Algoritmsamhället tar form – noteringar mars 2017

Strömmen av signaler om algoritmiseringen av samhället tilltar i styrka. Framtiden karvas ut kodrad för kodrad. Dock är det viktigt att påminna oss om att det inte är förutsägelser utan möjliga scenarier vi ser framför oss.

Denna gång handlar mina noteringar om signaler om fem områden:

  • Utvecklingen runt självkörande bilar tar ytterligare ett steg
  • Växande insikt: Blockchain och AI kan förändra affärsorganisationerna
  • Automatisering av juridiska processer
  • Den digitala tsunamin närmar sig sjukvården med stormsteg
  • Programvara som styr produkterna öppnar också upp för hacking

Utvecklingen runt självkörande bilar tar ytterligare ett steg

Om vi tycker att smartphone har förändrat vår värld de senaste åren så är det ingenting mot vad självkörande fordon kan komma att göra. Ett scenario är en omvandling av transportlogiken där man i städerna inte äger sina fordon och det bara behövs en bråkdel (kanske bara 5%) så många personfordon för att hantera alla invånarnas transporter.

Kalifornien på väg att öppna upp för självkörande bilar

Det finns förstås en lång rad frågetecken runt etik, lagar, försäkringslogik, affärsmodeller, arbetsmarknadsfrågor, värderingar och mer långsiktiga och oförutsedda effekter av den tekniska utvecklingen. Dock verkar dessa frågetecken inte dämpa entusiasmen. Nu är dock Kalifornien på gång att tillåta självkörande bilar att köra fritt vilket flera tolkar som startskottet för nästa steg i utvecklingen. Och då kommer troligen diskussionen om de övriga utmaningarna igång på allvar.

Stort moment och stor framtida marknad

Att det finns ett enormt momentum runt de självkörande bilarna är ingen tvekan om. Både vad gäller produktion och nya affärsmodeller. I Atlantic-artikeln ”Car Wars” får man en liten överblick över kriget om den framtida marknaden för självkörande bilar.

Växande insikt: Blockchain och AI kan förändra affärsorganisationerna

Blockchain är plattformen som kryptovalutan Bitcoin bygger på. Blockchain gör det möjligt att sköta globala värdetransaktioner med kryptografiska algoritmer. Baserat enbart på matematik och algoritmer garanteras de ekonomiska och regulatoriska relationerna – direkt mellan individer – helt utan inblandning av institutioner.

När Blockchain kombineras med en allt mer kompetent Artificiell Intelligens blir framtiden med helt autonoma och automatiserade kommersiella aktörer allt tydligare. Nu börjar medvetenheten om detta sträcka sig utanför kretsen futurister och vi börjar se artiklar om detta från flera olika håll.

Bankerna är alerta

Bankerna är en grupp som är intresserade av utvecklingen. Så intresserade att ett antal stora bankar i början av 2016 bildade R3 Blockchain Consortium för att utforska området vidare. Dock börjar denna sammanslutning redan ramla sönder. Kanske var det för tidigt? Eller beror sönderfallet på den gryende insikten att relationer baserade på Blockchain snarare ersätter banker än stödjer deras utveckling?

Ethereum – en plattform som öppnar upp för tillämpningarna

Nu bildar ett stort antal banker och teknikföretag med JP Morgan Chase i spetsen i mars 2017 Enterprise Ethereum Alliance. Ethereum är ett lager ovanpå Blockchain – en programmerbar plattform för utveckling av t ex smarta kontrakt. Exempel på applikationer är t ex 4G-Capital som distribuerat hanterar mikroinvesteringar utan inblandning av tredje part. Och det finns en lång rad projekt på gång.

Många är alltså desperata och vill vara med på tåget. Men hur många platser finns det egentligen? Och vart skall det gå?? Att det leder till helt annat land är i alla fall säkert! Inom en snar framtid kommer vi i att få se en flora av globala plattformar och applikationer för olika sorters finansiella transaktioner som bygger på kryptologik. Globala applikationer som inte behöver banker och nationalstater för att fungera.

Algoritmer ersätter allt fler jurister

Att följa lagar och regler är svårt för människor. Dels har vi som vanliga medborgare begränsad kunskap om alla regler som behöver tillämpas i olika situationer. Därför utbildas jurister, en yrkesgrupp experter som tar bra betalt enkom för att vi skall kunna navigera bland de komplicerade lagar vi som vårt samhälle har satt upp. För de grupper som inte har råd att anlita jurister börjar det dyka upp andra lösningar.

Algoritmer hjälper flyktingar

Genom att, baserat på parkeringsreglerna, utveckla DoNotPay, en gratis chat-robot, hjälpte Joshua Browder förra året 100 000-tals Londonbor att överklaga sina parkeringsböter till ett värde av flera miljoner pund. Roboten var så lyckad att den snabbt spridit sig till flera städer. Nyheten denna månad är att Joshuas nya robot hjälper flyktingar att navigera de trassliga reglerna när det gäller att söka asyl.

Domstolar lutar sig på algoritmer

Ett annat problem är att människor inte är så rationella som vi gärna vill tro. Inte ens jurister. I ett uppmärksammat fall för några år sedan kunde forskare konstatera att israeliska domare gör helt olika bedömningar före och efter lunch. Därför är det kanske inte så konstigt att det utvecklas och i ökande grad används program för göra mer balanserade bedömningar än vad människor klarar. Även om algoritmerna inte är så fria från fördomar som vi skulle vilja. Snarare behöver vi kämpa för att motverka att de speglar våra egna fördomar.  Denna artikel i The Atlantic ger en liten överblick över några roller robotjurister kan ha.

Datorer effektivare för det juridiska volymsarbetet runt kontrakt och avtal

En stor andel jurister finns även inom den privata sektorn. Där arbetar de bl a med att läsa och analysera kontrakt, något som systemet COIN hos JP Morgan nu kan göra istället. På några sekunder gör COIN arbetet som det tidigare tog jurister 360 000 timmar att göra. Datoriserade algoritmer gör helt enkelt ett mer korrekt och mer kostnadseffektivt jobb på en rad områden, utan långa utbildningar, höga löner eller ersättningar till juridiska experter.

Här kan vi nu börja ana en framtid när system och blockkedjor strävar efter att väva in de juridiska villkoren i algoritmerna. Samtidigt kommer andra robotar att hjälpa individer att hantera de komplexa och snåriga regelverk som är konsekvensen av ett allt mer komplext samhälle. Blir en algoritmisk kapprustning konsekvensen? Frågan blir om individen kommer att kunna ta hjälp av och överlåta allt detta till algoritmerna eller om nätet av komplicerade regler kommer att snärja människor mer än någonsin.

Den digitala tsunamin närmar sig sjukvården med stormsteg

I mina föredrag har jag sedan länge visat på hur den tekniska utvecklingen kommer att förändra förutsättningarna för hälsa- och sjukvård i grunden. Samtidigt är just dessa samhällsprocesser något av de mest snåriga och trögrörliga vi har. Dock säger oss historien att i slutändan kommer den tekniska verkligheten att vinna. Om inte förr så åtminstone efter att de sociala strukturerna brutit samman helt.

Mobil och digital sjukvårdsutrustning närmar sig godkännande?

Delvis handlar det om teknik. Som t ex en EKG-mätare som kopplas till en smartphone och kostar ca 100 USD.

Liknande tekniska apparater finns snart överallt. Problemet är inte den tekniska utvecklingen. Utmaningen ligger i de existerande regelstrukturerna. Därför är det mer intressant när att företaget som tillverkat den lilla EKG-mätaren nu har lyckats få ytterligare 30 miljoner USD för att se till att den blir godkända av FDA. Då kan disruptionen av sjukvården ta verklig fart.

Har algoritmtsunamin kommit till den svenska sjukvården?

Denna månad har jag sett två tecken på att en disruptiv utveckling snabbt närmar sig, även i Sverige.

I läkartidningen den 7 mars i år så var det en artikel som i huvudsak handlar om hur Watson och AI tekniken snabbt och stegvis blir bättre. Det är i sig intressant att det diskuteras i Läkartidningen. Det som var ännu mer intressant var när Håkan Arheden, överläkare och professor i klinisk fysiologi vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet citerades:

– Datorn kan vara komplementär till alla läkare, men den kan aldrig vara bättre än den bästa specialisten, säger han.

Med tanke på den exponentiella utvecklingsbana AI i allmänhet och Watson i synnerhet visar upp kommer detta uttalande troligen att bli bevingat och jämföras med IT- och kommunikationsministern Ines Uusmans berömda citat ”Internet är en fluga” från 1996. Framför allt är den sortens självsäkra påståenden ofta en signal på att något håller på att hända.

Det andra tecknet är debatten om nätläkarna som blossade upp i DN i början av mars. Det finns flera artiklar i debatten som är värda att läsa men i den jag refererar så beskrivs det tydligt varför nätläkarna är här för att stanna och att de ganska snabbt kommer att förstöra för de traditionella strukturerna:

De digitala bolagen ”Kry” och ”Min doktor” har det sista året etablerat sig inom vårdbranschen, och de växer fort. Deras läkare har redan haft 100 000 patientkontakter via internet. Svårigheterna att få kontakt med en läkare ihop med att Sveriges befolkning i unikt hög utsträckning har tillgång till internet med smarta mobiler, surfplattor och datorer gör att marknaden för nätläkarbolagen är mycket stor. ”Min doktor” uppger på sin hemsida att de kan hantera 70 procent av de 15 miljoner besök som årligen görs hos allmänläkare.

Dagens regelverk ger bolagen rätt till frikostig ersättning för vård via nätet från den skattefinansierade sjukvården. Flera riskkapitalister har insett potentialen och investerade 2016 en halv miljard på digitala vårdbolag.

Rapporter från OECD visar att Sverige är ett av de länder som har flest läkare per invånare i hela världen och att vi har den lägsta andelen allmänläkare, sett till den totala läkarkåren. Det innebär att Sverige är världens sjukhusläkartätaste land samtidigt som vi har längre sjukhusköer än andra jämförbara länder.

Dessa rader sammanfattar bra läget och pekar tydligt ut varför de traditionella strukturerna är så sköra och sårbara för innovationer. Det är alltid spännande att se hur revolutioner sker i slow motion mitt framför ögonen.

Uppdatering 26 mars 2017:

I min egen hemstad Göteborg finns också en viktiga del av utvecklingen. I GP söndagen den 26 mars, 2017 målas upp en löftesrik bild om ur framtidens sjukvård redan finns i Göteborg.

Programvara som styr produkterna öppnar också upp för hacking

När de nedladdningsbara algoritmerna kan förändra egenskaperna hos fysiska objekt blir hacking både intressant och problematiskt. Och i takt med teknikutvecklingens framfart och den kreativa drivkraften hos hackers sänks tröskeln för att hacka allt möjligt hela tiden.

Bilarna öppnas upp för hacking

Vad sägs om Macchina – en Arduino-baserad plattform som i sin senaste version öppnar upp möjligheten att inte bara läsa in utan även förändra din bils programvara? Om detta Kickstarter-projekt levererar kan vi få se en explosion av nya kreativa idéer i anslutning till bilar samtidigt som vi kommer att få se en intensifierad diskussion runt upphovsrätt, etik och trafiksäkerhet.

Traktorerna håller också på att hackas…

Skälen till att man vill hacka sina produkter är många. I vissa fall drivs man av vetskapen om att det finns mycket större potential som hindras av programvaran. I vissa fall drivs man av kreativiteten och viljan att verkliga sin idé och göra något bättre eller annorlunda. Ibland är hackingen en reaktion på att leverantören försöker behålla kontrollen av sina produkter på ett sätt som stör användningen eller riskerar att kunden inte får ut den nytta av produkten som förväntat när den köptes. Detta verkar vara fallet med hacking-kriget mellan John Deere och deras traktorkunder i USA. John Deere har skaffat sig en monopolställning på service på sina produkter genom sina låsande service-avtal och kontroll på programvaran. För att kringgå detta har många bönder börjat ägna sig åt hacking. Istället för att riskera att traktorn står still eller inte har möjlighet att t ex använda mer kostnadseffektivt bränsle har lokala servicetekniker hjälpt bönderna. Vad de gör är att använda en hackade Ukrainsk variant av John Deere’s programvara för att analysera fel och ändra i traktorernas programvara.