Författararkiv: martin

Äntligen fredag och eftermiddag. Med en espresso i koppen och en överblick över stadsmyllret på gatan gör jag klart veckans sista aktiviteter, svarar på de mail som behöver svaras på och läser lite i mitt flöde av artiklar.

En artikel i mitt lagrade flöde som plötsligt fick mig att reagera var Mattias Hagbergs artikel i GP “Hellre Chopin än förintelsen”. Artikeln beskriver bl a hur polska TV-chefer försöker tillrättalägga den polska historian om hur de polska judarna behandlades och det starka hat som författaren Olga Tokarczuk förvånades över när hon tyckte att polackerna behövde ställa sig ansikte mot ansikte med sin historia av slavägande och judemord.

Så starkt hat och nationalistiska tendenser att försöka tillrättalägga och förenkla historian väcker alltid starka känslor av obehag i mig och så även denna gång.

...läs vidare

OMEV: Omvärldsanalys Energieffektiva Vägfordon släppte häromdagen ett podcastinlägg om värdet av SEVS-projektet där Magnus Karlström från OMEV intervjuar projektledarna Else-Marie Malmek, Malmeken AB/SAFER och Anders Grauers, SHC/Chalmers. I deras konversation kan man få en liten inblick i värdet av scenariotänkande och att höja analysen till en högre nivå.

Under 2009-2010 var jag inblandad i SEVS-projektet initiala arbete där jag bidrog med en scenariometodik baserat på drivkraftsanalys och kritiska osäkerheter. Tillsammans med Else-Marie fogade vi in scenariotänkandet i projektet och jag faciliterade den initiala processen. Jag har tidigare bloggat lite sporadiskt om SEVS här och här. Projektet var lyckat ur många avseenden, men framför allt för att projektet lyckades få så många inblandade verksamheter att höja blicken och se det större systemperspektivet istället för att hålla fast vid detaljerna i de tekniska eller ekonomiska perspektiven. SEVS kördes sedan dessutom i en fas 2 där man fördjupade analysen.

Vill ni läsa mer om projektet kan man göra det på SEVS projektsajt där man kan ladda ner metoddokument och scenariobeskrivningar.

 

the-railroad-goes-into-the-distance

När man läser framtidsprognoser får man lätt uppfattningen att framtiden är ett dolt landskap man upptäcker bara man tolkar tecknen rätt. Men kan framtiden upptäckas? Det skulle förutsätta att den finns någonstans redan nu... Framtiden har ju definitionsmässigt inte inträffat än - det är därför vi kallar den för framtiden. Om den inte finns och inte kan upptäckas, vad menar vi då egentligen när vi pratar om eller försöker förutspå framtiden? Kan det vara så att ordet “framtid” refererar till något annat än vad vi tror?

...läs vidare

Numera är nästan alla medvetna om de stora hållbarhetsutmaningar vi har framför oss. De flesta vet också att dessa utmaningar inte är enkla utan kommer att behöva hanteras av oss alla - enskilda medborgare, företag likväl som samhällsinstitutioner. Tack vare idogt arbete och en ökad medvetenhet har vi alltså numera en hyfsad överblick och samsyn runt de problem vi står inför, även om vi fortfarande har svårt att hitta och etablera effektiva lösningar.

...läs vidare

Projekt framtidens hållbara affärsmodeller from futuramb

Uppdatering 2016-01-28: läs gärna också på min LinkedIn postning om ämnet

Hur arbetar egentligen svenska företag med att bli hållbara inför framtiden? Eller ännu viktigare: hur jobbar företag med att utnyttja hållbarhetsutmaningarna för att identifiera och ta vara på nya affärsmöjligheter? Min bild efter att under många år pratat med företag på en strategisk nivå är att arbetet nästan alltid

  • sker enskilt i företagsinterna projekt som gör analyser av existerande produkter och processer - de som arbetar med frågorna ser ofta sina verksamheter fragmenterat och utifrån en operativ nivå
  • är beroende av ett fåtal interna eldsjälar driver projekten eller att de arbetar reaktivt på omvärldshändelser som t ex mediehändelser, nya lagar och regler
  • utgår från hållbarhetsutmaningarna en och en, dvs utan att se hur de olika utmaningarna tillsammans med andra drivkrafter formar morgondagens omvärld för företagen
  • utgår från att utmaningarna i huvudsak är hot vilket gör det svårt att lyfta analysen för att få syn på de framväxande affärsmöjligheterna

...läs vidare

2 Kommentarer

Ett av de mest centrala mönstren som formar vår uppfattning är tidsmönstret. För att göra det tydligt att det inte alltid varit så och kanske inte heller alltid behöver vara så kan man titta på denna korta film.

En intressant fråga inför framtiden är vilken roll tiden och tidmätningen kommer att spela i våra liv om 50 år. Vad tror ni? Kommer tidspressen att bli värre eller kommer vi att hitta på sätta att återta balansen??

Under de senaste månaderna har insikten och diskussionen om den teknologiska arbetslöshetens hot tagit fart. Trots detta har diskussionen inte kommit till den nivån att vi börjat diskutera lösningarna, dvs hur vi skulle kunna organisera vårt framtida samhälle för en situation där den tekniska automationen ställer den industriella samhällslogiken på ända. Detta är en video som kommer med två förslag på strukturella lösningar: samhällelig jobbgaranti eller garanterad grundinkomst.

TRANSITIONS FOR SOCIETY: JOB GUARANTEE AND BASIC INCOME - YouTube.

Är någon tveksam till om vad hotet om den teknologiska arbetslösheten betyder kan man titta på denna lilla film också:

1 Kommentar

När man som filosof närmar sig frågor runt tid i allmänhet och framtid i synnerhet hamnar man snabbt hos St Augustinus eller Augustinus av Hippo, en av de få filosofer som sagt något intressant om tid. Ett vanligt tidsrelaterat citat (senast av Peter Gärdenfors i Filosofiska Rummet i P1 den 11 januari) är Augustinus formulering från bok XI i Bekännelser som skrevs någon gång mellan 397 och 400 e Kr. Efter ha konstaterat att man kan prata om tre tider, förfluten tid, nutid och framtid kommer Augustinus efter en stund fram till:

St Augustinus - Augustinus av Hippo[…] att varken det framtida eller det förflutna existerar, och att man inte egentligen kan säga att det finns tre tider, förfluten tid, nutid och framtid. Om man är noga bör man kanske hellre säga: “det finns tre tider, närvaron av förfluten tid, närvaron av nutid och närvaron av framtid”. Dessa tre finns i själen, och någon annanstans finner jag dem ej. Närvaron av det förflutna är minnet, närvaron av nutiden är iakttagelsen, närvaron av framtiden är förväntan.

Augustinus mer än 1600 år gamla slutsats belyser en viktig aspekt av framtiden som vi, eftersom vi ibland är väldigt lika katter, ofta missar: Vårt prat om framtiden refererar inte till hur världen kommer att se ut framöver utan till en inre framtidsbild av en möjlig framtid.

...läs vidare

IMG_0239.PNG

Är inte frågan om skolan egentligen fel ställd? Är det verkligen skolans kvalitet och elevernas resultat som borde vara i fokus? Ur mitt perspektiv som sysslar med det längre framtidsperspektivet och strategisk utveckling borde väl frågan snarare handla om vad man egentligen skall lära ut i skolan? Eller till och med, vilka krav kommer morgondagens samhälle att ställa på sina medborgare och hur skall samhället organisera sig för att hantera de kraven? Är idén om en allmän skola en fungerande modell inför framtiden?

...läs vidare

Om man skall förstå något om människans framtid blir det allt mer uppenbart att man behöver förstå mer om människans framtida naturliga habitat: staden.

Det blir allt mer uppenbart att nationalstaten bara är en idé, ja kanske inte ens en så bra idé. Staden däremot är någonting mycket mer, den är en resilient socioekonomisk organism med helt andra egenskaper.

Video: What Is a City?