Den 8 november 2016 valdes Donald Trump till blev president i USA. Trots att han brutit i stort sett mot alla ”regler” om hur en politiker och en representant för folket förväntas bete sig. Och dessutom ”tvärt emot vad allt sunt förnuft” verkade säga.

Den 23 juni 2016 var datumet då Storbritannien ”tvärt emot allt sunt förnuft” röstade sig till en Brexit. Ett resultat man några månader efteråt undrar om det fått någon positiv effekt för någon.

Vad är det egentligen som händer?

Ibland kan det vara bra att gå tillbaka till historien för att få lite resonansbotten.

I slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet accelererade industrialismen. Fabrikerna spred sig i snabb takt och med dem växte en ny grupp fram, arbetarklassen. I början tog ingen notis om dessa fabriksarbetare. I takt med industrialiseringens segertåg växte gruppen. Plötsligt var denna arbetarklass större och började bli mer högröstad än andra samhällsgrupper. Och till på köpet började arbetarklassen samlas under en ideologi som argumenterade för en annan sorts samhällsutveckling – socialismen.

Resten är förstås historia, men vad som hände kom att forma ett helt århundrade. Man skulle kunna säga att hela 1900-talet formades runt de ideologiska motsättningar som hade sitt ursprung i arbetarrörelsens och socialismens framväxt. En socialism som fick sin näring från industrialismens segertåg. Socialismen som blev den tydliga motpolen till kapitalism och liberalism. Revolutioner omformade länder. Politiska system utvecklades åt olika håll då länder anammade olika politiska ideologier. Världen delades upp.

Det är inte så svårt att föreställa sig hur etablissemanget i början av 1900-talet förbryllat försökte förstå var som hände när grupper av strejkande arbetare dök upp här och var bland fabrikerna. I början var det ju bara störiga grupper som enkelt kunde hanteras som vilka bråkstakar som helst. Successivt blev de flera och dessutom allt bättre organiserade med vajande röda fanor. Plötsligt satt de där vid förhandlingsbordet och krävde vad de kallade sina rättigheter. Året efter hade ett av deras partier fått så många röster att de tog makten i Sverige. Helt obegripligt! Vad ville de där arbetarna egentligen? Kunde de inte bara förstå hur man skulle bete sig och lyda som folk gjort i alla tider? Använda lite sunt förnuft åtminstone!

Tillbaka till nutiden.

Om den tekniska utvecklingen på 1800-talet och in på början av 1900-talet skapade en ny samhällsklass som kom att påverka hela århundradets historia kanske man kan säga att dagens utveckling håller på att åstadkomma något liknande.

De frånkopplades revolution

Men denna gång är det inte en klass som kan spåras till en viss utveckling som verkar bli mest tongivande. Det är en växande klass som består av de som snarare är offer för eller inte hänger med i förändringens ökande tempo. Det är framtidschockens offer. Det är den heterogena gruppen de frånkopplade. Det är dessa frånkopplade som inte alls förstår de konstiga diskussioner som förs istället för att ta itu med de verkliga problemen. Det är de som får det allt sämre och som inte ens ser något försök till lösning. Det är de som lider mest av det ledarskapsunderskott och den styrningsinfarkt som sprider sig bland världens styrande. Det är de som inte kommit högst upp på Maslows behovstrappa och blivit helt uppslukade av självförverkligande och de allt märkligare sätt att se på världen som följer av det. Det är de frånkopplade som upplever att de blir allt mindre värda i samhället och ser sig få ännu mindre relevans i takt med globalisering och automatisering. Det är de frånkopplade som inte förstår vad som händer och tolkar samhällsutvecklingen som att de blir lurade, ignorerade och frånsprungna av en styrande korrupt elit och ett lika odugligt som blint etablissemang.

Om 1900-talet formades av arbetarklassens framväxt och de efterföljande motsättningar kan 2000-talet formas av de frånkopplade och deras perspektiv.

Tittar vi på de ekonomiska, tekniska eller sociala förändringstakten kommer hastigheten inte att avta. Istället ökar den exponentiellt och nu med ännu större lutning. Resultatet blir att gapet mellan de som hänger med och de som är frånkopplade ökar i allt snabbare takt.

När de frånkopplade ökar i antal tar det sig uttryck i form av missriktade protestaktioner och framväxten av extremistgrupperingar. De samlar sig kring det som på kort sikt och tydligt skapar stabilitet, ordning och trygghet. De söker sig tillbaka till traditioner och beprövade levnadsmönster. Det är de frånkopplade som misstror samhällets auktoritet och söker sig till vissa enkla sanningar eller enskilda sanningssägande auktoriteter som de upplever kan avslöja charaden runt omkring dem.

De frånkopplade utgörs inte av en tydlig grupp som enkelt kan definieras. Den består snarare av de många olika grupper av människor som inte vill, får eller kan vara med på framtidstågets accelererande och obegripliga resa. Och framför allt känner sig bedragna av de uppenbarligen korrupta grupper som styr.

Trots att de frånkopplade inte enkelt går att definiera vet vi att de redan idag är många och att de kommer att öka i antal. Kommer de att samla sig under en ideologi? Ja, en eller möjligen flera ideologier. Kommer de att se sig själv som en grupp någon gång? Kanske, kanske inte. Ändå gör det växande antalet och de ökande möjligheter för individer att forma flockar och påverka att det är sannolikt är denna heterogena antigrupp som kommer att forma 2000-talet såsom arbetarklassens framväxt kom att forma 1900-talet.

Och år 2016 var året då vi på allvar upptäckte att den största förändringskraften inte kom uppifrån eller utifrån utan inifrån. Den kom inte från grupperna som drev på utvecklingen. Istället kom den från alla de andra grupper som känner sig frånåkta och bedragna och som dessutom utgör den största delen av befolkningen i våra samhällen.

En sak man lär sig av att försöka se världen i ett större mönster är det är sällan är hur världen verkligen är som är viktigt. Det är hur hur människor uppfattar att den är som kommer att få de stora konsekvenserna.

I ljuset av Trump och Brexit finns alltså en uppenbar risk att färden fram till nästa stabila historiska period kommer att bli ganska skumpig.


P A Martin Börjesson

P A Martin Börjesson arbetar med framtidsfrågor och hjälper företag och institutioner att förstå och navigera i en allt mer komplex och föränderlig värld. Kontakt via mail.