Numera är nästan alla medvetna om de stora hållbarhetsutmaningar vi har framför oss. De flesta vet också att dessa utmaningar inte är enkla utan kommer att behöva hanteras av oss alla - enskilda medborgare, företag likväl som samhällsinstitutioner. Tack vare idogt arbete och en ökad medvetenhet har vi alltså numera en hyfsad överblick och samsyn runt de problem vi står inför, även om vi fortfarande har svårt att hitta och etablera effektiva lösningar.

Vad vi tyvärr har sämre koll på är hur omgivningen runt dessa utmaningar förändras. Världen stannar ju inte upp för att vi skall kunna arbeta med hållbarhetsutmaningarna i lugn och ro. Vi ser genomgripande förändringar i form av t ex demografiska trender och accelererande teknik- och kunskapsutveckling som garanterat kommer att påverka situationen framöver. Vi kan också se osäkra faktorer vi anar kommer att ha effekter som t ex ett gradvis förändrat konsumentbeteende. Och kikar vi ännu djupare så har vi osäkerheter av större och mer strukturell art och som beroende på utfallet dramatiskt kommer att förändra förutsättningarna för hur vi kommer att behöva agera:

  • Hur kommer den ekonomiska geografin att se ut?
    Kommer osäkerheterna i omvärlden göra att nationalstaten riktar sig mer inåt för att skydda sig och allt mer stänga till gränserna för handel? Eller kommer den pågående ekonomiska globaliseringen att fortsätta att öppna upp för ökad kommunikation, global ekonomi och handel?
  • Varifrån kommer hållbarhetsagendan att drivas?
    Kommer politiker och myndigheter att lyckas prioritera hållbarhetsfrågorna när de behöver trängas bland de många andra och kanske mer akuta utmaningar vårt samhälle står inför? Eller kommer hållbarhetsagendan att lämnas att drivas av marknaden, dvs företag, kunder och medborgare.

Beroende på utfallet av dessa osäkerheter kommer regelverk, transportmönster, handelsrelationer och produktions- eller marknadslogik att utvecklas i olika riktningar. Förutsättningarna för företagande och samhällsutveckling kommer därför med stor sannolikhet utvecklas på helt olika sätt i de olika scenarierna.

Med detta lite större perspektiv blir det tydligt att det inte räcker att fokusera på hållbarhetsutmaningarna i sig. Att ta hänsyn till framtidens osäkerheter och dynamik är helt avgörande för om hållbarhetslösningarna skall lyckas annat än som kortsiktiga försök. Diskussionen om hur vi skall hantera hållbarhetsutmaningarna behöver därför höjas till en strategisk och mer långsiktig nivå där även aspekterna från den föränderliga omgivningen ingår.

Projektet Framtidens Hållbara Affärsmodeller

Att höja blicken till den nivån innebär förstås en utmaning - åtminstone om man ser sig som enskild aktör. Om man istället ser sig som en aktör som samverkar inom en region framträder fler möjligheter. Genom att dela på resurserna och samarbeta kring ett regionalt perspektiv kan fler bidra till den gemensamma kunskapsutvecklingen samtidigt som varje deltagare utvecklar sin egen förståelse och efter processen väljer sin egen väg framåt.

I projektet Framtidens Hållbara Affärsmodeller som finansieras av VGR och Tillväxtverket har Johanneberg Science Park, Connect Väst, CSR Västsverige och Swerea IVF tillsammans med Knowit Business Growth under 2015 arbetat vi med att utveckla kunskap och metoder för hur man tillsammans med företagen i regionen lyfter upp hållbarhetsutmaningarna till ett strategiskt och strukturellt plan. Under våren 2016 bjuder projektet in SME-företag i regionen för att dels ta del av resultaten och dels själva delta i en workshopserie där deltagarna själva analyserar och vidareutvecklar sina affärsmodeller inför framtiden.

Är ni intresserade av att delta och utveckla unik kunskap om hur ni strategiskt kan möta och kan dra nytta av hållbarhetsutmaningarna så startar en processomgång med plats för 10 företag redan den 26 februari.

För mer information kontakta Björn Westling, Johanneberg Science Park på mail: bjorn.westling@johannebergsciencepark.com eller telefon: 0708-75 48 63 eller klicka på länken och anmäl intresse i formuläret.

Projekt framtidens hållbara affärsmodeller from futuramb

Uppdatering 2016-01-28: läs gärna också på min LinkedIn postning om ämnet

Hur arbetar egentligen svenska företag med att bli hållbara inför framtiden? Eller ännu viktigare: hur jobbar företag med att utnyttja hållbarhetsutmaningarna för att identifiera och ta vara på nya affärsmöjligheter? Min bild efter att under många år pratat med företag på en strategisk nivå är att arbetet nästan alltid

  • sker enskilt i företagsinterna projekt som gör analyser av existerande produkter och processer - de som arbetar med frågorna ser ofta sina verksamheter fragmenterat och utifrån en operativ nivå
  • är beroende av ett fåtal interna eldsjälar driver projekten eller att de arbetar reaktivt på omvärldshändelser som t ex mediehändelser, nya lagar och regler
  • utgår från hållbarhetsutmaningarna en och en, dvs utan att se hur de olika utmaningarna tillsammans med andra drivkrafter formar morgondagens omvärld för företagen
  • utgår från att utmaningarna i huvudsak är hot vilket gör det svårt att lyfta analysen för att få syn på de framväxande affärsmöjligheterna

...läs vidare

2 Kommentarer

Ett av de mest centrala mönstren som formar vår uppfattning är tidsmönstret. För att göra det tydligt att det inte alltid varit så och kanske inte heller alltid behöver vara så kan man titta på denna korta film.

En intressant fråga inför framtiden är vilken roll tiden och tidmätningen kommer att spela i våra liv om 50 år. Vad tror ni? Kommer tidspressen att bli värre eller kommer vi att hitta på sätta att återta balansen??

Under de senaste månaderna har insikten och diskussionen om den teknologiska arbetslöshetens hot tagit fart. Trots detta har diskussionen inte kommit till den nivån att vi börjat diskutera lösningarna, dvs hur vi skulle kunna organisera vårt framtida samhälle för en situation där den tekniska automationen ställer den industriella samhällslogiken på ända. Detta är en video som kommer med två förslag på strukturella lösningar: samhällelig jobbgaranti eller garanterad grundinkomst.

TRANSITIONS FOR SOCIETY: JOB GUARANTEE AND BASIC INCOME - YouTube.

Är någon tveksam till om vad hotet om den teknologiska arbetslösheten betyder kan man titta på denna lilla film också:

När man som filosof närmar sig frågor runt tid i allmänhet och framtid i synnerhet hamnar man snabbt hos St Augustinus eller Augustinus av Hippo, en av de få filosofer som sagt något intressant om tid. Ett vanligt tidsrelaterat citat (senast av Peter Gärdenfors i Filosofiska Rummet i P1 den 11 januari) är Augustinus formulering från bok XI i Bekännelser som skrevs någon gång mellan 397 och 400 e Kr. Efter ha konstaterat att man kan prata om tre tider, förfluten tid, nutid och framtid kommer Augustinus efter en stund fram till:

St Augustinus - Augustinus av Hippo[…] att varken det framtida eller det förflutna existerar, och att man inte egentligen kan säga att det finns tre tider, förfluten tid, nutid och framtid. Om man är noga bör man kanske hellre säga: “det finns tre tider, närvaron av förfluten tid, närvaron av nutid och närvaron av framtid”. Dessa tre finns i själen, och någon annanstans finner jag dem ej. Närvaron av det förflutna är minnet, närvaron av nutiden är iakttagelsen, närvaron av framtiden är förväntan.

Augustinus mer än 1600 år gamla slutsats belyser en viktig aspekt av framtiden som vi, eftersom vi ibland är väldigt lika katter, ofta missar: Vårt prat om framtiden refererar inte till hur världen kommer att se ut framöver utan till en inre framtidsbild av en möjlig framtid.

...läs vidare

IMG_0239.PNG

Är inte frågan om skolan egentligen fel ställd? Är det verkligen skolans kvalitet och elevernas resultat som borde vara i fokus? Ur mitt perspektiv som sysslar med det längre framtidsperspektivet och strategisk utveckling borde väl frågan snarare handla om vad man egentligen skall lära ut i skolan? Eller till och med, vilka krav kommer morgondagens samhälle att ställa på sina medborgare och hur skall samhället organisera sig för att hantera de kraven? Är idén om en allmän skola en fungerande modell inför framtiden?

...läs vidare

Om man skall förstå något om människans framtid blir det allt mer uppenbart att man behöver förstå mer om människans framtida naturliga habitat: staden.

Det blir allt mer uppenbart att nationalstaten bara är en idé, ja kanske inte ens en så bra idé. Staden däremot är någonting mycket mer, den är en resilient socioekonomisk organism med helt andra egenskaper.

Video: What Is a City?

1 Kommentar

En av de svåraste utmaningarna med att prata eller skriva om framtiden är att göra det tydligt att det egentligen inte är framtiden man pekar på utan nutiden.

Va? Vad menar han nu??

Jag kanske måste ta hjälp av en filosof för att göra det tydligare. När filosofen Paul Ziff skrev om pekandets utmaningar använde han ett kattexempel för att förklara den svårighet vi kanske inte tänker på i vardagen:

I throw a cat a piece of meat. It does not see where the meat fell. I point to the meat: the cat smells my finger.

...läs vidare

NyårsfyrverkeriDing, dong, ding, dong! Piiiip! Swisch - Pang!
- Gott Nytt År på er allesammans!!

Och så står man då där igen med ett glas champagne i handen och firar att ytterligare ett år har passerat och ett nytt tar sin början.

För mig som ofta tänker på samhällets utveckling i betydligt längre tidsperioder än år innebär egentligen inte ett årsskifte något annat än att räkenskapsåret är slut och att siffror skall summeras för att Skatteverkets regelverk skall följas.

Nyårsfirandet i sig har inte någon stor betydelse men innebär ändå att man mentalt vänder blad på något sätt. Därmed får man en liten stund att reflektera över vad som stod på förra uppslaget och vart det kan tänkas leda på de nästföljande sidorna. Det kanske till och med är så att det som hände på förra sidan kommer att visa sig vara extremt avgörande för hur resten av kapitlet, eller kanske till och med hela boken, kommer att sluta?

...läs vidare

trees-358418_640

Tycker du att tanken på framtiden inte längre ger dig positiva känslor utan snarare en känsla av olust och illamående?

Det finns faktiskt en orsak, och den har mer att göra med våra hjärnor än  hur framtiden egentligen är beskaffad.

Ju mer oförutsägbar framtiden ter sig, desto kortare tidshorisont håller vi oss med, men ju mer vi förkortar tidshorisonten desto mer komplex och oförutsägbar uppträder framtiden. Denna cirkulära relation är den desorienterande loop som får oss att parera varje liten våg och enbart orsakar framtidsåksjuka snarare än framtidstro.

Hur gör vi då för att komma ur denna negativa spiral?

Tricket är att inse att det inte är meningsfullt att notera alla små fenomen. Istället måste vi identifiera de stora drivkrafterna som formar vår omgivningen och utifrån dessa ta ut den generella färdriktningen.

Strategi i oförutsägbara tider handlar alltså inte om att ha en så korrekt karta av omvärlden som möjligt. Inte heller om att förstå de egna kärnförmågorna. Grunden för strategi i osäkra tider handlar i huvudsak om att se de stora linjerna, ignorera de små förändringen och hålla kursen stadig.

Om vi inte lyckas bortse från förvirrande detaljerna kommer vi att desorientera oss själva och inte att komma någon vart alls.

Och framtidsåksjukan kommer bara innebära att vi vill checka ut.