Med pennan i munnen, borrmaskinen vid fötterna och en IKEA-hylla i handen står jag i dotterns rum och måttar. Är det rakt nu? Hyllan är tyngre än jag vill och det börjar kännas i armarna. Jag sträcker mig bakåt för att se om den hänger rakt. Nu skulle jag haft ett vattenpass…
Men jag har ju min iPhone!
Häromdagen hörde jag någon som pratade om att det fanns en vattenpass-app man kunde ladda ner. Efter jag ställt ner hyllan tar jag upp telefonen och börjar leta i Appstore. Jo, det finns ju flera stycken och de flesta är dessutom gratis. Jag väljer appen iHandy och testar.
På ett nästan magiskt vis omvandlas min iPhone till ett vattenpass. Vad var det egentligen som hände? Hur kan en iPhone plötsligt bli ett vattenpass?
Algoritmernas förvandlingsnummer
Nyckeln till förvandlingen är algoritmen. Algoritmen knyter ihop alla de funktioner som behövs. Eftersom en iPhone är programmerbar och dessutom har en t ex ett gyroskop och en stor ljus skärm så handlar det bara om hur gyroskopet och skärm behöver kopplas ihop. Och det är precis vad denna app gör. Den läser data från gyroskopet och visar resultatet på skärmen – via en bild av ett vattenpass.
Man skulle kunna säga att när appen körs omvandlas telefonen till ett vattenpass.
Bokstavligen!
Vattenpasset dematerialiseras och ersätts av en app i en smart telefon.
Dematerialisering är iofs inget nytt. Under den industriella utvecklingen var det ett ständigt race mot nya material eller bättre och smartare design. Målet var minskad materialåtgång vilket i sin tur innebar sänkta produktions- och distributionskostnader.
I och med den digitala utvecklingen ser vi hur dematerialiseringen har ändrat karaktär. I rask takt ersätts allt fler fysiska objekt av algoritmer i form av appar eller plattformstjänster som är åtkomliga via Internet.
Det som inletts skulle jag vilja kalla för en era av radikal dematerialisering
Och det är en dematerialisering som går djupare än vi ofta tänker oss.
Dematerialiseringen kopplar isär funktionerna från objekten
När en smart telefon omvandlats till ett vattenpass så är det inte bara en telefon som fått en ny funktion. Begreppet vattenpass har också förändrats. Det har frikopplats från det fysiska objektet vattenpass. Begreppet vattenpass refererar nu till en funktion snarare en ett fysiskt vattenpass. Vattenpasset har dematerialiserats på ett djupare plan. Det har blivit en funktion.
När vi fått upp ögonen för att fysiska objekt kan omvandlas till funktioner blir möjligheterna nästan blir oändliga. Varför inte bygga in funktionen vattenpass i själva hyllplanen så man direkt kan se när de hänger snett. Eller bygga in vattenpassen i väggarna, i skruvarna?? Eller varför inte i borrmaskinen???
Och om en app kan ge vår smarta telefon funktionen av ett vattenpass och så vidgas även möjlighetsrummet runt telefonen. Varför inte utveckla appar som gör om telefonen till stetoskop, bibliotekarier, kompasser eller en… ja, vad kan någon komma på härnäst? Kanske läkare?
För när vi börjat koppla isär funktionerna från objekten ser vi plötsligt att de inte måste hänga ihop.
Och redan idag finns hundratals, om inte tusentals, olika funktioner en smart telefon kan få genom att man laddar ner en ny app.
Konsekvenser av att algoritmer ersätter produkter
När funktioner ersätter objekt får det förstås konsekvenser för vår materiellt uppbyggda värld. T ex påverkar isärkopplingen mänsklighetens centrala nervsystem – det globala handelssystemet.
Behöver vi inte äga ett traditionellt vattenpass behöver vi inte köpa ett. Då behöver vår järnhandel varken köpa in, ha ett lager för vattenpassen, hyllplats i butiken eller personal som säljer dem. Grossisten behöver förstås inte beställa en container med vattenpass från Kina heller. Och då behöver varken vattenpassen designas, tillverkas, packas eller skickas.
Istället skriver en app-utvecklare vid sin dator ett vattenpass-app. Appen kan sedan, utan kostnad för produktion, distribution eller lagerhållning, laddas ner för kanske 1 dollar av 100-tals miljoner människor på jordklotet som har behov av att kolla om något är rakt. Utan andra mellanled än i detta fall Apples App Store.
Hela ekonomin runt vattenpass i och med detta reducerats till en bråkdel av sin storlek. En ekonomisk term för detta är teknologisk deflation.
En rimlig invändning är att vattenpass-appen inte ersätter alla vattenpass. Det finns ju speciella vattenpass för speciella ändamål. Men säg att vattenpass-appen kan lösa problemet i 80% av fallen. Det är fortfarande en minskning av omsättning den fysiska vattenpass-branschen med ca 80%.
Och så finns den en faktor till. Den mänskliga innovationsförmågan. När väl funktionen vattenpass flyttat ut från vattenpasset har det öppnats ett kreativt utrymme. Det är inte helt otänkbart att vattenpassfunktionen kan integreras och utvecklas på ett sätt som gör idén om fysiska vattenpass uråldrig.
Gäller detta många produkter?
Ett sätt att närma sig denna fråga är titta på vad vi själva inte köper lika mycket. Varför inte börja göra en lista?
| Vattenpass | CD-skivor | Kameror/videokameror |
| Planeringskalendrar | Skrivmaskiner | DVD-filmer |
| Kokböcker | Dagstidningar | Väckarklockor |
| Barometrar | Äggklockor | Tidtagarur |
| Speglar | Kartor | Plånböcker |
| Armbandsur | Anteckningsböcker | Radioapparater |
| Fotoalbum | Metronomer | Gitarrstämmare |
| Miniräknare | Kompasser | Telefonkataloger/adressböcker |
| Bandspelare | Ficklampor | … |
Och listan tar förstås inte slut där. Och inte heller effekterna. Även om våra behov fortfarande är fysiska påverkar algoritmerna även ekonomin runt dessa.
E-handeln dematerialiserar butiksaffären
En trend är att produkterna vi köper kommer allt mer sällan från fysiska butiker. De traditionella butiken har fått global konkurrens av e-handelsplattformar som amazon.com och Aliexpress.
Efter att antal år av experiment och invänjning ökar nu E-handeln snabbt. Framför allt i USA har denna utveckling börjat få effekter. Även om andelen e-handeln fortfarande är liten i relation till den totala handelsvolym. Orsaken verkar vara att e-handeln konkurrenstryck samspelar med ökande lokalpriser och en långt gången överetablering.
Så trots att vi fortfarande köper en hel del fysiska böcker så gör vi det inte längre i de få kvarvarande boklådorna.
E-handeln har börjat dematerialisera de fysiska butikerna.
Från ägande till tillgång – delandeekonomin
En annan trend är att plattformarna och algoritmer gör det mycket enklare att koppla ihop personer med något de har behov av. När det blir dramatiskt enklare att få tillgång till värdet eller funktionen av ett objekt så förändras också våra relationer till objektet.
Istället för att ta in på hotell så använder vi allt oftare plattformstjänster som t ex AirBnB för att hitta någon privatperson som hyr ut en säng eller ett rum. Då utnyttjar vi redan existerande tomma sängar, rum, lägenheter och villor. Resultatet blir att boende blir billigare och det behöver inte byggas så många nya hotell. De dagliga ca 2 000 000 övernattningar som sköts genom AirBnB skulle enligt en kalkyl motsvara ca 20 000 medelstora hotell.
På samma sätt hjälper plattformarna oss att hitta begagnade produkter. Då slipper vi allt oftare köpa nya. Ibland räcker det kanske dessutom att låna eller hyra produkter vi annars skulle behöva köpa. Om vi t ex har behov av att få två hål i väggen så behöver vi kanske inte äga en egen borrmaskin. Och för de allra flesta innebär behovet av att transportera sig inte att äga en bil. Vissa kalkyler visar t ex att behovet av antalet bilar i städerna kan minska med 90%.
Istället för att äga sin produkter bidrar plattformarna till att vi får tillgång till produktens värde eller funktion på annat sätt. Och behöver vi inte äga produkterna kommer våra behov att uppfyllas av betydligt färre produkter och tjänster.
Dematerialiseringen ändrar den ekonomiska logiken
Både appar, e-handel och delandeplattformar bidrar alltså till dematerialiseringen. Och om vi tittar på den takt som algoritmisering och innovation sker så lär detta inte avta utan snarare accelerera.
Och dematerialiseringen innebär ju en teknologisk deflation.
Och en ökande teknologisk deflation innebär att de pengar vi byter med varande inte längre motsvarar det värde som vi åtnjuter. Ett fenomen som sprider sig på alla nivåer i samhället dramatiskt och sätter myror i huvudet på nationalekonomerna…
Puh!
Jag lyfter upp hyllan igen sätter telefonen som numera ser ut som ett vattenpass ovanpå. Jo, det verkar fungera. Med hyllan i ena handen och pennan i den andra markerar jag ut hålen som skall borras. Det var ju smidigt det här.
Strax sitter hyllan som den ska och jag tittar en stund på min iPhone innan jag stoppar tillbaka den i fickan och börjar plocka fram dammsugaren.
Men så stannar jag upp. Tar upp min iPhone igenom och antecknar en påminnelse om att skriva lite mer om den teknologiska deflationen lite längre fram…
