Författararkiv: martin

2 Kommentarer

Ett av de mest centrala mönstren som formar vår uppfattning är tidsmönstret. För att göra det tydligt att det inte alltid varit så och kanske inte heller alltid behöver vara så kan man titta på denna korta film.

En intressant fråga inför framtiden är vilken roll tiden och tidmätningen kommer att spela i våra liv om 50 år. Vad tror ni? Kommer tidspressen att bli värre eller kommer vi att hitta på sätta att återta balansen??

Under de senaste månaderna har insikten och diskussionen om den teknologiska arbetslöshetens hot tagit fart. Trots detta har diskussionen inte kommit till den nivån att vi börjat diskutera lösningarna, dvs hur vi skulle kunna organisera vårt framtida samhälle för en situation där den tekniska automationen ställer den industriella samhällslogiken på ända. Detta är en video som kommer med två förslag på strukturella lösningar: samhällelig jobbgaranti eller garanterad grundinkomst.

TRANSITIONS FOR SOCIETY: JOB GUARANTEE AND BASIC INCOME - YouTube.

Är någon tveksam till om vad hotet om den teknologiska arbetslösheten betyder kan man titta på denna lilla film också:

När man som filosof närmar sig frågor runt tid i allmänhet och framtid i synnerhet hamnar man snabbt hos St Augustinus eller Augustinus av Hippo, en av de få filosofer som sagt något intressant om tid. Ett vanligt tidsrelaterat citat (senast av Peter Gärdenfors i Filosofiska Rummet i P1 den 11 januari) är Augustinus formulering från bok XI i Bekännelser som skrevs någon gång mellan 397 och 400 e Kr. Efter ha konstaterat att man kan prata om tre tider, förfluten tid, nutid och framtid kommer Augustinus efter en stund fram till:

St Augustinus - Augustinus av Hippo[…] att varken det framtida eller det förflutna existerar, och att man inte egentligen kan säga att det finns tre tider, förfluten tid, nutid och framtid. Om man är noga bör man kanske hellre säga: “det finns tre tider, närvaron av förfluten tid, närvaron av nutid och närvaron av framtid”. Dessa tre finns i själen, och någon annanstans finner jag dem ej. Närvaron av det förflutna är minnet, närvaron av nutiden är iakttagelsen, närvaron av framtiden är förväntan.

Augustinus mer än 1600 år gamla slutsats belyser en viktig aspekt av framtiden som vi, eftersom vi ibland är väldigt lika katter, ofta missar: Vårt prat om framtiden refererar inte till hur världen kommer att se ut framöver utan till en inre framtidsbild av en möjlig framtid.

...läs vidare

IMG_0239.PNG

Vad ska man egentligen lära ut i skolan? Vi vet att dagens skolfabrik utformades i en tid då fabrikens idé utgjorde hela samhällets framtid. Det är märkligt att vi inte förstår hur gammal vår tanke om skolfabriken egentligen är. Speciellt som vi gärna också pratar om att vi befinner oss i en djupgående och relativt långt gången samhällsomvandling. En samhällsomvandling från 1900-talets industrilogik till någonting vi redan ser är radikalt annorlunda. Trots detta fortsätter vi att se lösningarna för morgondagens skola inifrån skolsystemet. Borde vi inte egentligen prata om utbildningssystemets övergripande syfte och utformning? Borde vi inte fundera på vilken kunskap våra barn behöver för att möta framtidens utmaningar. Trots att många av oss redan snubblar omkring i ruinerna av industrisamhället förnekar vi gärna konsekvenserna. Det är som om vi inte vill acceptera dess snabba sönderfall utan krampaktigt håller fast vid den världsbild vi är uppväxta med.

...läs vidare

Om man skall förstå något om människans framtid blir det allt mer uppenbart att man behöver förstå mer om människans framtida naturliga habitat: staden.

Det blir allt mer uppenbart att nationalstaten bara är en idé, ja kanske inte ens en så bra idé. Staden däremot är någonting mycket mer, den är en resilient socioekonomisk organism med helt andra egenskaper.

Video: What Is a City?

1 Kommentar

En av de svåraste utmaningarna med att prata eller skriva om framtiden är att göra det tydligt att det egentligen inte är framtiden man pekar på utan nutiden.

Va? Vad menar han nu??

Jag kanske måste ta hjälp av en filosof för att göra det tydligare. När filosofen Paul Ziff skrev om pekandets utmaningar använde han ett kattexempel för att förklara den svårighet vi kanske inte tänker på i vardagen:

I throw a cat a piece of meat. It does not see where the meat fell. I point to the meat: the cat smells my finger.

Katter, till skillnad från hundar och människor, förstår alltså inte pekande vilket t ex gör det svårt att träna katter till att göra trick. Istället för att förstå vad som utpekas intresserar sig katten för fingret.

Vad har nu detta med framtiden att göra?

Den första insikten vi behöver ha när vi pratar om framtiden är att framtiden varken finns eller är förutsägbar. Egentligen kan vi alltså bara prata om framtiden i form av hypoteser och bilder av möjliga framtider.

Om framtiden inte finns eller är förutsägbar, varför skall vi då prata om den? Och vad är det då vi pratar om när vi t ex pratar om självkörande bilar?? Jo, när vi pratar om och tänker på framtiden är det i själva verket en parabel för att förstå konsekvenserna av dagens fenomen, handlingar och beslut som formar en värld där självkörande bilar är en del.

Tal om framtiden pekar alltså egentligen tillbaka på nutidens beslutssituation.

Även om vi människor normalt förstår pekandet blir det svårt när det handlar om svåra resonemang. Då blir vi som katter och intresserar oss för fingret - framtidsbilderna - och följer inte tanken till vart dessa pekar. Och visst är det spännande med filmer med självkörande bilar, men vi behöver höja oss över katternas nivå och lära oss att framtidsbildernas uppgift är att belysa dagens situation och lyfta fram de beslut och handlingar som formar vår framtid.

NyårsfyrverkeriDing, dong, ding, dong! Piiiip! Swisch - Pang!
- Gott Nytt År på er allesammans!!

Och så står man då där igen med ett glas champagne i handen och firar att ytterligare ett år har passerat och ett nytt tar sin början.

För mig som ofta tänker på samhällets utveckling i betydligt längre tidsperioder än år innebär egentligen inte ett årsskifte något annat än att räkenskapsåret är slut och att siffror skall summeras för att Skatteverkets regelverk skall följas.

Nyårsfirandet i sig har inte någon stor betydelse men innebär ändå att man mentalt vänder blad på något sätt. Därmed får man en liten stund att reflektera över vad som stod på förra uppslaget och vart det kan tänkas leda på de nästföljande sidorna. Det kanske till och med är så att det som hände på förra sidan kommer att visa sig vara extremt avgörande för hur resten av kapitlet, eller kanske till och med hela boken, kommer att sluta?

...läs vidare

trees-358418_640

Tycker du att tanken på framtiden inte längre ger dig positiva känslor utan snarare en känsla av olust och illamående?

Det finns faktiskt en orsak, och den har mer att göra med våra hjärnor än  hur framtiden egentligen är beskaffad.

Ju mer oförutsägbar framtiden ter sig, desto kortare tidshorisont håller vi oss med, men ju mer vi förkortar tidshorisonten desto mer komplex och oförutsägbar uppträder framtiden. Denna cirkulära relation är den desorienterande loop som får oss att parera varje liten våg och enbart orsakar framtidsåksjuka snarare än framtidstro.

Hur gör vi då för att komma ur denna negativa spiral?

Tricket är att inse att det inte är meningsfullt att notera alla små fenomen. Istället måste vi identifiera de stora drivkrafterna som formar vår omgivningen och utifrån dessa ta ut den generella färdriktningen.

Strategi i oförutsägbara tider handlar alltså inte om att ha en så korrekt karta av omvärlden som möjligt. Inte heller om att förstå de egna kärnförmågorna. Grunden för strategi i osäkra tider handlar i huvudsak om att se de stora linjerna, ignorera de små förändringen och hålla kursen stadig.

Om vi inte lyckas bortse från förvirrande detaljerna kommer vi att desorientera oss själva och inte att komma någon vart alls.

Och framtidsåksjukan kommer bara innebära att vi vill checka ut.