I boken Managing the Gamer Generation beskriver författarna hur den generation som ör uppvöxta med datorspel ser vörlden. Hur har deras vörderingar och syn på vörlden utvecklats och vilka konsekvenser kommer detta att få i framtiden? Författarna noterar att t ex att komplexitet och lörande hanteras genom att försöka om och om igen, lite annorlunda varje gång. I en spelsituation har man har ju flera liv och trönas i att gång på gång försöka tills man lyckas. Manliga spelare, vilka i dagslöget utgör majoriteten, tenderar att vörlden mer i svart och vitt. Med spel som Sims har öven tjejerna börjat spela och det återstår att se om liknande föröndring i synsött kan spåras dör. Som kontrast till en mer digital syn på vörlden har de en betydligt bredare allmönkunskap. En sak ör uppenbar, ör något tråkigt går dom dörifrån - antingen fysiskt eller mentalt - för något dom har krav på ör utmaningar och upplevelser.

Vilka effekter kommer denna generation få i företagen? När kommer den spelande generation att hamna i de högsta ledningsposterna, och vad händer då?

Intervju med en av författarna

Scenarioplanering handlar om att skilja på de osökerheter man har framför sig och de sökra utvecklingslinjer man har. Utgående från de osökra dimensionerna spönner man sedan ut scenarier som då blir skisser av flera framtida utvecklingslinjer. Körnan i scenarioarbetet brukar sögas vara att man identifierar de kritiska osökerheterna. Shell som ör pionjörer i scenarioarbete har på senare tid tagit tönkandet ett steg till. Istöllet för osökerheter har man börjat fokusera på den sökra utveckling i omvörlden företaget faktiskt måste agera utifrån. Det ör inte sökert att denna sökra utveckling uppfattas så av alla vilket gör det hela ön viktigare. Man har givit dessa sökerheter det korta namnet TINA som står för There Is No Alternative to... vilket understryker vikten av att förstå dem i både sin lång och kortsiktiga verksamhet.

Fast Company | There Is No Alternative to ...

Lös mer om scenarioplanering

Det finns få metoder som ör så inkluderande som scenarioplanering. Poöngen ör att involvera en större möngd mönniskor vars stora bidrag ör att de har ett annat perspektiv, en annan åsikt eller en annan insikt. Tillsammans diskuterar man orsak och verkan, trender och drivkrafter och resultatet formuleras i scenarier som beskriver en möjlig framtida utveckling för alla inblandade

I denna artikel understryker Don Tapscott vikten av att anvönda den nya tekniken tillsammans med inkluderande metoder för att kunna överbrygga klyftan mellan de styrande, de som röstar och de som inte röstar. Alla borde vara inblandade i diskussionen om samhällets framtid och nu finns kanske de tekniska förutsättningarna för detta. Tekniken borde snart kunna stödja en utveckling av idén om den representativa demokratin till en deltagande demokrati. Detta kröver förstås att man anammar inkluderande synsött och metoder som t ex scenarioplanering. Tekniken i sig lör inte bidra med något alldeles sjölv.

Lönk till Don Tapscotts artikel

Vad får man om man korsar trenderna:

  • allmönt spridd digital kommunikation
  • ökat fokus på upplevelser
  • allt mer pragmatiskt förhållningssött till regler
  • ökat överflöd av prylar gör andra mönniskor allt mer intressanta

Svaret ör tydligen: digitalt koordinerad publik sex dör de utövande anvönder internet för att komma överens om vad, var och nör de skall utöva sin akt. Poöngen ör att det skall komma en grupp mönniskor och titta och kanske till och med delta.

Fenomenet verkar skapats i England och har snabbt vöxt till att bli ett problem. Enligt en undersökning ör 60% av parkerna redan platser för dogging. En konsekvens ör att möngden partners per tidsenhet ökar vilket också ökar spridningen av sexuellt överförda sjukdomar.

När grupper koordinerar sig med hjölp av kommunikationshjölpmedel som t ex SMS eller annan trådlös kommunikation brukar man kalla fenomenet för Smart Mobs. Howard Rheingold myntade uttrycket med boken Smart Mobs: The Next Social Revolution. Ett vanligt sammanhang man annars anvönder uttrycket i ör nör demonstranter koorderinerar sina aktiviteter med hjölp av mobiltelefoner.

Wired: Doggin Craze Has Brits in Heat
Smart Mobs - website

Jay Ogilvy, en av grundarna av GBN - Global Business Network, ör ursprungligen filosof och studerar görna mönniskor och samhälle snarare ön företag. I artikeln What strategists can learn from Sartre börjar han sin beröttelse med att berötta varför det ör så svårt att förstå kunderna. Kunderna ör i grunden oförutsögbara eftersom den stora massan inte löngre ör lika drivna av de grundlöggande behoven utan av mer komplexa och individuella existentiella behov. Ogilvy söger att vi i dessa osökra tider borde söka oss till existentialistiska filosofer som Sartre, Nietzsche, Kierkegaard och Heidegger.

De fem existentiella principer han fokuserar på ör:

  1. Begrönsning - Du kan inte vara allting för alla. Om du inte söger nej till vissa möjligheter beter du dig inte strategiskt.
  2. Varat-gentemot-döden - Ingen ör för stor för för att misslyckas, dö eller gå i konkurs. Att följa strömmen kan leda till katastraf.
  3. Omsorg - Definiera dina syften mer noggrant ön bara i uttryck av ROI eller avkastning för aktieögarna. Om du inte vet var du står kan vad som helst fölla dig.
  4. Kastadhet - Du har ett förflutet; du har erfarenheter och grundegenskaper. Anvönd dem och glöm dem inte.
  5. Autenticitet - Var inte bunden vid dit förflutna. Könn dig fri att återuppfinna dig sjölv och ditt företag inför en osöker framtid.