Samhällsutveckling

Tankar runt samhällsutveckling

2 Kommentarer

En av de mest centrala mönstren som formar vår uppfattning är tidsmönstret. För att göra det tydligt att det inte alltid varit så och kanske inte heller alltid behöver vara så kan man titta på denna korta film.

En intressant fråga inför framtiden är vilken roll tiden och tidmätningen kommer att spela i våra liv om 50 år. Vad tror ni? Kommer tidspressen att bli värre eller kommer vi att hitta på sätta att återta balansen??

Under de senaste månaderna har insikten och diskussionen om den teknologiska arbetslöshetens hot tagit fart. Trots detta har diskussionen inte kommit till den nivån att vi börjat diskutera lösningarna, dvs hur vi skulle kunna organisera vårt framtida samhälle för en situation där den tekniska automationen ställer den industriella samhällslogiken på ända. Detta är en video som kommer med två förslag på strukturella lösningar: samhällelig jobbgaranti eller garanterad grundinkomst.

TRANSITIONS FOR SOCIETY: JOB GUARANTEE AND BASIC INCOME - YouTube.

Är någon tveksam till om vad hotet om den teknologiska arbetslösheten betyder kan man titta på denna lilla film också:

IMG_0239.PNG

Vad ska man egentligen lära ut i skolan?

Det är ingen hemlighet att dagens skolfabrik utformades i en tid då fabrikens idé och samhällets grundtanke höll på att växa ihop. Vad som är märkligt är, att när vi nu befinner oss i en djupgående och relativt långt gången samhällsomvandling från 1900-talets industrilogik, att vi inte förstår hur gammal vår tanke om fabriksskolan, eller kanske skolfabriken har blivit. Vi fortsätter att diskutera inifrån skolsystemet när diskussionen egentligen borde handla om utbildningssystemets övergripande syfte och utformning för att stödja de barn som behöver möta framtidens utmaningar. Trots att många redan snubblar omkring i ruinerna av industrisamhället verkar det inte som att vi vill acceptera dess snabba sönderfall utan håller fast vid den världsbild vi är uppväxta med.

Det känns ibland som om skoldiskussionen handlar om hur man skall omorganisera utbildningen av telegrampojkarna långt efter att både telefonen och radion är uppfunna.

För vi kan vara ganska säkra på en sak: de förmågor och egenskaper som hjälpte förra seklets medborgare att ta sig igenom 1900-talet kommer inte att hjälpa morgondagens medborgare att ta sig igenom 2000-talet. Precis som jordbrukssamhällets emigranter med stor möda behövde tillskansa sig nya förmågor och nya livsmönster för att fungera i industrisamhället, måste vi och våra barn nu identifiera och skaffa oss de nya förmågor och livsmönster som behövs för att hantera det anstormande postnormala samhället. Ett samhälle vi ser bevis på varje dag redan är här. Även om det inte är utspritt överallt ännu.

Nio förmågor för det postnormala samhället

Om vi försöker kika in i det vi anar av framtiden, vilka förmågor behöver då morgondagens människor ha för att leva och frodas i det postnormala samhället?

  1. Fokusera och behålla uppmärksamheten under en längre period - I en värld där vi allt mer omsluts av en tsunami av impulser, tankar, data och information ersätts allt oftare djup kunskap med bred, ytlig bekantskap. Om vi bara har ytliga bekantskaper förlorar vi förmågan att förstå vår värld och därmed också förmågan till insiktsfulla beslut. Om vi inte återtar förmågan att stänga ute bruset för att fokusera och behålla uppmärksamheten, förlorar vi förmågan att inhämta djupkunskap och blir ännu sämre än idag att lära oss av tidigare erfarenheter.
  2. Självständigt initiera och kunna fullfölja en hel mental arbetsprocess - I ett digitalt, allt mer kreativt och idéburet samhälle blir mentala “hantverksförmågor” de nya kärnfärdigheterna. Problemet är att till skillnad från tidigare praktiska hantverksyrken är dessa mycket svårare  att lära sig genom att studera andra eller teoretiskt genom att sitta i en större grupp med en lärare i ett klassrum. Att planera, initiera och slutföra ett mentalt hantverk är därför något som kräver både en mästar-lärling relation och en djup och självdriven inlärningsprocess.
  3. Eget omdöme - I en fragmenterad, föränderlig och osäker värld finns varken en gemensam norm, relevant sanning eller fakta eftersom de allra flesta situationer antingen är unika eller för svåra att överblicka. För att kunna ta viktiga beslut behöver man både ha förmåga och metoder att tänka kritiskt, göra egna bedömningar och dessutom förstå att man har ett ansvar att använda det egna omdömet och agera. Detta strävar man efter redan idag i skolan, men detta skrapar bara på ytan av vad man egentligen kommer att behöva i den framtid vi ser framför oss.
  4. Designtänkande - I en sammankopplad och föränderlig, men också mer digitaliserad och komplex värld blir varje situation allt mer unik. Vi kommer mer än någonsin behöva designa nya specialgjorda och unika lösningar för nya situationer vi inte har någon tidigare erfarenhet av. Framför allt kommer vi i en mer automatiserad värld att värdera det som är unikt och specialgjort mer än någonsin.
  5. Lära av/glömma bort - När kunskapsutvecklingen accelererar kommer ny kunskap att allt snabbare ersätta den gamla. Att kunna lära av är den allt viktigare förmågan att inse att kunskap är färskvara och när en viss kunskap blivit irrelevant lära av och ersätta den med ny.
  6. Ta hand om sig själv - I en fragmenterad och komplex, men också mer individualiserad, värld finns få yttre mönster och normer att luta sig mot. Detta gäller både under uppväxttiden och under resten av det vuxna livet. För att må bra, kunna utvecklas och verka tillsammans med andra behöver därför man ha en god självkänsla och förmåga att både fysiskt och psykiskt kunna ta hand om sig själv, motivera sig, staka ut sin egen väg och ta hand om sin egen utveckling. Det är inte alls säkert att man på samma sätt som tidigare kommer att kunna ha ett heltidsarbete där arbetsgivaren tar hand om hela försörjningslogiken.
  7. Förstå och acceptera andras perspektiv - Att leva och utvecklas i ett globalt hopkopplat samhälle - den globala byn - där människorna man möter på de digitala byvägarna, lever och arbetar ihop med har andra vanor, traditioner och perspektiv än man själv kräver en förmåga att se bortom olikheterna. Om inte denna förmåga blir etablerad hos det stora flertalet kommer framtiden att bli markant mer fragmenterad och konfliktfylld än vad den är idag.
  8. Hantera dynamiskt ledar- och följarskap - När varje människa och system har förmåga att vid behov koppla ihop sig med vem som helst är ordet “organisation” inte längre ett substantiv utan ett verb. Istället för att förlita sig på traditionella byråkratier kommer människor att tillfälligt och ad hoc att organisera sig inför varje ny uppgift. För vissa uppgifter kommer man inte längre att behövs organisera sig alls. Traditionella organisationer kommer i en sådan värld vara irrelevanta och en grundläggande förmåga kommer vara att förstå och kunna växla mellan ledarskap och följarskap. Rollerna kommer inte att försvinna men ständigt ändras och omförhandlas, helt beroende på mål och syfte.
  9. Anticipatoriskt tänkande - I en osäker och föränderlig värld kommer en stor del av det perspektiv, den kunskap eller erfarenhet man har idag inte vara relevant i morgon. Istället behöver man ha lärt sig metoder för att baserat på dagens mönster måla upp bilder för hur framtiden skulle kunna se ut för att utifrån dessa bilder planera en morgondag som man faktiskt inte riktigt vet hur den kommer att se ut.

Dessa förmågor är inte avsedda att ersätta de förmågor och den kunskap som lärs ut i skolor idag utan är snarare avsedd som en inspiration eller provokation. En observation jag tror man kan göra när man tittar på dessa förmågor, och anar de andra förmågor som denna lista kan förlängas med, är att dessa förmågor kanske kräver en helt annan idé om vad lärande är än vad man har idag. Är begreppet “skola” över huvud taget relevant i framtiden? Vilken relation har lärande till ålder??

Vi behöver ställa oss många frågor om vart samhället är på väg och vad vi över huvud taget menar med lärande. Och jag tror inte vi kommer framåt i vårt samhälles diskussion om utbildning och lärande om vi inte börjar ställa de djupa och centrala frågorna först…

Artikel: Ny demografisk prognos - 11 miljarder människor på jorden år 2100 - med 80% säkerhet!

Ny demografisk prognos - 11 miljarder människor på jorden år 2100 - med 80% säkerhet

And for the first time, through the use of a "probabilistic" statistical method, the Science paper establishes a range of uncertainty around its central estimate-9.6 billion Earthlings in 2050, 10.9 billion by 2100. There's an 80 percent chance, the authors conclude, that the actual number of people in 2100 will be somewhere between 9.6 and 12.3 billion.

...läs vidare