förändring och anpassning som en naturlig del av våra verksamheter.
Hur skulle vi då kunna göra för att förändra tänkandet och se förändring som något naturligt? Och för att konkretisera diskussionen runt strategier och förändringsmål för dagens verksamhet?