futuramb blog Rotating Header Image

Vilken typ av innovation skall vi satsa på?

Det är antagligen en befängd fråga eftersom det är näst intill omöjligt att från politiskt håll styra var innovation kommer att dyka upp. Jag tror likväl att frågan är viktig att ställa. Framför allt eftersom vi i Sverige har en benägenhet att bara se innovationer som tekniska produkter som skall lösa problem för kunderna.

År 1985 publicerades en artikel av Peter Drucker med titeln The Discipline of Innovation. Den finns även utgiven i specialutgåvan av HBR från August 2002 som handlar om innovation. Artikeln beskriver sju olika områden från vilka de flesta innovationer springer.

    Områden som finns inom företaget eller branschen

  1. oväntade händelser – t ex när överraskande användningsområden dyker upp eller produkter inte säljer och frilägger ut felaktiga antaganden
  2. inkongruenser – t ex när en bransch har felaktiga föreställningar om verkligheten
  3. processbehov – drivkraften att vidareutveckla eller rationalisera en verksamhet
  4. bransch- eller marknadsförändringar – nya möjligheter dyker upp när roller och behov förändras
  5. Områden som finns utanför företaget men i dess omgivning

  6. demografiska förändringar – t ex ett överskott eller underskott av människor med vissa behov
  7. ändrade synsätt – t ex när något som tidigare inte ansetts viktigt blivit nödvändigt
  8. ny kunskap – t ex när forskningen eller utvecklingen tagit ett steg framåt

Det område som utpekas av Drucker som svårast, mest tidsödande och mest osäkert är innovationer som bygger på ny kunskap. Dock är dessa innovationer väldigt populära att prata om och är för många människor definitionen av innovationer.

Om man tittar på de mest framgångsrika företag vi haft i Sverige de senaste åren, vilka innovationsområden kommer deras produkter eller tjänster från?

Det internationellt mest kända svenska företaget idag är kanske IKEA. Idén bakom IKEA bygger dels på att kunderna under efterkrigstiden fick en ny uppfattning om hemmet och heminredning (innovationsdomän 4, 6), men också på att möbelbranschen hade en föråldrad eller felaktig uppfattning om hur kunderna ville köpa möbler (innovationsdomän 2, 3) i en värld där bilen successivt blev var mans egendom.

En stark konkurrent till IKEA när det gäller att synas som svenskt varumärke är H&M. Liksom IKEA bygger H&M sin innovation på flera olika områden. Även H&M bygger på flera innovationskällor men främst har nog processinnovationen (innovationsdomän 3) varit eftersom det har möjliggjort att man uppnått en hastighet som slår konkurrenterna när det gäller att driva på modets växlingar och därmed skapa klädmodet själv. Hastigheten att få ut en produkt på marknaden innebär också en mycket god förmåga att följa med när en trend man själv inte skapat plötsligt tar fart. Man skulle också kunna argumentera för att H&M insett att kunderna numera har en annan syn på kvalitet i förhållande till pris och det värde ett plagg har när man ständigt omformar sin identitet (innovationsdomän 6).

För ett land som Sverige borde man enligt min mening ha en bredare syn på vad man menar med innovationer än bara kunskapsinnovationer. Speciellt om dessa innovationer skall ligga till grund för vår välfärd i framtiden. Varför inte göra en värdeanalys av dessa områden för att se vilka som historiskt har bidragit med mest värde för att sedan kunna göra en bedömning av vilka som kan dölja morgondagens guldkorn för just detta land. Jag tror det skulle vara betydligt mer vettigt att satsa resurser på att systematiskt arbeta med några av dessa områden än att ha en övertro på de akademiska processerna och dess potential som grogrund för morgondagens innovationer. Akademiker är t ex inte alls innovativa! De skolas under hela sin verksamhet till att fördjupa och förfina sin kunskap inom ett visst område med följden att att den akademiska miljön inte kan behålla de kreativa människorna längre än till i bästa fall en grundexamen. Om man tvivlar på detta påstående kan man bara kika på hur undervisningen går till idag och hur den gick till för 100 eller till och med 1000 år sedan… Ifrågasätter man den akademiska formen får man oftast svaret 1) att det fungerar bra och motfrågan 2) hur skulle det annars se ut? Jo, vetenskapen har varit framgångsrik, men jämfört med vad? Hur bra skulle den egentligen kunnat vara?

Leave a Reply