AI – ett irrelevant begrepp

Efter att Frey och Osbourne publicerade sin artikel The Future of Employment: How Susceptible are Jobs to Computerisation i september 2013 blev Artificiell Intelligens – AI – central för diskussionen om hur automatisering påverkar arbete och samhällets välfärdssystem.

När sedan AlphaGoZero 2017 utan mänsklig hjälp lärde sig bli världsbäst i Go tog AI dessutom över efter atombomben och rymdprogrammen som det spjutspetsområde de stora världsmakterna tävlar om att bemästra.

Under de senaste åren har det dessutom publicerats mängder av inflytelserika böcker om AI och dess potentiella effekter på samhälle och människor. Och idag kan vi inte gå på en konferens eller delta i en diskussion om samhälle eller företag utan att hamna i ett samtal om AI.

Det har till och med gått så långt att vi i Sverige har dragit igång en allmän orienteringskurs om AI som heter Elements of AI.

Men vad är egentligen AI?

AI handlar om en handfull algoritmer som är baserade på insikter och modeller från studiet av mänsklig kognition. Tack vare detta och tillsammans men dagens allt snabbare processorer har de utvecklat egenskaper som mönsterigenkänning och lärande. Helt klart fascinerande egenskaper, men de är än så länge kraftigt begränsade till snäva domäner.

Men poängen här är att AI-algoritmerna trots det bara utgör en liten bråkdel av de algoritmer som används i dagens datorer.

Det som ger våra appar och system huvuddelen av sina förmågor och egenskaper är alltså ”vanliga” algoritmer, sensorer, global datakommunikation, stora datamängder och mycket annat.

I artikeln Diffusion by Infusion – Has AI Spread by Piggybacking on Mobile Apps? försöker författarna kartlägga hur AI sprider sig i samhället. Och de konstaterar att tillämpningar av AI-algoritmerna redan finns lite överallt. I en lång rad appar och system vi använder dagligen finns alltså redan AI-algoritmer.

Det här är ju självklart jobbigt om man som forskare bestämt sig för att

  1. AI är något unikt som kommer att revolutionera världen
  2. vi vill studera hur just AI sprids i samhället

I slutsatsen konstaterar författarna att

The presence of AI in society is ubiquitous and ambiguous at the same time. It is ubiquitous because so many of us are using AI on a daily basis, and it is ambiguous because its diffusion and functioning are hard to grasp to us users.

Och visst är det så. För i ingen av apparna eller systemen utgör AI den unika förmågan. AI-algoritmerna bidrar t ex bara med mer avancerade matchningsfunktioner eller bättre och snabbare inlärning.

Det jag tycker är konstigt är att författarna inte drar slutsatsen att grunden för hela analysen är skum; att de försöker göra en effektanalys utifrån en relativt ointressant delkomponent: AI-algoritmerna.

Revolutionen som håller på att transformera hela samhället har ju i grunden bara marginellt med AI att göra. Det är en revolution som snarare sker genom att miljarder allt billigare digitala komponenter och ett accelererande dataflöde gör det möjligt att med hjälp av algoritmer programmera om hela världen.

Den transformerande konsekvensen av t ex Youtube är ju inte att de personliga rekommendationerna sker med just en AI-algoritm. Det revolutionerande ligger i hur en plattform för global delning av egenproducerade filmer som i grunden transformerat bl a kunskapsöverföringen, underhållningen och de politiska och kulturella konversationerna för miljarder människor tvärs över nations- och kulturgränser.

Att det är just en AI-algoritm som ligger bakom de allt bättre rekommendationerna är faktiskt sekundärt.

Vad som är grunden revolutionerande är snarare att algoritmerna och den digitala logiken på ett djupt plan kopplar om våra liv, vårt samhälle och vår ekonomi. Utvecklingen inom en rad områden som t ex AI kommer förstås att bidra. Men det kommer den accelererande spridningen av nya personliga digitala prylar, sensorer, ökande processorkapacitet och förbättrade kommunikationsteknik också att göra.

Att försöka förstå digitaliseringens revolution utifrån AI är därför lite som att försöka förstå den industriella revolutionen utifrån spridningen av kullagret. Hur revolutionerande och viktigt kullagret än var, är det ett kategorimisstag som leder både blicken och slutsatserna fel om de stora skeendena.

Har vi förstått att vi är mitt i en digital transformation?

En vanlig citerad insikt om förändringar är att

Vi tenderar att överskatta förändringar i det korta perspektivet men underskatta dem i det längre.

När det gäller digitalisering är detta mer sant än någonsin. Vi håller nu på att upptäcka att vi överskattat hur snabbt både självkörande bilar och artificiell intelligens kommer att förändra våra liv. Rapporteringen av framstegen har förlett oss att tro att dagens teknik är mer kapabel och generell än vad den är. Och det är för att vi som vanligt enbart sett tekniken och inte de bromsande sociala, politiska och juridiska faktorerna.

Fortsätt läsa “Har vi förstått att vi är mitt i en digital transformation?”

Vad är hemligheten bakom att möta de digitala utmaningarna?

En av de vanligaste frågorna jag får efter mina föredrag om algoritmsamhället är: Hur kan vi som företag arbeta med digitalisering och förbli konkurrenskraftiga i framtiden?

Det korta svaret för de allra flesta är: genomgå en digital transformation!

Men vad är digital transformation? Handlar det inte om digitalisering?

Fortsätt läsa “Vad är hemligheten bakom att möta de digitala utmaningarna?”

Självkörande bilar är bara EN tillämpning

När det gäller AI och självkörande bilar känns det som om vi redan hamnat i framtiden. För 10 år sedan användes bilkörning som ett exempel på något datorer aldrig skulle kunna klara själva. Idag diskuteras självkörande bilar som en självklarhet. Trots att de faktiskt inte slagit igenom än. Dessutom finns en lång rad problem som behöver lösas innan de kan släppas fritt bland människor på vägarna.

Men vår framtidsbild verkar klar. Därför har det nu börjat diskuteras konsekvenser på olika plan. Allt ifrån etiska och juridiska konsekvenser till affärsstrategiska effekter för försäkrings-, energi-, bil- och transportbranscherna och till hur städerna måste planeras om .

Det är nu jag tror vi behöver ta nästa steg i tanken: vad händer när allt annat också får möjligheten att bli självkörande?

Fortsätt läsa “Självkörande bilar är bara EN tillämpning”

Nya Apple Watch och algoritmsamhällets hälso- och sjukvårdslogik

I Västvärlden, och inte minst i Göteborg, vill vi gärna tro att morgondagens hälso- och sjukvårdstillämpningar utvecklas inom Life Science-branschen. För det är där nyckelkunskapen inom medicin, kirurgi, genteknik och biokemi m m finns.

Det finns bara ett litet krux.

I en framväxande algoritmvärld är denna djupa ämneskunskap inte lika mycket värd som tidigare. Åtminstone inte relativt sett. Och inte ensam. Kunskap och analysförmåga paketeras nämligen allt mer in i algoritmer och plattformar.

Fortsätt läsa “Nya Apple Watch och algoritmsamhällets hälso- och sjukvårdslogik”

Den tekniska utvecklingen sätter politiken i centrum

Vi lever i en tid då AI och smarta algoritmer håller på att förändra vårt samhälle. För varje dag tas fler beslut tas av datorer – maskiner med förmågor som överstiger de mänskliga. Tack vare att de kan sammanställa otroligt stora datamängder och allt snabbare lär sig tolka mönster utan att påverkas av ovidkommande faktorer tar de korrekta beslut i en allt snabbare takt och i en ofattbar skala.

Datorerna verkar helt enkelt att vara på väg att bli bättre än oss inom nästan alla områden.

Fortsätt läsa “Den tekniska utvecklingen sätter politiken i centrum”

Algoritmsamhället tar form – noteringar mars 2017

Strömmen av signaler om algoritmiseringen av samhället tilltar i styrka. Framtiden karvas ut kodrad för kodrad. Dock är det viktigt att påminna oss om att det inte är förutsägelser utan möjliga scenarier vi ser framför oss.

Denna gång handlar mina noteringar om signaler om fem områden:

  • Utvecklingen runt självkörande bilar tar ytterligare ett steg
  • Växande insikt: Blockchain och AI kan förändra affärsorganisationerna
  • Automatisering av juridiska processer
  • Den digitala tsunamin närmar sig sjukvården med stormsteg
  • Programvara som styr produkterna öppnar också upp för hacking

Fortsätt läsa “Algoritmsamhället tar form – noteringar mars 2017”

13 mönster som beskriver hur algoritmerna omvandlar samhället

Hur bra koll har du på hur digitalisering eller algoritmisering påverkar vårt samhälle och ekonomi?

I mina föredrag finns ofta inte utrymme för att prata om speciellt många olika förändringar. Denna lista är därför ett sätt att bryta ner algoritmiseringen i ett antal mönster. Mönstren är inte oberoende av varandra utan är snarare överlappande och sammankopplade.

Ett annat sätt att betrakta listan med de 13 mönstren är att de utgör en skiss till innehållsförteckning till en bok om algoritmsamhällets framväxt.

Fortsätt läsa “13 mönster som beskriver hur algoritmerna omvandlar samhället”