Hur bra koll har du på hur digitalisering eller algoritmisering påverkar vårt samhälle och ekonomi?
I mina föredrag finns ofta inte utrymme för att prata om speciellt många olika förändringar. Denna lista är därför ett sätt att bryta ner algoritmiseringen i ett antal mönster. Mönstren är inte oberoende av varandra utan är snarare överlappande och sammankopplade.
Ett annat sätt att betrakta listan med de 13 mönstren är att de utgör en skiss till innehållsförteckning till en bok om algoritmsamhällets framväxt.
För er som är lite mer kommersiellt inriktade och är nyfikna på hur era företag kan utvecklas in i algoritmsamhället kan dessa begrepp också användas för att se nya affärsmöjligheter och ana de affärsmodeller som förändrar världen.
1 – Digitalisering – den analoga världen speglas i den digitala
Sensorer som kameror och mobiltelefoner eller Internet-sajter som t ex Google och Facebook samlar ständigt in data från oss och vår omgivning. Den växande datamängden ger dels en allt mer detaljerad och heltäckande digital bild av världen, dels täcks hela världen gradvis av ett sammanhängande men för ögat osynligt digitalt lager. Världen blir allt mer tillgänglig för algoritmerna och i takt med växande datamängder och ökande analyskapacitet ger oss algoritmerna nya perspektiv, sanningar, samband och relationer – och ett nytt landskap av digitala möjligheter ovanpå den fysiska världen.
2 – Hopkoppling – potentiell ihopkoppling via cyberspace
Digital teknik och globala kommunikationsnät gör att alla objekt och individer potentiellt kan skicka data mellan varandra. Ihopkopplingarna ger sker i cyberspace – den gemensamma plats som varken har rumslig utsträckning eller följer begränsningarna som vår fysikaliska verklighet har. Cyberspace finns därför närvarande överallt och gör att allting potentiellt hänger ihop med allt annat; där all data kopplas ihop med all annan data.
3 – Disintermediering – mellanhänder försvinner
Våra samhällen har växt fram utifrån komplicerade och gradvist framväxande system av mänskligt samarbete och stödjande institutioner. När data kan samlas in, analyseras och via cyberspace kommuniceras direkt mellan människor och maskiner försvinner i många fall behoven av de mellanled vi tidigare har behövt; mellanled som ibland utgjort centrala delar i våra samhällen.
4 – Transparens – genomskinligheten ökar
När maskinernas läser av vår verklighet och förmedlar data om den via cyberspace passeras många av de naturliga och konstgjorda gränser vi är vana vid. Den accelererande förmågan att analysera och dra slutsatser från insamlad data förstärker dessutom förmågan att ”se runt hörn” – att dra djupare och för oss överraskande slutsatser. Algoritmiseringen medför att vår värld blir mer genomskinlig – transparent – och varken fysiska objekt eller organisatoriska gränser har samma begränsande effekt som tidigare.
5 – Dekonstruering – fogarna blir synliga – och därmed delarna
När världen blir genomskinlig blir den inre logiken synlig. Produkter och tjänster som tidigare betraktats som helheter visar sig i själva verket bestå av ett antal samverkande delar – delar som med fördel kan fungera självständigt eller grupperas ihop på nya sätt. Och när dessa delar jämförs på en marknad visar det sig ibland att de fungerar bättre självständigt än i sitt traditionella sammanhang.
6 – Reintermediering – nya mellanled tar form
När datamängder ökar, och världen allt mer hopkopplad och genomskinlig blir världen också mer komplex och svår att överblicka. Då formar vi nya mellanled och stödjande funktioner. Det kan handla om tjänster för att söka, sortera och prioritera data, dra slutsatser eller skydda oss mot de negativa konsekvenser algoritmiseringen medför.
7 – Smartifiering – tingens kognitiva förmågor ökar
I takt med att nya algoritmer utvecklas, allt mer data finns tillgänglig samt processor-, minnes- och kommunikationskapaciteten ökar, utvecklas också maskinernas förmågor att själva jämföra, koppla ihop, prioritera och dra slutsatser. Eftersom de sedan länge är överlägsna människor när det gäller beräkningshastighet, minne, outtröttlighet och kommunikationshastighet blir de nu snabbt bättre på många av de egenskaper vi har trott varit unikt mänskliga. Den senaste utvecklingen handlar om att algoritmerna nu i snabb takt blir allt bättre på att lära sig själva vilket ytterligare accelererar denna utveckling.
8 – Plattformisering – värdet skapas av hopkopplade människor
I industrisamhället skapades i huvudsak värde i form av varor och tjänster i fabriker och samhällsinstitutioner genom centralt styrda och mekaniskt inspirerade processer. Idag när majoriteten bland enskilda människor av egna inre drivkrafter kopplar ihop sig i samverkande svärmar via stödjande plattformar accelererar värdeskapandet till nivåer vi inte sett tidigare. Algoritmsamhällets formande strukturer består allt mindre av fabriker och institutioner och allt mer av hopkopplande, stödjande och gränslösa plattformar.
9 – Individualisering – förmågor och makt kanaliseras till individen
När de hopkopplande och möjliggörande plattformarna blir tillgängliga för alla hamnar individen allt mer i förgrunden. Förmågorna att globalt organisera sig och samarbeta, lagra, organisera, bearbeta och sprida data blir då de individuella människornas superförmågor. Superförmågor som företag och institutioner har svårt att utnyttja då de bromsas av traditionella hierarkiska strukturer och idéer.
10 – Autonomisering – ökat oberoende av varandra och fysiska platser
När förmågan att själv känna av sin omgivning paras med tillgång till global data och kapaciteten att göra analyser och bedömningar blir direkt tillgänglig för alla försvinner behovet av kontroll och styrning. Individer och maskiner blir på detta sätt allt mer självgående och oberoende. Nödvändigheten av att vara på en viss plats eller styras av regler, organisationer, institutioner, chefer eller hussar minskar stadigt.
11 – Socialisering – ökad algoritmisk integration i mänskliga sammanhang
Maskiner integreras allt mer i den mänskliga logiken. Genom att ständigt finnas tillgängliga i våra fickor, bli allt lättare att använda och dessutom allt oftare överträffa våra förmågor karvar de steg för steg ut en allt mer central roll i våra liv. Genom att roa och engagera oss lockar de oss att plocka upp dem när vi har tråkigt. Genom att stödja hopkopplingen med andra människor växer de fast som länkar i den sociala väven. Genom att lära sig av våra beteenden och relationer och med sin ökande smarthet agera efter våra preferenser smyger de in under skinnet på oss.
12 – Virtualisering – produkter och tjänster blir allt mer digitala
När de flesta människor har tillgång till maskiner som kan nå och hantera den digitala världen blir cyberspace ett gemensamt och allmänt medium. Då blir det tydligt att den tidigare så nödvändiga fysiska formen kan kopplas isär från dess beskrivning – dess data. Allt färre av de produkter eller tjänster som sprids mellan människor behöver då anta fysisk form. I allt fler fall räcker det med att förmedla data.
13 – Fabricering – den digitala omvandlas till fysiska objekt
Om digitalisering innebär att fysiska objekt kan beskrivas som digital data innebär fabricering det omvända: att fysiska objekt kan ”skrivas ut” från en digital modell. Idag sker detta i formbara material som t ex plast, choklad, metall och betong. En utvecklingslinje pekar på att råmaterielet för en sådan process blir allt mindre och går mot byggmaterial på molekylnivå, en annan på att det som skrivs ut även kan ha dynamiska egenskaper.
