Affärsmodellsinnovation – företagens väg mot framtiden

Efter mina föredrag om hur världen och affärsomgivningen förändras av algoritmerna blir följdfrågan nästan alltid: men hur skall vi kunna bemöta detta?

Ett delsvar på den frågan om man är ett företag är affärsmodellsinnovation. I detta inlägg skall jag kort beskriva varför förändring av affärsmodellerna krävs och därefter en femstegsmodell för hur man kan jobba med affärsmodellsinnovation.

Fortsätt läsa ”Affärsmodellsinnovation – företagens väg mot framtiden”

Är du framtidslitterat?

– Förlåt, vad sa du?

– Är du framtidslitterat?

– Vad betyder det?

– Att vara litterat betyder ju att vara beläst, d v s ha läst en del och därmed uppnått en viss nivå av bildning, men också färdigheten att kunna läsa och skriva på en viss nivå.

– Ja, jo… det har jag ju hört någon gång. Tror du jag är helt okunnig? Men framtidslitterat? Det har jag aldrig hört talas om.

Framtidslitterat betyder något liknande, men istället för att handla om att vara boklärd handlar framtidslitterat om att man har bekantskap med vilka krafter som formar framtiden och har färdigheter att använda modeller och metoder för navigera i en osäker och oförutsägbar framtid.

– Jaha… men varför skulle jag behöva vara framtidslitterat? Det räcker väl att de som jobbar med strategi och sån’t kan det?

– Njaee… så enkelt är det tyvärr inte. Förr kanske det räckte med att några strateger tittade framåt. När omgivningen förändras allt snabbare och oförutsägbart räcker inte det. Om ingen kan säga hur framtiden kommer att bli behöver vi alla kunna tolka vad som händer för att förstå vad vi behöver lära oss och vilken väg vi skall gå. Vi behöver helt enkelt vara mycket mer lyssnande och adaptiva –  och till och med designa och staka ut vår egen väg framåt.

– Va? Skulle jag alltså behöva staka ut min egen väg?? Nej, jag nöjer mig med att hitta en utbildning så att jag kan få ett jobb så jag kan försörja mig!

– Och vilket jobb skall du utbilda dig till? Vilka jobb kommer att finnas kvar om, säg 5 eller 10 år??

– Nej, det har du förstås rätt i. Jag försöker ju faktiskt hitta en utbildning som skall göra mig beredd på att jobben kommer att förändras framöver.

– Och vilka utbildningar har du hittat så här långt?

– Det är ju lite lurigt. De allra flesta utbildningar verkar ju antingen vara inriktade mot yrken som finns idag eller mot ett visst kunskapsområde vi ser som viktigt idag. Trots att alla kallar just sina inriktningar för framtidsinriktade säger ingen något om vad det innebär.

– Kan det vara så att skolorna står inför samma utmaningar som du? De kanske inte heller vet vilka jobb som kommer att finnas i framtiden. Och ännu mindre vilka förmågor, färdigheter eller vilken kunskap som kommer att behövas? Kanske vi allihop sitter i samma båt som stävar mot en okänd framtid?

– Jo, så kan det kanske vara… men de har väl människor anställda som skall tänka på sådant?

– Förhoppningsvis. Men deras problem är faktiskt svårare än ditt. Nästan alla organisationer har nämligen investerat fast sig i en viss framtid. Det beror helt enkelt på att de designades för att utföra vissa uppgifter i en viss omgivning. Dagens skolsystem är ju designat för att förmedla verifierad kunskap och beprövade färdigheter så att eleverna lär sig hur hantera befintliga uppgifter i samhället.

– Hmm… jo, det är sant.

– Och nu handlar det om något helt annat. Nu behöver vi snarare färdigheten att navigera i en osäker och föränderlig värld. Vi kan allt mindre förlita oss på hur något är eller har varit. Istället behöver vi metoder för att zooma ut, se de större förändringsmönstren och måla upp vart de skulle kunna leda oss. Då kan vi också förstå vår egen situation och ställa de viktiga frågor som behöver ställas, se de vägval vi har och först då förstå vad vi behöver lära oss för att ta oss framåt. Att ha färdigheten att använda modeller och metoder för att hantera en osäker framtid är att vara framtidslitterat.

– Jaha, men det är ju inte så konstigt egentligen. Hmmm…. Då handlar det alltså om att ha färdigheten att ta reda på vad som formar den egna framtiden och navigera utifrån det. Men vem behöver vara framtidslitterat? Behöver jag också vara det??

– Ja, jag skulle nog säga det. I en tid av förändring, som den vi lever i just nu, behöver var och en ha den färdigheten. Orsaken är att förändringarna påverkar oss olika och skapar unika situationer överallt. Och eftersom alla runt omkring dig har gammal kunskap och gamla färdigheter handlar de allra flesta råd du får om det förflutna.

– Men… borde man inte lära ut den färdigheten i grundskolan då?

– Jo, det borde man absolut. Att vara framtidslitterat är precis en av de grundfärdigheter vi som lever i denna övergångstid behöver ha. När vi gick från jordbrukssamhället till industrisamhället förstod vi successivt att alla behövde kunna läsa, skriva och räkna. I den mer komplexa och föränderliga era vi nu är på väg in i behöver vi lära våra barn hur man hanterar en osäker framtid.

– Hmm… Det låter ju vettigt. Men när jag tänker på min skolgång verkar ju allt man lär sig där handla om det förflutna och det som fungerat förut. Ingenting handlar ju om framtiden…??!?

– Nej, precis! Du har fattat problemet!!

– Men… skulle jag inte kunna bli lärare? Vore inte det ett bra framtidsjobb? Och inte för att lära ut historia, samhällskunskap, religion eller geografi eller någon färdighet som fungerat i det förflutna utan för att bli lärare i framtidskunskap och lära ut de färdigheter som barnen behöver för att leva i ett accelererande, föränderligt och oförutsägbart samhälle? Är inte det en bra idé??

– Det låter superbra!! Då är bara nästa steg att få in det som ett ämne i skolan…

Den tekniska utvecklingen sätter politiken i centrum

Vi lever i en tid då AI och smarta algoritmer håller på att förändra vårt samhälle. För varje dag tas fler beslut tas av datorer – maskiner med förmågor som överstiger de mänskliga. Tack vare att de kan sammanställa otroligt stora datamängder och allt snabbare lär sig tolka mönster utan att påverkas av ovidkommande faktorer tar de korrekta beslut i en allt snabbare takt och i en ofattbar skala.

Datorerna verkar helt enkelt att vara på väg att bli bättre än oss inom nästan alla områden.

Fortsätt läsa ”Den tekniska utvecklingen sätter politiken i centrum”

Framtiden är jätteviktig – men vad kan jag göra som chef?

Du lyssnar på ett kittlande och skrämmande föredrag om megatrender. Ny teknik som artificiell intelligens och självkörande bilar kommer att transformera vårt samhälle i grunden. Urbaniseringen omvandlar snabbt människan till en stadsboende art. Individualisering och andra värderingsförändringar förändrar oss alla och formar nya beteendemönster. Den globala ekonomin är både i kris, polariserar våra samhällen och flyttar österut mot Kina. Samtidigt förändrar klimatförändringarna förutsättningarna för hela mänskligheten.

Ja, världen förändras verkligen och det verkar gå obehagligt fort.

Men hur påverkar dessa megatrender egentligen mig och min organisation?

Vad borde vi egentligen göra för att möta framtiden?

Trots att dessa megatrender känns så viktiga och självklara är det oftast svårt att dra några konkreta slutsatser. Speciellt när vi i vardagen arbetar mot mål som ligger på vecko-, månads- eller kvartalsnivå.

Svårigheten ligger i att megatrenderna existerar i en annan tankedomän än den egna verksamheten . De är tankemönster som existerar på olika nivåer. Och våra hjärnor har alldeles för lätt att hoppa mellan dessa, men det är när vi skall koppla ihop dem med görandet det verkar saknas något.

Fortsätt läsa ”Framtiden är jätteviktig – men vad kan jag göra som chef?”

Viktigaste muséet inför framtiden?

Muséer brukar med några få undantag handla om det förflutna. Och i den mån historien kan lära oss något väsentligt inför framtiden är de flesta muséer förstås jätteviktiga.

Under mitt helgbesök i Lund återbesökte jag ett unikt museum.

Inte ett museum som målar upp vår historia utifrån tidstypiska föremål eller lyfter fram eller ifrågasätter något om människan eller samhället genom att visa upp en samling konstverk. Utan det unika Skissernas Museum.

Och när jag gick där slog det mig plötsligt hur viktigt just detta museum kan komma att bli för mänskligheten.

Fortsätt läsa ”Viktigaste muséet inför framtiden?”

Framtidens Hållbara Affärsmodeller – en mer kompakt version

Nu har vi genomfört ytterligare ett varv av processen Framtidens Hållbara Affärsmodeller! Jag har tidigare skrivit om projektet och processen här. Denna gång körde vi tillsammans med Sahlgrenska Science Park inom deras projekt Catalyser. Deltagarna kom både från SSP och anslutna inkubatorföretag.

Fortsätt läsa ”Framtidens Hållbara Affärsmodeller – en mer kompakt version”

Feminina strategier inför framtiden?

I dessa dagar är det svårt att undvika kontrasten eller krockarna mellan manligt och kvinnligt perspektiv. Handlar det inte om kampanjer mot sexuella trakasserier och våld (som t ex #metoo-kampanjen) så hör vi inom politiken begrepp som feministisk utrikespolitik. På ytterligare andra ställen försöker insiktsfulla människor förstå relationerna mellan det feminina och det maskulina på ett djupare plan. Det senaste exemplet är det nya avsnittet av den briljanta podcasten Myter & Mysterier som handlar om manligt och kvinnligt ur ett kosmiskt perspektiv.

Den uppenbara analysen är att kvinnor har tröttnat på sin marginaliserade roll och återtar steg för steg den position som rätteligen är deras. Men det kanske finns en underberättelse som förklarar varför detta sker just nu. Kanske det traditionellt manliga angreppssättet inte längre ens fungerar med våld? Världen har kanske blivit för komplex och det behövs ett nytt sätt möta utmaningarna?

Fortsätt läsa ”Feminina strategier inför framtiden?”

Den viktigaste faktorn inför framtiden

Det är lätt att tro att framtiden är en konsekvens av ett antal yttre förändringsfaktorer. För överblickens skull kan vi samla dem under rubrikerna sociala faktorer (soc), tekniska faktorer (tek), ekonomiska faktorer (ekon), ekologiska faktorer (ekol) och politiska faktorer (pol).

Om vi beskriver dem i en matematisk funktion för hur morgondagens samhälle (m) blir så kan det se ut så här

m = f(soc, tek, ekon, ekol, pol)

Tyvärr är detta helt missvisande och till och med fel. Den viktigaste faktorn saknas: vårt förhållningssätt till vad som händer. Vårt förhållningssätt är det som styr hur vi ser på utvecklingen, hur vi reagerar, gör våra val och därmed formar vår framtid.

Om förhållningssättet är F så blir den matematiska funktionen:

m = F * f(soc, tek, ekon, ekol, pol)

Och häri ligger den stora utmaningen. Vi behöver samtala mer om vad vi vill med vårt samhälle och våra organisationer. För speciellt i en komplex och föränderlig tid är det vårt eget förhållningssätt och våra egna val som formar vår morgondag mest. 1

  1. PS. Tack till Ulf Johansson på SPEED  som använder detta matematiska uttryck för att beskriva kulturens centrala faktorer i organisationer