De allra flesta hållbarhetsinsatser jag stöter på arbetar med organisationers inre processer. Ett vanligt angreppssätt där är att försöka reducera resurser som förbrukas. Andra arbetar med företags produkter och tjänster. Där jobbar man med att förändra eller utveckla produkter och tjänster som dels skall vara mer hållbara att producera, men också ha en bättre hållbarhet under hela produktens/tjänstens livscykel.
Dessa två angreppssätt har positiva effekter på hållbarheten. Problemet är att projekt på dessa nivåer sällan har stöd av företagets styrstrukturer och ständigt måste drivas på.
Orsaken är att företag är kommersiella system och projekt kommer alltid att prioriteras efter vilket värde de skapar på sista raden. Även om det inte alltid behöver handlar om ekonomiskt värde finns ändå alltid en avvägning mellan insats och förväntat värde. Projekt som är kräver fokus och energi men skapar marginellt eller osäkert värde får alltid lägre prioritet än de aktiviteter där effekten direkt kan spåras till företagets resultat.
Vad som behövs är ett arbetssätt där de båda incitamenten långsiktig hållbarhet och företagets kommersiella utveckling går hand i hand. Därför fokuserade vi på affärsmodellsanalys när vi startade projektet Framtidens Hållbara Affärsmodeller.
Affärsmodellsanalys – ett angreppssätt med större potential
Denna bild illustrerar det potentiella värdet arbetet på olika nivåer kan få. Dels för det egna företaget och dels för det omgivande samhället.
Fokuserar man på företagets inre processer så syns största värdet sällan i det egna företagets siffror. Ett exempel kan vara när man arbetar med att minska verksamhetens förbrukning av energi eller vatten. I de allra flesta fall är företagets ekonomiska vinst sänkta kostnader för el, värme eller vatten. En ekonomisk vinst som jämfört med lönen för gruppen som jobbar med hållbarhetsarbetet sällan är jättestor. För det omgivande samhället har det förstås ett större värde. En minskning av den totala energi och vattenförbrukningen i samhället kan få märkbara tröskeleffekter. Det stora värdet återfinns snarare i det omgivande samhället än i det egna företaget.
Utvidgar man arbetet till företagets produkter eller tjänster så ökar potentialen att skapa värde. Produkter eller tjänster som kunderna upplever hållbara kan t ex visa sig ha större marknadspotential. Tyvärr ökar detta sällan lönsamheten med några större steg eftersom produkterna eller tjänsterna fortfarande konkurrerar med det traditionella utbudet som fortsätter att konkurrera med pris. Ett exempel är ekologiska produkterna i livsmedelsaffären. I vissa fall kan de vara lönsamma för producenten, men långt ifrån alltid. Kostnaden för att producera varorna i många fall också blir högre. Återigen kan vi se det stora värdet i samhället. Tillsammans får vi steg för steg en mer ekologisk livsmedelsproduktion, medan det kommersiella värdet för producenten är diskutabelt.
Om vi istället höjer nivån och arbetar med att utveckla företagets affärsmodell händer något annat. Då vidgar vi perspektivet till hur affären är uppbyggd. En affärsmodellsanalys omfattar både inre processer, produkter och tjänster men fokus ligger på VILKET VÄRDE verksamheten skapar för kunderna och HUR man är strukturerad för skapa detta.
Ett exempel på en förändring i affärsmodell kan t ex vara när ett företag går från att sälja produkter till att tillhandahålla värdet genom att hyra ut produkterna under enbart den tid de behöver användas. Detta minskar kostnader för lager och försäljning och ökar samtidigt den kommersiella potentialen eftersom kunderna inte längre behöver göra en investering. Istället är kunderna ofta beredda att betala ett relativt högt timpris för att få sitt problem löst. Och dessutom finns potential att marknaden öppnas upp för grupper av kunder som kanska aldrig skulle köpt produkten tidigare.
Hållbarhetsarbetet som en aspekt av i företagets affärsutveckling
Lyfter man upp hållbarhetsmålet till att vara ett delmål för företagets affärsutveckling öppnas helt nya möjligheter upp. Via affärsmodellen kopplas hållbarhetsarbetet på ett naturligt sätt ihop med den strategiska affärsinnovationen. Och om verksamheten kan bidra till samhällets hållbarhetsmål samtidigt som lönsamhetspotentialen är stor, vad skulle hindra ett sådant arbete?
