Algoritmsamhället – vad är det?

Industrisamhället byggdes upp av fabriken, en effektiv produktionsmaskin som behövde massor av människor för att fungera. Fabrikens succé tillsammans med elektricitetens intåg gjorde att vi alla kunde omge oss med maskiner som ersatte muskelarbete.

Även om fabriken var kraftfull hade den väsentliga begränsningar. Den behövde ett ständigt tillflöde av bränsle för att fungera. Tillgången till billig olja var nyckelförutsättningen. En annan begränsning låg i att den var beroende av en stabil omgivning med ett ständigt flöde av komponenter och en ständig underhållsaktivitet. För att föda den, underhålla den och ställa om maskinen för nya situationer behövdes människor. Detta gjorde att människorna blev viktigare än någonsin och hela samhället omorganiserads runt de fabriker och system som nu blivit kärnan mänsklighetens tillvaro.

Efter industrisamhället – algoritmsamhället

I och med uppfinningen av den elektroniska processorn och upptäckten av algoritmens förmågor öppnades helt nya möjligheter.

När algoritmerna och mikroprocessorerna kopplades ihop med maskinerna kunde en maskin bli både smart och anpassningsbar. På område efter område och i bransch efter bransch ersattes industrisamhällets dumma maskiner av smarta maskiner som anpassade sig och själva löste problem utan inblandning av människor. De hade förmågan att ta avancerade beslut och i en allt snabbare takt utveckla sina förmågor. Och genom att de i första hand arbetade med data och information kunde de lösa många problem utan att behöva göra en fysisk lösning.

Dagligen hör vi nu om teknologier som artificiell intelligens, självkörande fordon, internet of things och blockchain. De utmålas som att de kommer att revolutionera vår värld. Dock är dessa teknologier bara de synliga fenomenen av en utveckling som går mycket djupare.

På ett djupare plan skulle vi kunna se förändringen i ljuset av fyra omvälvande förändringsmönster, algoritmiseringens fyra ryttare:

  1. Smartifieringen
  2. Dematerialiseringen
  3. Isärkopplingen
  4. Plattformiseringen

Smartifiering

Förmågan att tänka abstrakt och lösa problem var länge en unikt mänsklig egenskap. Nu smartifieras istället maskinerna och prylarna runt omkring oss. Maskinernas accelererande förmåga att själva lära sig gör dem dessutom snabbt bättre än oss människor på att lösa problem på i stort sett alla områden.

Dematerialisering

Nyckeln till allt fler problems lösning visar sig vara att ha tillgång till data och en analysmetod – en algoritm. På detta sätt dematerialiserar algoritmerna världen framför våra ögon. En smartphone och dess appar ersätter redan tusentals fysiska produkter och tjänster vi nästan redan har glömt att vi behövde.

Isärkoppling

En effekt av smartifiering, dematerialisering och maskinernas autonomi är isärkopplingen. En fysisk värld är ogenomskinlig, men en värld av data och algoritmer är allt mer genomskinlig. När vi plötsligt ser världens olika delar vill vi gärna ha dem en och en. Och algoritmlogiken gör också detta möjligt.  Produkter, tjänster och institutioner vi tidigare betraktat som naturligt sammanhängande håller på att kopplas isär. Världen faller sönder i enstaka funktioner som var och en kan optimeras. Tillsammans återuppbygger dessa delar samhället på ett nytt sätt.

Plattformisering

Smarta isärkopplade funktioner har behöver inte en fysisk närvaro hos oss. Det räcker att vi kan få tillgång till dem när vi behöver dem. Idag samlas de i plattformar som Facebook och Google där vi kopplas ihop med varandra i en tidigare aldrig skådad skala. Tillgången till allt mer data gör att vi kan kommunicera på helt nya sätt. Och då öppnas också nya möjligheter upp. Plattformarna låter oss samarbeta med de smarta  maskinerna och varandra på helt nya sätt och transformerar mänskligt värdeskapande och organisation i grunden.

I den industriella eran löstes varje problem med en stor maskin eller ett stort system som behövde stödjas av en hel hierarki av människor. Idag består allt fler lösningen av att vi kopplar upp vår smartphone mot en algoritmbaserad plattform som knappt behöver några människor alls för att fungera.

Algoritmsamhällets framväxt

Algoritmsamhället är det samhälle som framträder av kölvattnet av dessa fyra omvälvande förändringsmönster. Hur kommer det att se ut framöver? Det går förstås inte att förutsäga framtiden men några saker kan vi se:

  • Värde skapas inte längre genom att vara grindväktare runt en maskin – utan genom att attrahera och koordinera flöden som skapar värde i flera led
  • Allt som är jobbigt för människor att lära sig, som kräver precision, effektivitet eller hög produktivitet kommer att utföras av algoritmer
  • Världen kommer att vara i en accelererande förändring – ett beta-tillstånd eftersom människors nya innovation ändrar algoritmerna som i sin tur förändrar världen
  • Världen blir snabbt allt mer komplex, svårbegriplig och dold i algoritmernas logik;  berättelserna blir återigen vad som formar vår värld
  • Människor kommer allt mer att drivas av sin passion och inre känslor – och organisera sig i föränderliga flockar

Algoritmsamhället i det längre perspektivet

Algoritmerna innebär ett revolutionerande utvecklingssteg – förbi Newtons matematik och mekanik. Alan Turing och hans efterföljare öppnade med algoritmerna upp en verktygslåda för en helt ny värld. En värld som inte är som en urverk utan en ständigt föränderlig dynamisk och komplex värld. Med datorer och algoritmer kan vi förstå och utveckla dynamiska processer som tar hänsyn till både varandra och omgivningens komplexitet på ett sätt som inte var möjligt tidigare.

Det går att se detta dystopiskt, men jag skulle hellre vilja vända på det.

De senaste 150 åren har människan strävat efter att underordna sig maskinen – att bli en kugge i det större samhällsmaskineriet. När nu algoritmerna kan ta över det själsdödande arbetet i fabrikerna håller människan på att bli fri. Fri från att behöva reglera sitt liv i timmar och minuter, arbetstid och fritid. Fri att låta tankarna vandra, att njuta av spontanitet och att inte behöva vara en viss tid på ett kontor. Fri att återigen ta rollen av den sociala och fantasifulla varelse vi var när vi vandrade ut från Afrika för mer än 100 000 år sedan.