brexit-1477302_960_720

Årets midsommar blev inte som alla andra eftersom den inleddes med beskedet att Britterna röstat ut sig ur EU. Börserna störtdök, teorierna haglade och som genom ett trollslag blev osäkerheten inför framtiden total.

Om man då som jag sysslar med det längre framtidsperspektivet, vad säger brexit-fenomenet om man målar med den lite större penseln? Vilka större mönster kan brexit vara en del i??

...läs vidare

Alvin_Toffler_02 - fyrkantig

Den 27 juni 2016 dog framtidstänkaren Alvin Toffler, 87 år gammal. Han var av många ansedd som en av 1900-talets mest inflytelserika framtidstänkare och för mig är han, bredvid Peter Drucker, troligen den som påverkat mitt tänkande mest. Toffler har skrivit en lång rad böcker men är troligen mest känd för "Future Shock", eller på svenska "Framtidschocken" som kom ut 1970. Boken handlar, med Tofflers egna inledande ord, om vad som händer människorna när de överväldigas av förändring. Den handlar om värt sätt att anpassa oss – eller misslyckas med att anpassa oss – till framtiden.

...läs vidare

Gene-feed

Med CRISPR/Cas9 tekniken som utvecklades 2012 fick man en enkel och effektiv editor som med precision kunde ändra generna ungefär som ett ordbehandlingsprogram kan ändra vissa bokstavs- eller ordkombinationer i en text. Genom att även flytta med verktygen som gör arbetet in i generna i form av en gendrivare har vi gjort det möjligt att göra en search-and-replace-all på generna i en hel population.

...läs vidare

Om urbanisering är det demografiska fenomen som handlar om inflyttningen av människor till städer är citifiering den förändringsprocess - det perspektivskifte - mänskligheten går igenom som en konsekvens av bl a urbaniseringen. En annan viktig faktor som påverkar citifieringen är hur vår medialogik gradvis centreras till städerna och enbart beskriver världen från ett urbant perspektiv.

...läs vidare

city-1057678_1280Vad är egentligen en stad? Går man tillbaka till hur städerna först växte fram får man en bild av högkulturellt nav mitt i ett bördigt men primitivt jordbrukslandskap. När jordbruket efter hand skapade överskott i tid och resurser öppnades efter hand nya möjligheter. Människan använde tiden och resurserna till att utveckla och förfina förmågor och kunskap som bara behövdes vid speciella tillfällen eller som värderades av de fåtal med mer tid eller större överskott. Denna specialiserade kunskap kunde inte finnas ute i jordbruksbyarna utan utvecklades centralt där de som behövde eller hade råd kunde söka upp kunskapen.

...läs vidare

Äntligen fredag och eftermiddag. Med en espresso i koppen och en överblick över stadsmyllret på gatan gör jag klart veckans sista aktiviteter, svarar på de mail som behöver svaras på och läser lite i mitt flöde av artiklar.

_R042227En artikel i mitt lagrade flöde som plötsligt fick mig att reagera var Mattias Hagbergs artikel i GP “Hellre Chopin än förintelsen”. Artikeln beskriver bl a hur polska TV-chefer försöker tillrättalägga den polska historian om hur de polska judarna behandlades och det starka hat som författaren Olga Tokarczuk förvånades över när hon tyckte att polackerna behövde ställa sig ansikte mot ansikte med sin historia av slavägande och judemord.

...läs vidare

OMEV: Omvärldsanalys Energieffektiva Vägfordon släppte häromdagen ett podcastinlägg om värdet av SEVS-projektet där Magnus Karlström från OMEV intervjuar projektledarna Else-Marie Malmek, Malmeken AB/SAFER och Anders Grauers, SHC/Chalmers. I deras konversation kan man få en liten inblick i värdet av scenariotänkande och att höja analysen till en högre nivå.

Under 2009-2010 var jag inblandad i SEVS-projektet initiala arbete där jag bidrog med en scenariometodik baserat på drivkraftsanalys och kritiska osäkerheter. Tillsammans med Else-Marie fogade vi in scenariotänkandet i projektet och jag faciliterade den initiala processen. Jag har tidigare bloggat lite sporadiskt om SEVS här och här. Projektet var lyckat ur många avseenden, men framför allt för att projektet lyckades få så många inblandade verksamheter att höja blicken och se det större systemperspektivet istället för att hålla fast vid detaljerna i de tekniska eller ekonomiska perspektiven. SEVS kördes sedan dessutom i en fas 2 där man fördjupade analysen.

Vill ni läsa mer om projektet kan man göra det på SEVS projektsajt där man kan ladda ner metoddokument och scenariobeskrivningar.

 

the-railroad-goes-into-the-distance

När man läser framtidsprognoser får man lätt uppfattningen att framtiden är ett dolt landskap man upptäcker bara man tolkar tecknen rätt. Men kan framtiden upptäckas? Det skulle förutsätta att den finns någonstans redan nu... Framtiden har ju definitionsmässigt inte inträffat än - det är därför vi kallar den för framtiden. Om den inte finns och inte kan upptäckas, vad menar vi då egentligen när vi pratar om eller försöker förutspå framtiden? Kan det vara så att ordet “framtid” refererar till något annat än vad vi tror?

...läs vidare

Numera är nästan alla medvetna om de stora hållbarhetsutmaningar vi har framför oss. De flesta vet också att dessa utmaningar inte är enkla utan kommer att behöva hanteras av oss alla - enskilda medborgare, företag likväl som samhällsinstitutioner. Tack vare idogt arbete och en ökad medvetenhet har vi alltså numera en hyfsad överblick och samsyn runt de problem vi står inför, även om vi fortfarande har svårt att hitta och etablera effektiva lösningar.

...läs vidare

Projekt framtidens hållbara affärsmodeller from futuramb

Uppdatering 2016-01-28: läs gärna också på min LinkedIn postning om ämnet

Hur arbetar egentligen svenska företag med att bli hållbara inför framtiden? Eller ännu viktigare: hur jobbar företag med att utnyttja hållbarhetsutmaningarna för att identifiera och ta vara på nya affärsmöjligheter? Min bild efter att under många år pratat med företag på en strategisk nivå är att arbetet nästan alltid

  • sker enskilt i företagsinterna projekt som gör analyser av existerande produkter och processer - de som arbetar med frågorna ser ofta sina verksamheter fragmenterat och utifrån en operativ nivå
  • är beroende av ett fåtal interna eldsjälar driver projekten eller att de arbetar reaktivt på omvärldshändelser som t ex mediehändelser, nya lagar och regler
  • utgår från hållbarhetsutmaningarna en och en, dvs utan att se hur de olika utmaningarna tillsammans med andra drivkrafter formar morgondagens omvärld för företagen
  • utgår från att utmaningarna i huvudsak är hot vilket gör det svårt att lyfta analysen för att få syn på de framväxande affärsmöjligheterna

...läs vidare