Så här på årets sista dag kan inte jag heller låta bli att fundera på året som gått. Och vad händelserna under 2017 signalerar om 2018 och framöver… för det är ju ganska mycket som hänt under året.
Accelererande teknisk utveckling
Den tekniska utvecklingen inom AI, maskininlärning och genteknik går nu snabbare än någonsin. År 2017 kommer troligen att bli ihågkommet som det år då en AI blev världsmästare i det komplexa spelet Go och bara några månader senare hämtade Alpha Go, en generell maskininlärningsalgoritm, in 1500 år av mänskligt samlad schackkunskap på bara 4 timmar och slog världens bästa schackdator utan en enda förlustmatch.
Nästa generation datorer, kvantdatorerna, tog också ett stort steg framåt. Året började med att den första kommersiellt tillgängliga kvantdatorn D-Wave 2000Q annonserades och avslutades med att ett forskarteam lyckats implementera kvanttekniken på ett chip.
Under året började också forskare använda gentekniken CRISPR på mänskliga foster och amerikanska FDA godkände den första behandlingsmetoden baserat på geneditering. Teknikens enkelhet blev dessutom tydlig när en biohacker genomförde den första test-injektionen med syfte att förändra sina egna gener. På ett tekniskt plan öppnades under 2017 dörren för att för alltid förändra den mänskliga arten upp. Och diskussionen runt etiska dilemman tog fart.
Ökande geopolitiska turbulens
På det geopolitiska området har 2017 inneburit en rad händelser som ökat osäkerheten och spänningarna i världen. Till stor del har det inte helt oväntat handlat om Donald Trump. Året började med att USA hoppade av Parisavtalet frihandelsavtalen TTIP och TPP. Därefter har Trump kopplat bort alla USA:s myndigheter från allt vad diskussion om klimathot heter. Klimathotet skall inte anses som det största säkerhetshotet mot USA länge. Istället har både Kina och Ryssland utmålats som fiender till USA. Det diplomatiska debaklet med Nordkorea och intensifierats och året avslutades med att Trump erkände Jerusalem som Israels huvudstad.
Den nya tekniska verkligheten har också börjat spela en allt viktigare roll för den geopolitiska agendan. Cyberkrig tillhör numera vardagen. De svagaste länkarna visade sig vara alla de små datorer som skrivare, routers och web-kameror vi tidigare inte tänkt på att skydda. Och med ytterligare många miljarder små processorer på väg ut i våra samhällen blir utmaningen inte lättare. Även om det är svårt att sätta fingret på vem som attackerar har fingrar pekats åt både Ryssland, Kina och Nordkorea. Dessutom har Putins ständigt pågående propagandakrig med destabiliserande osanningar blivit vardag. Inte minst för oss i Sverige där det är extremt viktigt för Putin att vi inte är enade om att t ex gå med i Nato.
Runt om förs diskussioner om ett nytt kallt krig är under uppsegling. Skillnaden är nu att spionerna och propagandamakarna utrustats med datorer och hacker-verktyg. Och det är inte längre så enkelt att det är två stormakter mot varandra. Målet med kapprustningen är inte längre kärnvapen utan AI och robotar. Kina har i sin nya 5-årsplan satt upp målet att vara ledande på AI 2030. I höstas antydde Putin för landets elever att AI är det främsta kunskapsområdet inför framtiden. En konsekvens är bl a att FN har initierat en diskussion om regleringar för de autonoma krigsmaskiner som blivit vardagsmat inom den militära forskningen.
De sociala svärmrevolutionerna fortsätter
På det sociala området har vi sett att svärmrörelserna bland människor ökar i styrka. #metoo-rörelsen var bara den senaste i raden. Denna gång var det dock inte en regeringschef som avsattes. Svärmen var dock så kraftfull i att ge kraft åt underliggande känslor att många huvuden rullat på fler ställen och på högre nivåer än vi sett tidigare.
Vi skall förstås inte heller glömma den lite mindre diskussionen om #vadfårjag. Den tog fart efter Svenskt Näringslivs ordförande Östlings tondöva uttalande om varför han skatteplanerade. Läckta dokument om omfattande skatteplanering runt om i Europa var bakgrunden. Diskussionen satte fingret på två centrala frågor. Dels det växande gapet mellan olika ekonomiska verkligheter som skapar människogrupper med helt olika perspektiv på samhället. Dels på frågan om vilken roll och ansvar vi tycker att nationalstaten och samhället skall ha och vilka förmågor att leverera de faktiskt har.
Den ekonomiska balansakten fortsätter
Den globala ekonomin är fortfarande i ett mycket osäkert läge med allt högre och mer riskabla lånenivåer. Inte heller ser vi några tecken på återgång till ett ”normalläge” vad nu det skulle vara. Parallellt håller håller ekonomerna gradvis på att förstå att algoritmerna håller på att vira om vårt samhälle och förändra den ekonomiska logiken. Ännu har de inte riktigt förstått hur basen för värdeskapande och konsumtion håller på att förändras i grunden. Ett litet exempel är de olika kryptovalutor som t ex Bitcoin. Under året har Bitcoin ökat sitt värde med ca 1300% även om det pendlat betänkligt den sista månaden på året. Dock finns andra kryptovalutor som ökat mer än så i värde. Samtidigt faller priserna på bostadsrätterna på den svenska marknaden.
Att den tekniska utvecklingen accelererar den ekonomiska polariseringen mellan olika grupper i samhället blir allt tydligare. Sverige har dock klarat sig bra här och blickarna har börjat riktas hit. Även från traditionellt kapitalistiskt håll har under 2017 kommit en rad artiklar som ifrågasätter den kapitalistiska logiken. Frågorna som ställs handlar om att den tekniska verkligheten kanske tvingar oss att tänka om runt hur vi organiserar våra ekonomiska system. Fördelningen av resurser i samhället kanske inte längre kan skötas via lönearbete när vi anar att det blir allt färre som kan tjäna sitt uppehälle på det sättet?
Oförmågan att styra i den digitala tornadon allt tydligare
Under året briserade krisen på Transportstyrelsen. I dess efterdyningarna blev det pinsamt uppenbart att regering, departement och politikers kunskap om den digitala verkligheten är katastrofalt låg. Förståelsen för vad t ex ett digitalt moln är helt obefintlig. Och med tanke på att den digitala transformationen bara precis börjat är detta mycket oroande.
Nu kastas t ex även GDPR in i smeten – tekniken som skall skydda den personliga integriteten, men som nu allt mer uppenbart kommer att få en lång rad oförutsedda konsekvenser. Vissa talar om att GDPR kan bli det nya år 2000-fenomenet i IT-världen. Inser man att vårt samhälle allt mer hålls samman av och utvecklas runt algoritmer och dataflöden blir det också uppenbart hur mycket friktion GDPR kommer att skapa.
Sverige är inte ensam om denna oförmåga att styra. Men på motsatta sidan hittar vi det ingenjörsstyrda Kina. Istället för att tappa kommandot har de visat styrka i att använda digital teknik och sociala medier för att forma ett samhälle med ökad stabilitet och större sammanhållning. På bekostnad av den personliga integriteten och friheten förstås.
Inför 2018 – ett osäkert år – ett vägvalsår?
Då 2018 dessutom för svensk del är ett valår är det lätt att förutsäga att det kommer att bli rörigt.
Att det dessutom finns en lång rad osäkerheter kommer nog inte att göra det mindre kaotiskt:
- Kommer den tekniska utvecklingen bara att accelerera eller kommer förväntansbubblan att spricka? Eller kommer människor att börja samlas mot den tekniska framtid vi verkar bli allt mer rädda för?
- Kommer hashtag-svärmarna och den ökande transparensen och att initiera revolutioner inom andra områden under 2018? Kanske mot bankerna? Eller kanske mot skolsystemet?? Eller gängbrottsligheten??Eller direkt mot det politiska systemet????
- Kommer den globala ekonomin att kollapsa under 2018? Eller kommer obalanserna att hanteras ytterligare ett tag?? Är kryptovalutorna ytterligare en bubbla eller kanske nålarna som slängts in i ballonghavet?
- Kommer det ökande geopolitiska spänningen att explodera i ett öppet krig, eller tar ett nytt digitalt skyttegravskrig form? Eller kommer det kanske att stanna vid en kapprustning och ett kallt ständigt pågående cyberkrig där inga direkta attacker genomförs?
- Kommer nationalstaterna och de demokratiska systemens oförmågor att hantera den framväxande verkligheten att komma i ljuset på allvar under 2018? Kommer även vi i Sverige att protestera på allvar? Eller kommer den allmänna osäkerheten att göra att vi medborgare håller oss på mattan??
De frågor jag ställer mig är: Var är människan i allt detta? Vilka tecken på eftertänksamhet, visdom och en ny framväxande balans kan vi se? Eller kan vi bara se kaos framöver?
När man sysslar med framtiden blir en sak tydlig. Om man sitter och väntar på framtiden blir man bara drabbad. Om man istället betraktar framtiden som något man kan påverka så kan man det. Framtiden finns i våra huvuden, i våra tankar, fantasier och visioner. Vad vi behöver är en framtidsvision där den lilla människan och ett gott liv hamnar i centrum. Det är så vi formar framtiden!
Det finns absolut tecken här och var på att människor börjar tänka och prata. Är inte #metoo rörelsen egentligen ett tecken på ett mänskligt uppvaknande?
Kan år 2018 vara det år då människoflocken på allvar börjar samla sig runt de mänskliga värdena? Och lägger tyngdpunkten hur den nya tekniska framtiden formas runt människorna. Det är ju egentligen inte starka ledare vi behöver, det är en ny berättelse där människans framtid och inte maskinerna, ekonomin eller systemen står i centrum. Författaren och tänkaren Douglas Rushkoff har en podcast som heter Team Human, kanske vi kan ta det som ett arbetsnamn för den rörelse som samlar ihop diskussionen om människan inför framtiden? Är det inte dags att på allvar starta den under året som kommer?
Fram för Team Human och de mänskliga värdena under 2018!
Jag önskar därför er alla ett gott nytt och mänskligare 2018 till er alla!!
/Martin Börjesson
