Det är numera självklart hur viktigt det är med hållbar utveckling. Eller snarare: de flesta av oss har nu insett att den ohållbara utveckling vi sysslat med i många är självklart orimlig! Problemet är därmed identifierat och accepterat och då återstår bara lösningen. Eller hur?

Häromkvällen gick strömmen i min lägenhet. Ja, inte bara i ett rum eller så utan i hela lägenheten. Backup-diskarna, kylskåpet och frysen stod stilla och det började skymma. Efter en snabb överläggning med en granne fick jag reda på att det var lägenhetens huvudsäkring som gått, och att den fanns i en låst skrubb i källaren – en skrubb som dessutom nyligen haft inbrott och därmed fått nytt lås.

Fastighetsvärdens växel hade stängt så det var bara att ringa jourtjänst. Med mobilen, eftersom min IP-baserade telefon var strömberoende och inte fungerade. Någon timme senare ringer en jourhavande elektriker på dörren och jag hänvisade honom ner till källaren. Då visade det sig att han inte hade någon nyckel som passade utan var tvungen att åka till andra ändan av stan för att hämta den. Det nya låset ställde dock till det och efter den tredje bilturen fram och tillbaka över stan anlände han 1,5 timmar senare med en låssmed som fick borra sig in i skrubben. Varde ljus!

Under dessa timmar med endast en ficklampa som belysning och min batteridrivna laptop som underhållning fanns en hel del utrymme för reflektion över hur sårbart samhälle vi lever i. I detta fall på mikroplanet, men hur ser det ut på ett institutionellt och nationellt plan?

Just nu ser vi hur världens samhällen stressas av en rad olika interna och externa faktorer. En snabb lista kan se ut så här:

• Miljörelaterade faktorer
• • ökande katastrofer som höjda vattennivåer och förändringar i nederbördsmönster
  • förändringar i förutsättningar för jordbruk
• Råvarurelaterade faktorer
• • stigande matpriser
  • början på slutet på billig olja
• Demografiska faktorer
• • en snabbt förändrad åldersstruktur
  • stora folkförflyttningar
• Hälsofaktorer
• • nya virussjukdomar med extrem snabb spridning och förlopp
  • explosion av ålders- och välfärdsrelaterade sjukdomar
• Säkerhetsfaktorer
• • global terrorism
  • ökande global organiserad brottslighet
  • ökande politiska och sociala motsättningar
• Civila samhällets faktorer
• • förändring i synen på samhällsinstitutioners roll
  • parlamentariska systemet utmanas
• Finansiella faktorer
• • kraftigare och snabbare svängningar i den globala ekonomin
  • förflyttningar av ekonomisk tyngdpunkt från väst till öst
• Utveckling av kunskap och idéer
• • förmågan hos individer och grupper av individer att påverka sin omgivning ökar
  • innovationsförmågan demokratiseras och låter allt fler hitta på nya sätt att lösa sina problem
  • den tekniska utvecklingen accelererar ökningen av förmågor, kunskapsutveckling och innovationer

Vårt samhälle befinner sig redan i ett tillstånd av förändring. Vad denna lista av faktorer vittnar om är att fram tills nu har det mest varit lite krusningar på ytan. Det är snarare troligt att vi under de närmaste årtiondena kommer att drabbas av både fler och större chocker vilka kommer att utmana och hota att rasera mycket av vad vi byggt upp.

Även om vi finner det svårt att förstå så riskerar dessa framtida chocker inte bara att hota den så väl omhuldade välfärden utan också att sänka samhället till en nivå där mat, husrum och grundläggande säkerhet snabbt kan bli en bristvara för ganska många. Orsaken till detta är enkel:

vi har under många år och stabila förutsättningar strävat efter att bygga ett så effektivt och optimalt samhälle som möjligt

Baksidan av det myntet är att ett sådant samhälle blir extremt sårbart för störningar och om det skulle fallera, så faller hela samhället ihop som ett korthus. Eftersom dessa idéer de senaste decennierna har anammats alla plan i samhället har vi i själva verket drivit fram ett extremt skört samhälle – ett samhälle med väldigt lite underhudsfett.

Idag när kriserna står för dörren är detta förstås allvarligt och vi måste tänka om. För att minska potentiellt dramatiska effekter på vårt samhället måste vi höja blicken och utveckla ett resilient samhälle, ett samhället som kan absorbera effekterna av både externa och interna chocker. För att åstadkomma detta behöver vi en förändrad agenda för att utveckla vårt samhälle till att bli resilient, elastiskt och adaptivt (eng resilient).

Vad innebär ett resilient samhälle?

Om vi skulle börja fundera på hur ett resilient samhälle skulle ha för egenskaper kommer vi att upptäcka att det i de flesta fall innebär raka motsatsen till hur vi tänker idag. Här är ett par snabba exempel:

• slack och överflöd är bra och optimalt och slimmat är dåligt – eftersom det innebär att det finns toleranser för störningar och förändringar
• decentralt/självstyrande är bra och centralt/toppstyrt/standardiserat är dåligt – eftersom självstyrande enheter har överblick och snabbare kan rekonfigurera sig själva till de nya förutsättningarna och centrala/toppstyrda system förstörs ofta fullständigt när de kraschar
• många samtidiga varianter är bra och ett fåtal utvalda varianter är dåligt – eftersom framtida förutsättningar är okända och föränderliga är det mycket svårt att välja rätt från början
• öppenhet är bra och slutenhet är dåligt – i öppet system syns felen snabbare och kan åtgärdas av fler

Det finns en del stenar att vända på om vi skall åstadkomma detta, eller hur? Men först gäller det att vakna upp och jag anar att detta håller på att hända just nu!

Läs även andra bloggares åsikter om resiliens, resilience, hållbart samhället, hållbarhet, sustainability

Technorati Tags: matpriser, oljepriset, resilience, resilient, resilient society, samhälle