Är du framtidslitterat?

– Förlåt, vad sa du?

– Är du framtidslitterat?

– Vad betyder det?

– Att vara litterat betyder ju att vara beläst, d v s ha läst en del och därmed uppnått en viss nivå av bildning, men också färdigheten att kunna läsa och skriva på en viss nivå.

– Ja, jo… det har jag ju hört någon gång. Tror du jag är helt okunnig? Men framtidslitterat? Det har jag aldrig hört talas om.

Fortsätt läsa “Är du framtidslitterat?”

Vad ledare behöver lära av futurister

De tankemodeller vi använder för att hantera framtiden bygger på en viss stabilitet. Vi har ju trots allt växt upp i en värld där stabilitet är normen och osäkerhet är undantaget. Prognoser om framtiden bygger på hur vi presterade igår. Analyser baseras på hur dagens konkurrenter agerar. Målen vi sätter upp förutsätter ofta att vi känner till de påverkande faktorerna.

Men världen förändras i en accelererande takt och mycket av det vi vet nu kommer inte att vara relevant i morgon. Gårdagens prestation kan visa sig vara helt irrelevant för den effekt vi vill uppnå. De konkurrenter vi behöver förstå kanske inte ens finns idag. Och de faktorer vi behöver hantera för att nå våra mål kanske är helt okända idag.

Fortsätt läsa “Vad ledare behöver lära av futurister”

Sju frågor för den Internationella Framtidsdagen 1 mars

Idag den 1 mars är det den internationella framtidsdagen. Jag har tidigare noterat den i denna blog för ett par år sedan här. Poängen med framtidsdagen är att alla åtminstone en dag på året skall få en anledning att lyfta blicken från nutidsfåran och tillsammans blicka framåt.

Och även om världen just nu känns extremt osäker, kanske det är precis vad vi behöver göra? Tillsammans fundera på vart framtiden är på väg och framför allt vilken framtid vi vill ha!

Men hur gör man?

Fortsätt läsa “Sju frågor för den Internationella Framtidsdagen 1 mars”

Internationella filosofidagen 2016 – tid att reflektera

Idag är det den tredje torsdagen i november, den dag UNESCO har utropat till Internationella filosofidagen. Syftet är att uppmärksamma filosofi och filosofins betydelse för samhället.

Eftersom 2016 har överträffat våra värsta farhågor och mänskligheten återigen verkar präglas av skrämmande och primitiva flockbeteenden kan vi behöva påminnas om en av de mest grundläggande idéerna och värderingarna som filosofin står för. Jag skulle vilja uttrycka den så här:

Meningsmotsättningar och argumentation är bara på ett primitivt plan ett nollsummespel med vinnare och förlorare. På ett högre plan är delade meningar och argumentation vägen till ökad kunskap, insikt och visdom för oss alla.

Fortsätt läsa “Internationella filosofidagen 2016 – tid att reflektera”

Framtidstänkaren Alvin Toffler är död

Alvin_Toffler_02 - fyrkantig

Den 27 juni 2016 dog framtidstänkaren Alvin Toffler, 87 år gammal. Han var av många ansedd som en av 1900-talets mest inflytelserika framtidstänkare och för mig är han, bredvid Peter Drucker, troligen den som påverkat mitt tänkande mest. Toffler har skrivit en lång rad böcker men är troligen mest känd för “Future Shock”, eller på svenska “Framtidschocken” som kom ut 1970. Boken handlar, med Tofflers egna inledande ord, om vad som händer människorna när de överväldigas av förändring. Den handlar om värt sätt att anpassa oss – eller misslyckas med att anpassa oss – till framtiden.

Fortsätt läsa “Framtidstänkaren Alvin Toffler är död”

Både historien och framtiden förenklas

Äntligen fredag och eftermiddag. Med en espresso i koppen och en överblick över stadsmyllret på gatan gör jag klart veckans sista aktiviteter, svarar på de mail som behöver svaras på och läser lite i mitt flöde av artiklar.

_R042227En artikel i mitt lagrade flöde som plötsligt fick mig att reagera var Mattias Hagbergs artikel i GP “Hellre Chopin än förintelsen”. Artikeln beskriver bl a hur polska TV-chefer försöker tillrättalägga den polska historian om hur de polska judarna behandlades och det starka hat som författaren Olga Tokarczuk förvånades över när hon tyckte att polackerna behövde ställa sig ansikte mot ansikte med sin historia av slavägande och judemord.

Fortsätt läsa “Både historien och framtiden förenklas”

Vilken framtid väljer du?

the-railroad-goes-into-the-distance

När man läser framtidsprognoser får man lätt uppfattningen att framtiden är ett dolt landskap man upptäcker bara man tolkar tecknen rätt. Men kan framtiden upptäckas? Det skulle förutsätta att den finns någonstans redan nu… Framtiden har ju definitionsmässigt inte inträffat än – det är därför vi kallar den för framtiden. Om den inte finns och inte kan upptäckas, vad menar vi då egentligen när vi pratar om eller försöker förutspå framtiden? Kan det vara så att ordet “framtid” refererar till något annat än vad vi tror?

Fortsätt läsa “Vilken framtid väljer du?”

Kan vi tänka oss en värld utan klockor och tidmätning?

Ett av de mest centrala mönstren som formar vår uppfattning är tidsmönstret. För att göra det tydligt att det inte alltid varit så och kanske inte heller alltid behöver vara så kan man titta på denna korta film.

En intressant fråga inför framtiden är vilken roll tiden och tidmätningen kommer att spela i våra liv om 50 år. Vad tror ni? Kommer tidspressen att bli värre eller kommer vi att hitta på sätta att återta balansen??

Framtiden finns i huvudsak i vårt medvetande

När man som filosof närmar sig frågor runt tid i allmänhet och framtid i synnerhet hamnar man snabbt hos St Augustinus eller Augustinus av Hippo, en av de få filosofer som sagt något intressant om tid. Ett vanligt tidsrelaterat citat (senast av Peter Gärdenfors i Filosofiska Rummet i P1 den 11 januari) är Augustinus formulering från bok XI i Bekännelser som skrevs någon gång mellan 397 och 400 e Kr. Efter ha konstaterat att man kan prata om tre tider, förfluten tid, nutid och framtid kommer Augustinus efter en stund fram till:

St Augustinus - Augustinus av Hippo[…] att varken det framtida eller det förflutna existerar, och att man inte egentligen kan säga att det finns tre tider, förfluten tid, nutid och framtid. Om man är noga bör man kanske hellre säga: “det finns tre tider, närvaron av förfluten tid, närvaron av nutid och närvaron av framtid”. Dessa tre finns i själen, och någon annanstans finner jag dem ej. Närvaron av det förflutna är minnet, närvaron av nutiden är iakttagelsen, närvaron av framtiden är förväntan.

Augustinus mer än 1600 år gamla slutsats belyser en viktig aspekt av framtiden som vi, eftersom vi ibland är väldigt lika katter, ofta missar: Vårt prat om framtiden refererar inte till hur världen kommer att se ut framöver utan till en inre framtidsbild av en möjlig framtid.

Fortsätt läsa “Framtiden finns i huvudsak i vårt medvetande”

Vad katter kan lära oss om framtiden

En av de svåraste utmaningarna med att prata eller skriva om framtiden är att göra det tydligt att det egentligen inte är framtiden man pekar på utan nutiden.

Va? Vad menar han nu??

Jag kanske måste ta hjälp av en filosof för att göra det tydligare. När filosofen Paul Ziff skrev om pekandets utmaningar använde han ett kattexempel för att förklara den svårighet vi kanske inte tänker på i vardagen:

I throw a cat a piece of meat. It does not see where the meat fell. I point to the meat: the cat smells my finger.

Fortsätt läsa “Vad katter kan lära oss om framtiden”