Den tekniska utvecklingen sätter politiken i centrum

Vi lever i en tid då AI och smarta algoritmer håller på att förändra vårt samhälle. För varje dag tas fler beslut tas av datorer – maskiner med förmågor som överstiger de mänskliga. Tack vare att de kan sammanställa otroligt stora datamängder och allt snabbare lär sig tolka mönster utan att påverkas av ovidkommande faktorer tar de korrekta beslut i en allt snabbare takt och i en ofattbar skala.

Datorerna verkar helt enkelt att vara på väg att bli bättre än oss inom nästan alla områden.

Fortsätt läsa ”Den tekniska utvecklingen sätter politiken i centrum”

Algoritmsamhället tar form – noteringar mars 2017

Strömmen av signaler om algoritmiseringen av samhället tilltar i styrka. Framtiden karvas ut kodrad för kodrad. Dock är det viktigt att påminna oss om att det inte är förutsägelser utan möjliga scenarier vi ser framför oss.

Denna gång handlar mina noteringar om signaler om fem områden:

  • Utvecklingen runt självkörande bilar tar ytterligare ett steg
  • Växande insikt: Blockchain och AI kan förändra affärsorganisationerna
  • Automatisering av juridiska processer
  • Den digitala tsunamin närmar sig sjukvården med stormsteg
  • Programvara som styr produkterna öppnar också upp för hacking

Fortsätt läsa ”Algoritmsamhället tar form – noteringar mars 2017”

13 mönster som beskriver hur algoritmerna omvandlar samhället

Hur bra koll har du på hur digitalisering eller algoritmisering påverkar vårt samhälle och ekonomi?

I mina föredrag finns ofta inte utrymme för att prata om speciellt många olika förändringar. Denna lista är därför ett sätt att bryta ner algoritmiseringen i ett antal mönster. Mönstren är inte oberoende av varandra utan är snarare överlappande och sammankopplade.

Ett annat sätt att betrakta listan med de 13 mönstren är att de utgör en skiss till innehållsförteckning till en bok om algoritmsamhällets framväxt.

Fortsätt läsa ”13 mönster som beskriver hur algoritmerna omvandlar samhället”

Algoritmsamhället formas – några noteringar januari 2017

För att försöka få lite struktur på händelserna som håller på att forma den framtid jag kallar för Algoritmsamhället så kanske det vore bra att månadsvis(?) göra en liten sammanställning över tankar och händelser som formar vårt algoritmsamhället? Speciellt viktigt nu eftersom det blir allt tydligare att vi nu är inne i den andra, och klart brantare, delen av digitaliseringens exponentiella utvecklingskurva. Det är ju nu algoritmerna på allvar börjar påverka samhället, allt ifrån social, ekonomisk, politisk och inte minst organisatorisk påverkan.

Fortsätt läsa ”Algoritmsamhället formas – några noteringar januari 2017”

Algoritmiseringen – en megatrend

iphone-map

Hur fick du egentligen syn på just denna artikel av de miljontals artiklar som finns på Internet? Var det för att du själv valde vad du skulle läsa? Om du inte visste vad du letade efter är det troligtvis ett komplex av algoritmer som sållade bort alla andra och lyfte fram just denna till just dig. Samma sak är det när du söker en resa på nätet, letar efter var du kan köpa en produkt till bäst pris eller använder en app för att kolla vilken buss du skall ta för att hinna fram i tid.

Det blir allt mer tydligt att algoritmerna runt omkring oss ständigt blir mer kompetenta och påverkar våra liv i allt högre grad. Algoritmiseringen är den megatrend som innebär att allt mer av mänsklighetens värdeskapande aktiviteter hanteras och styrs i ökande grad av algoritmer i stället för människor.

Fortsätt läsa ”Algoritmiseringen – en megatrend”

Virtualiseringstrenden fortsätter – vad är det egentligen som händer?


Enligt Susan Wu:s inlägg på TechCrunch lägger vi nu $1,5 miljarder dollar per år på virtuella artefakter av olika slag. Det handlar om allt från virtuella svärd, virtuella kläder till virtuella rollfigurer som tagit många timmar att spela upp till en viss nivå. Tyvärr anger hon inte källan till denna siffra, men en tidigare uppskattning från 2005 var på ungefär $800 miljoner så det kanske inte är fel.
Susan Wu gör poängen att företeelsen börjat få sådana proportioner att det kanske handlar om en ny sorts affärsmodell. Vari ligger då affärsmodellen? Och vad är det egentligen man säljer, är det egentligen något radikalt nytt?

Ett sätt att prata om existensen av virtuella föremål är att referera tillbaka till Poppers tre världar, något jag varit inne på tidigare. Enligt Poppers kosmologi är sakerna i världen uppdelade i tre olika domäner/världar

Värld-1 består av fysiska objekt inklusive biologiska varelser
Värld-2 består av mentala objekt, dvs upplevelser och tankar
Värld-3 består av olika former av tankekonstruktioner som t ex ett musikstycke, en dikt eller en text, dvs saker som är logiska eller tankemässiga konstruktioner

Innan människan började tänka abstrakt så fanns bara objekt i värld-1 och värld-2, men när man genom att kunna formulera sina tankar utanför sig själv och i nästa steg kunna skriva ner text och musik blev det möjligt att skapa en stor mängd av saker som då kom att hamna i värld-3.

Den inneboende flyktigheten i värld-3 objekt har till och från varit problematisk och till slut gjort att vi ofta knutit ihop dessa med värld-1 objekt för att göra det hela lite mer begripligt. När vi skrivit en längre text har det t ex varit naturligt för oss att skapa en representation i värld-1 – i detta fall – en bok. Även om texten har en fristående existens från den specifika bok den är tryckt i så är texten och boken inte föremål av samma typ som texten enligt Popper. Texten är ett värld-3 objekt som råkar vara tryckt i ett värld-1 objekt. På det sättet har vi kunnat hantera värld-3 objekt med ungefär samma regler som de värld-1 objekt som alltid funnits runt om oss. Skälet till att vi ofta inte ser denna skillnaden är att till och med språket lurar oss när vi uttrycker oss som ”Författare X skrev en bok”, när författaren snarare författade en text som sedan trycktes i en bok.

Ett sätt att se på virtuella produkter är att se dem som tjänster snarare än produkter. Denna liknelse haltar dock eftersom en grundläggande egenskap hos en tjänst brukar vara att den produceras samtidigt som den konsumeras. I Poppers värld är snarare virtuella produkter fortfarande produkter, men med den skillnaden att de nästan uteslutande befinner sig i värld-3 utan koppling till ett värld-1 objekt.

Utifrån Poppers system skulle jag säga att virtualiseringstrenden i själva verket består i att vi allt mer kopplar loss värld-3 objekten från sina värld-1 bärare. Det vi upptäcker då är att dessa värld-3 objekt inte har samma egenskaper eller följer samma lagar som värld-1 objekt gör. Om hela vårt ekonomiska system byggts upp runt värld-1 objekt och nu invaderas av en överväldigande stor volym av värld-3 objekt är det inte så konstigt att den ”normala” ekonomiska logiken inte fungerar.

Skillnaden mellan värld-1 objekt och värld-3 objekt som har direkt påverkan på dess ekonomiska logik är t ex att värld-3 objekt

  • inte har någon produktionskostnad
  • har en utvecklingskostnad vars storlek inte går att spåra i det färdiga resultatet
  • inte har någon utsträckning i rummet
  • inte har någon vikt
  • kan i vissa representationer identiskt dupliceras hur många gånger som helst till 0-kostnad
  • nästan alltid är en variant eller syntes av ett eller flera andra värld-3 objekt, de evolverer ur varandra
  • det finns inget original eller kopior – varje kopia är identiskt med sitt original
  • kan ha en enorm påverkan på värdet av olika värld-1 objekt
  • inte har någon otvetydig koppling tillbaka till ursprunget annat än genom sin strukturella likhet

Framtiden blir turbulent
Dagens situation består i att ett nytt ekonomiskt system som även omfattar rena värld-3 objekt måste utvecklas och det måste dessutom vara konsistent med och balanserat i förhållande till det ekonomiska system som vi redan har för värld-1 objekt. Man behöver inte vara någon Einstein för att förstå att en sådan omvandling i grunden medför en turbulent tid med många bubblor och upp och nedgångar innan dessa två olika ekonomier svängt ihop och uppnått en ny balans.

Några exempel på denna turbulens kan man redan se i de diskussioner om immaterialsrättsliga frågor vi hör runt omkring oss. Beroende de annorlunda egenskaper dessa objekt har så pendlar både uppfattningar om värde och vad som är tillåtet eller inte väldeliga.

Det råder ingen tvekan om att en värld-3 ekonomi kommer att bli enormt mycket större än den värld-1 ekonomi vi lever i idag och vi kan redan se trenden i det kraftigt ökande värdet i IPR och olika konstruktioner för ekonomiska transaktioner.

I och med att nationalstaten förlorar i betydelse finns det få möjligheter att reglera och kyla av effekterna av de ekonomiska svängningar detta kommer att innebära. Kvar står förhoppningen till förnuftet hos ekonomiska tänkare och kommersiella aktörer som genom sina uttalande och sitt agerande förkroppsligar den ekonomiska utvecklingen.

Eller finns det fler faktorer som kan åstadkomma en mer dämpad övergång till ett ekonomiskt system som även fullt ut omfattar värld-3 objekt? Jag har själv svårt att se dessa, men jag inbjuder gärna till diskussion.

Technorati Tags: