Ett kortare tidsfönster för globalt klimatsamarbete än vi trott?

Vi tror gärna att när klimatkrisen verkligen är här ökar de politiska incitamenten till globala samarbeten. Nu uppmärksammar forskare, som utgått från historien och modeller för klimateffekterna, att det stället kan förhålla sig precis tvärt om.

Systembild från artikeln som beskriver de samband de studerat

Det är ju inte så konstigt att inre konflikter minskar den politiska förmågan att forma internationella allianser. Men även utan inre konflikter kommer de direkta klimateffekterna, eller effekterna av klimatanpassningar, att få ekonomiska och sociala negativa konsekvenser vilka sänker den politiska förmågan att agera utåt. En krympande ekonomi och påföljande sociala utmaningar minskar de politiska försutättningana att utveckla globala allianser.

Fönstret för ett forma globalt samarbete för att hantera klimatkrisen kan därför vara mycket kortare än vi trott.

Effekten är tyvärr inte helt olik den i andra organisationer. När ekonomin är bra och hoten har förutspåtts men inte materialiserats är det svårt att mobilisera för att möta framväxande utmaningarna. När hoten blir konkreta och börjar få effekt på t ex försäljningssiffrorna lyser alla lampor röda. Där är det lika svårt att mobilisera för konstruktiva lösningar. Då går all energi går åt till att släcka bränder.

Detta är endast ett par av många samband

I ett land finns dock många fler samband som kommer att påverka situationen. Denna studie har bara fördjupat sig i ett par av dessa samband.

De gula västarnas protester är t ex ett fenomen som visar sambandet mellan socioekonomiska förhållanden och klimatfrågan. När dylika rörelser dessutom underblåses av politiska krafter som vill destabilisera de liberala demokratierna via sociala medier skönjer vi fortfarande bara ytan på den komplexitet vi har att förhålla oss till.

Vad jag tror vi behöver göra är systematiskt börja ta fram fler sambandskartor. De behövs för att för att lyfta blicken titta på utmaningarna som en helhet. Kartorna kan förstås inte förklara den komplexa världen men de gör det möjligt för oss att se mönster – och de feedback-loopar vi behöver förhålla oss till. Förhoppningsvis kan det hjälpa oss att identifiera några fasta punkter vi behöver för att gå framåt.

Image by PublicDomainPictures from Pixabay

Vikten av att vidga den temporala bandbredden

I algoritmsamhället går allt fortare. Och när allt ökar med datorernas hastighet tvingas vi vara alerta och reagera snabbt för att vara relevanta. Då hinner vi inte tänka så mycket – ibland kanske inte alls.

Donald Trump är förstås ytterligheten som blivit känd för att reagera instinktivt och twittra direkt – helt utan att tänka. Något som belönas av den nuvarande sociala media-logiken.

Med algoritmer och datorisering verkar vårt Nu bli kortare och kortare.

Men vilka konsekvenser får det? Och kan vi motverka utvecklingen på något sätt??

I en tänkvärd artikel i Guardian använder Professor Alan Jacobs författaren Thomas Pynchons begrepp temporal bandbredd för att beskriva problemet med ett allt kortare Nu. Han citerar ur Pynchons bok Gravity’s Rainbow

[Temporal bandwidth is] the width of your present, your now … The more you dwell in the past and future, the thicker your bandwidth, the more solid your persona. But the narrower your sense of Now, the more tenuous you are.

Enligt Pynchon och Jacobs innebär en smalare temporal bandbredd – ett kortare Nu – att vi själva blir allt tunnare eller obetydligare. Med en smalare termporal bandbredd finns allt mindre tid att agera som en tänkande person och vi blir allt mer offer för omständigheterna. Vår persona – vårt varande i tiden – blir mer och mer reducerat till ett knippe reflexer i det stora twitterflödet.

Jacobs slutsats är att för att motverka de negativa effekter behöver vi kultivera vår temporala bandbredd.

Bekantskap med historien vidgar vår temporala bandbredd

Ett sätt är att bredda vår temporala bandbredd är att vidga den bakåt och lära mer om historien. Detta ger oss ett större djup i vår förståelse för vad som händer Nu. Då kan vi motverka reflexen att snabbt bli upprörda då vi kan se Nu-tidens händelser som delar av ett större mönster.

Så ock en djupare självkännedom

Ett annat sätt att vidga vår temporala bandbredd är att fördjupa vår insikt om oss själva. Genom att utsätta oss för andras insikter och upplevelser och reflektera utifrån dessa lär känna oss själva bättre. Då utvecklar vi vår förmåga att förstå och att styra mot vad vi egentligen vill och motverkar impulserna att reagera känslomässigt på varje signal.

En vidgad temporal bandbredd gör oss helt enkelt till mer solida människor. Människor som är mer rotade i historien och i oss själva.

Vi kan också vidga den temporala bandbredden framåt

Det finns ytterligare ett håll att vidga den temporala bandbredden – framåt i tiden. Eftersom framtiden ännu inte finns utan formas av våra handlingar och val behöver vi förutom kunskap om historien och andras tankar också engagera både vår fantasi och vårt konsekvenstänkande.

När vi drar ut trendlinjer och formulera framtidsscenarier vidgar vi vår temporala bandbredd i ytterligare en viktig dimension. När vi målar upp bilder av vart olika händelsutvecklingar kan leda ser vi också ett bredare spektrum av konsekvenser som hjälper oss att agera klokare utifrån vad som händer Nu.

Vi vidgar vårt Nu

Genom att öppna oss mot historien vidgar vi vår temporala bandbredd bakåt.

När vi utvecklar djupare insikter om oss själva genom andras tankar och vår egen introspektion och reflektion vidgar vi vår temporala bandbredd inåt.

När vi formulerar och lyfter fram visioner och framtidsbilder inför vår inre blick förstår vi bättre konsekvenserna av våra val och beteende vilket vidgar vår temporala bandbredden framåt.

Vi vidgar helt enkelt vårt eget Nu i de dimensioner vi kan för att motverka ett yttre och allt kortare Nu.

Att vidga vårt Nu framåt kräver metoder och samarbete

Av dessa olika sätt att vidga det temporala bandbredden är framtidstänkandet den förmåga som är sämst utvecklad i vårt samhälle. Men kanske också den vi just i detta läge behöver mest.

Att metodiskt tänka på framtiden är inget vi får lära oss i skolan. Det är heller inget som våra institutioner runt omkring oss stödjer. Snarare är det tvärtom så att institutionerna liksom algoritmerna arbetare med allt kortare horisonter.

Just nu ser vi dessutom hur vår kortsiktighet lett oss till ett läge där vi verkar offra framtiden på ett djupt problematiskt sätt. 

Det är därför vi futurister jobbar med att sprida metoder som t ex scenarioplanering, trendkartor och workshops för att stödja arbetet med att systematiskt tänka på framtiden.

Om vi kan vidga vår temporala bandbredd både bakåt i historien, inåt i oss själva och dessutom framåt i tiden så har vi mycket bättre förutsättningar att hantera den allt mer komplexa, snabba och oförutsägbara värld vi lever i nu.

Samtidigt ger oss en möjlighet att på ett konstruktivt sätt och tillsammans möta de framtidens utmaningar vi just nu har så svårt att hantera.

Finns det en fastighetsmarknad på Mars år 2050?

När jag i höstas körde en utbildningsmodul i scenarioplanering i åk 3 på Systemvetarprogrammet på Göteborgs Universitet kom en av studentgrupperna med frågan: Finns det en fastighetsmarknad på Mars år 2050? Studentgruppen såg direkt att scenarioplanering handlade om att vidga tankehorisonterna och ville därför utforska ett område utanför de ramar byggbranschens företag tänker inom idag.

Fortsätt läsa “Finns det en fastighetsmarknad på Mars år 2050?”

Greta Thunberg och vår skenande framtidsångest

I fredags strejkade elever över hela världen för att få vuxenvärlden att agera mot klimathotet, mänsklighetens största utmaning i vår tid. Och det är svårt att inte hålla med.

Jag är dock kluven. Inte till att klimathotet är reellt och väldigt allvarligt. Snarare för att klimathotet inte är den enda stora omvärldsutmaningen som hotar att förändra allt. Den exponentiella tekniska utvecklingen inom bl a artificiell intelligens och bioteknologi är en annan. De demokratiska utmaningarna och den nya geopolitiska (o)ordningen ytterligare ett par andra. Och sedan har vi den instabila globala ekonomin och dess förestående kollaps. För att inte tala om de demografiska utmaningarna, ökande socioekonomiska klyftor och fragmentering av värderingar som splittrar våra samhällen. O s v…

Fortsätt läsa “Greta Thunberg och vår skenande framtidsångest”

Vad är hemligheten bakom att möta de digitala utmaningarna?

En av de vanligaste frågorna jag får efter mina föredrag om algoritmsamhället är: Hur kan vi som företag arbeta med digitalisering och förbli konkurrenskraftiga i framtiden?

Det korta svaret för de allra flesta är: genomgå en digital transformation!

Men vad är digital transformation? Handlar det inte om digitalisering?

Fortsätt läsa “Vad är hemligheten bakom att möta de digitala utmaningarna?”

Gott nytt insiktsfullt 2019…

OK, 2018 har varit ett rörigt år. Till och med rörigare än 2017:

  • Trump har bl a haft diplomatiska diskussioner med Nordkorea, startat ett handelskrig med Kina och försöker nu med alla medel undvika Mueller-utredningens eventuella slutsatser genom att flytta allt fokus till Mexikanska gränsen
  • Cambridge Analytica gjorde tydligt rollen data och sociala medier kan ha i politiken
  • Cyberattacker och det som kallas hybridkrigföring har ökar och påverkar allt tydligare länders inre politik via avbrottsattacker och sociala medier – senast attacken mot en mängd dagstidningar i USA de senaste dagarna
  • Brexit-diskussionen skapar mer kaos och oro desto närmare vi kommer
  • Brasilien väljer den högerextreme Bolsonaro till president
  • Erdogan har fått två gratisbiljetter till större inflytande och ökad nationalism via mordet på Khashoggi på Saudiarabiens konsulat i Istanbul och Trumps tillbakadragande av trupperna från Syrien
  • #metoo rörelsens effekter och Svenska Akademiens kris är inte utagerad än men resulterade så här långt i att det inte blev något Nobelpris i litteratur i år
  • De främlingsfientliga Sverigedemokraterna frammarsch har satt käppar i hjulet för en svensk regeringsbildning och sänkt förtroendet för politiker ytterligare – är det extraval som väntar efter nyår?
  • Demokratiernas kris i det större perspektivet understryks av de gula västarnas protester i Frankrike
  • Vi i mellan- och sydsverige har just upplevt den varmaste uppmätta sommaren någonsin vilket resulterade i en vattenbrist som påverkat jordbruket på ett brutalt sätt
  • Klimatkrisens allvar skruvades upp ytterligare med rapporten från FN:s klimatpanel som nu till och med förespråkade en kraftig satsning på kärnkraft för att den globala uppvärmningen skall kunna hållas inom rimliga gränser
  • Och mitt i det besvärliga läget runt regeringsbildningen uppkommer en lucka där M och KD lyckas få igenom en budget som innebär bl a sänkt flygskatt och sänkt skatt på bensin och diesel vilket fick miljö- och klimatmänniskor runt hela Europa att blekna

Fortsätt läsa “Gott nytt insiktsfullt 2019…”

Självkörande bilar är bara EN tillämpning

När det gäller AI och självkörande bilar känns det som om vi redan hamnat i framtiden. För 10 år sedan användes bilkörning som ett exempel på något datorer aldrig skulle kunna klara själva. Idag diskuteras självkörande bilar som en självklarhet. Trots att de faktiskt inte slagit igenom än. Dessutom finns en lång rad problem som behöver lösas innan de kan släppas fritt bland människor på vägarna.

Men vår framtidsbild verkar klar. Därför har det nu börjat diskuteras konsekvenser på olika plan. Allt ifrån etiska och juridiska konsekvenser till affärsstrategiska effekter för försäkrings-, energi-, bil- och transportbranscherna och till hur städerna måste planeras om .

Det är nu jag tror vi behöver ta nästa steg i tanken: vad händer när allt annat också får möjligheten att bli självkörande?

Fortsätt läsa “Självkörande bilar är bara EN tillämpning”

Nya Apple Watch och algoritmsamhällets hälso- och sjukvårdslogik

I Västvärlden, och inte minst i Göteborg, vill vi gärna tro att morgondagens hälso- och sjukvårdstillämpningar utvecklas inom Life Science-branschen. För det är där nyckelkunskapen inom medicin, kirurgi, genteknik och biokemi m m finns.

Det finns bara ett litet krux.

I en framväxande algoritmvärld är denna djupa ämneskunskap inte lika mycket värd som tidigare. Åtminstone inte relativt sett. Och inte ensam. Kunskap och analysförmåga paketeras nämligen allt mer in i algoritmer och plattformar.

Fortsätt läsa “Nya Apple Watch och algoritmsamhällets hälso- och sjukvårdslogik”