Algoritmsamhället formas – några noteringar januari 2017

För att försöka få lite struktur på händelserna som håller på att forma den framtid jag kallar för Algoritmsamhället så kanske det vore bra att månadsvis(?) göra en liten sammanställning över tankar och händelser som formar vårt algoritmsamhället? Speciellt viktigt nu eftersom det blir allt tydligare att vi nu är inne i den andra, och klart brantare, delen av digitaliseringens exponentiella utvecklingskurva. Det är ju nu algoritmerna på allvar börjar påverka samhället, allt ifrån social, ekonomisk, politisk och inte minst organisatorisk påverkan.

AI tar allt större kliv framåt

År 1997 slog IBM Deep Blue dåvarande världsmästaren i schack Garry Kasparov vilket ansågs vara ett stort framsteg. I mars 2016 gjordes ett nytt stort framsteg inom AI-området då Google AlphaGo slog den Koreanske mästaren i Go Lee Se-dol. Detta anses som ett ännu större steg då Go är mycket mer svåranalyserat än schack. Det intressanta här var dessutom att företaget DeepMind som ligger bakom AlphaGo använde en självlärande teknik där de bl a låtit programmet blivit bättre genom att den spelat miljontals partier mot sig själv. Den 5 januari 2017 avslöjades att den Go-spelare på internet som gått under namnet Master och under en vecka har vunnit samtliga 60 matcher mot mästare från hela Kina, i själva verket är just Google AlphaGo vilket underströk att vinsten inte vara en engångsföreteelse.

Direkt efter detta framsteg handlar det om Poker, ytterligare ett svårare spel eftersom det inbegriper dolda faktorer. Ett AI-program med namnet Libratus vann i januari 2017 en Poker-turnering bestående av 1000 matcher mot professionella toppspelare. Även Poker är alltså på väg att bemästras.

Spel i all ära, men kan Artificiell Intelligens göra någon riktig nytta? Det tror i alla fall det japanska försäkringsbolaget Fukoku Mutual Life Insurance som nyligen beslutat att ersätta 34 anställda med IBM’s Watson Explorer AI. Arbetsuppgifterna består i att räkna ut hur stora summor försäkringstagarna skall få när deras försäkring faller ut. Enligt artikeln innebär detta inte bara att hantera siffror utan består till stor del också i att analysera och bedöma ostrukturerad text, videos och ljudupptagningar. Här behöver man alltså väga in och bedöma bl a sjukhusvistelsernas längd, kirurgiska ingrepp och patientens medicinska historia.

AI – Organiserade samarbeten runt etiska utmaningar ökar

Eftersom utvecklingen inom AI sker allt snabbare har det under de senaste två åren blossat upp en diskussion runt utvecklingens vidare konsekvenser för människor och samhälle. För att möta denna diskussion har det startats flera organiserade satsningar. I september 2016 bildade de stora aktörerna Facebook, Google, Microsoft, Amazon och IBM sammanslutningen the Partnership of AI. Nu i januari 2017gick även Apple med. Målet med gruppen är dels att utbilda allmänheten och dels se till att branschens stora aktörer lyssnar på omvärldens experter och gemensamt lär sig ta vara på de erfarenheter som görs runt om i världen.

Även inom en akademiska världen händer saker. Tidigare under hösten 2016 startade t ex Stanford ett 100 årigt projekt för att studera effekterna av AI på samhället och alldeles nyligen grundades också en akademisk stiftelse med syfte att stödja forskning runt AI i allmänhetens intresse. Initiativtagarna till stiftelsen är flera nyckelpersoner med relationer till branschen samt MIT och Harvard och som startplåt har Knight Foundation bidragit med $27 miljoner dollar.

E-handeln accelererar och börjar förändra detaljhandeln på allvar

Under januari rapporterades även att den amerikanska varuhuskedjan Macy’s stänger 63 varuhus (=15% av sina varuhus) och skär ner 10,000 jobb på grund av dykande försäljning. Och de är inte ensamma. Kända företag som Sears, Kmart och Walmart har under 2016 stängt flera varuhus och verkar fortsätta neddragningarna under 2017. Eftersom detta är stora och attraktiva varuhus får neddragningarna också effekt på en rad köpcentrum som då också riskerar att behöva stänga. Orsaken till dessa är neddragning är att e-handeln nu har börjat ta fart på allvar och framför allt har effekterna av Amazon.com framgångar blivit synliga i försäljningssiffrorna.

Det är inte bara i USA denna effekt märks. Även i Sverige spås den nu ökande andelen e-handel få stora effekter framöver. Den 20 januari publicerade Svensk Handel framtidsrapporten Det stora detaljhandelsskiftet där man förutspår att fram till 2035 kommer e-handelns andel kommer att öka från 8% till 20-30% år. Konsekvensen av detta spås bli att till 2025 kommer antalet butiker och anställda att minska med ca 10-20% – vilket innebär att mellan 22 000 och 42 000 jobb kommer att försvinna i detaljhandeln till år 2025.

Här är det svårt att inte tänka på  2015 års stora händelse med invigningen av Norra Europas största köpcentrum Mall of Scandinavia i Solna. Jo, och det säger kanske lite om hur otakt vi är eftersom det är precis nu som e-handeln håller på att ta fart på allvar. Det märktes ju om inte annat på de långa köer som bildades utanför våra utlämningsställen för paket under julhandeln.

Vill man läsa mer om automatiseringens effekter på arbetsmarknaden kom konsultföretaget McKinsey med en rapport i ämnet under januari: Harnessing automation for a future that works.

Den accelererande utvecklingens påverkan på lärandet

En effekt av algoritmiseringen och den tekniska utvecklingen är att kunskapens förändringshastighet också accelererar. Istället för att utbilda sig i början av livet blir det allt mer uppenbart att vi behöver lära av och lära nytt kontinuerligt – under hela vårt verksamma liv. Detta får konsekvenser för samhället och i en artikel i The Economist med titeln Equipping people to stay ahead of technological change ställs frågan: hur kan en kontinuerlig och livslångt lärande fungera i praktiken i en algoritmvärld som fortsätter att utvecklas i den accelererande takt? Frågor som: hur ofta vi behöver lära oss något nytt och vem som skall driva och organisera dessa lärandeprocesser blir allt viktigare om vi inte skall få ett kluvet och ojämlikt samhälle.

Diplomatiska förbindelser i en algoritmiserad värld?

Eftersom digitaliseringen förändrar relationer och världens maktförhållanden behöver vi på många plan också ändra våra förhållningssätt till varandra och omvärlden. Hur gör t ex länder när de upptäcker att de utrikespolitiska förbindelserna med andra länder blir allt mindre viktiga jämfört med relationen till aktörer som Google och Apple? Aktörer som utifrån sin globala och gränsöverskridande ställning påverkar världen betydligt mer än de allra flesta stater. Utifrån denna insikt kommer Danmark snart att utse världens förste nationellt utsedda digitala ambassadör som kommer att ha det ansvaret.