Samhällsutveckling

Tankar runt samhällsutveckling

Artikel: Ny demografisk prognos - 11 miljarder människor på jorden år 2100 - med 80% säkerhet!

Ny demografisk prognos - 11 miljarder människor på jorden år 2100 - med 80% säkerhet

And for the first time, through the use of a "probabilistic" statistical method, the Science paper establishes a range of uncertainty around its central estimate-9.6 billion Earthlings in 2050, 10.9 billion by 2100. There's an 80 percent chance, the authors conclude, that the actual number of people in 2100 will be somewhere between 9.6 and 12.3 billion.

Jag håller med artikelförfattaren i National Geographics att detta nya angreppssätt som bygger på statiska sannolikheter är innovativt och välbehövligt inom demografiska studier. Men som scenarioplanerare, där det gång efter annan blir uppenbart att det är förändringarna i de underliggande drivkrafterna som ligger bakom hur framtiden förändras, är inte denna förändring tillräcklig. Absolut inte tillräckliga på långa vägar om prognoserna skall kunna fånga de verkliga osäkerheterna och vilka demografiska konsekvenser dessa får.

Ett exempel på en underliggande drivkraft som innebär en stor osäkerhet inom många områden av mänskligt beteende är t ex värderingsförändringarna.

Om marknadsanalytiker runt om i hela västvärlden har kommit att inse att köpmönstren är radikalt mer oförutsägbara och osäkra idag än tidigare, säger då inte detta något som kan få effekt inom andra beteendeområden också? Ett inte alltför avlägset antagande baserat på dessa förändringar är väl att de underliggande drivkrafterna som påverkar människors sätt att se på sig själva och sitt omgivande samhälle har förändrat människorna djupare än de flesta av oss har trott. Jag tycker mig se en ganska stor framväxande förändring som grundar sig i hur den framväxande moderna, reflexiva, meningssökande och individualistiska människan formas tillsammans med den kommunikationsrevolution vi är inbäddade i.

Denna djupare förändring verkar åstadkomma en fundamental förändring i den värderingsbas som är grunden för hur vi lever våra liv och fattar våra beslut. Om jag har rätt i detta skulle jag bli väldigt förvånad om denna förändring inte i grunden även förändrar hur vi tar livsförändrande beslut som t ex beslutet att skaffa barn och hur många. På mikronivå tycker åtminstone jag att jag ser och hör allt fler människor som jag misstänker har skaffat eller tänker skaffa barn baserat på sitt sökande efter identitet och mening snarare än baserat på de kulturella, ekonomiska och biologiska faktorer man traditionellt brukar använda. Resultatet verkar bli en del oförklarliga upp och nedgångar i nativiteten vilket på, en politisk nivå får direkta konsekvenser för planeringen i olika stadsdelar när de försöker basera sin infrastrukturella och ekonomiska planering på de demografiska prognoser man får.

Ett argument är förstås att dessa effekter i huvudsak är västerländska fenomen. Och det är definitivt sant idag. Men om dessa effekter inte enbart, eller kanske bara marginellt, är en effekt av ökad välfärd och höjda utbildningsnivåer och istället i huvudsak är en effekt av förändrade kommunikationsmönster och en accelererande livsmönsterförändrande urbanisering är läget ett annorlunda. Denna senare förändringen sprider sig till jordens fyra hörn dramatiskt snabbare än välfärdsökningen vilket innebär att en beteendeförändring kan inträffa mycket tidigare än vi tror baserat på våra traditionella nationalekonomiska modeller.

Om detta är fallet kan nativitetens mönster komma att förändras mycket snabbare och mer dramatiskt, vilket i sin tur kräver en långsiktig demografisk analys som bygger på scenariotänkande och de stora osäkerheterna i de underliggande drivkrafterna snarare än på statistiska modeller som bygger på, och till stor del döljer, föråldrade och felaktiga antaganden om mänskligt beteende.